Häxdansen - en blogg

Fackelrunan - bilder från en resa

2012-01-31T11:03:00.000-08:00

Facklan lyser upp mörkret. Lyser upp grottans väggar och avslöjar bilder och ord som ritats med röd färg från jordens inre. Eller är det målat i blod? Ett meddelande till den som förstår dessa tecken. Med hjälp av facklans fladdrande sken ser bäraren av facklan både det ena och det andra.

Frejas prästinna sitter på sejdstenen, Sejdkraften nedlagd i sten för mången år sedan. Sejdkraften nedärvd i blod och livmoder för många generationer sedan. Sejdkraften, völvastassen, allvädershatten, skinnetfrånkatten, fittasaften, lyckotassen, livsochdödsskatten ... världen exploderar i kunskap och ljus.

Barnet sitter bland fårskinnsfällar, leker med jongleringsbollar i alla färger. Genom den tunna huden ses chakrans färger lysa svagt. Nu kryper livskraften från jorden genom rotchakrat, och se hur det blossar och sprakar rött, nu kryper livskraften från jorden genom navelchakrat och se hur det lyser och flammar orange. Livskraften från jorden kryper upp genom barnet som växer i kunskap och styrka. Och elden från himlen möter och slingrar sig runt och barnet växer i mod och glädje. Kraft och kraft möts och drakarna får barnets förmågor att växa i väldig fart.

Vagnsrunan - en förklaring

2012-01-30T22:50:00.000-08:00

Vem som helst som lärt sig en konstart någorlunda väl, må det vara bågskytte, yoga, fotboll eller att snida knivskaft, vet att det finns koncentration och koncentration. Dels den där viljestyrda med vita knogar, dels den där som ligger på ett djupare plan, den som blir större ju djupare vi andas. Det är den sistnämnda vi behöver komma åt när vi har med Vagnsrunan att göra.

Vagnsrunan handlar om att resa. Om runan reflekterar vårt liv i sin helhet är vi på en plats där vi rör oss framåt vad vi än gör. Saker är i rullning och allt vi behöver göra är att hålla balansen. Samtidigt är det naturligtvis så, att håller vi inte balansen eller drar illa i tömmarna så kör vi i diket. Det finns en paradox i Vagnsrunan som kanske bäst illustreras av Sunna väg över himlen. Vagnsrunan visar dels på en förprogrammerad ordning, allt på sin plats och i sin rörelse, dels på äventyret när vi accepterar vår individuella plats i denna ordning. Sunna kör solvagnen över himlen vilket är hennes uppgift och vi får ljus och växt därmed. Men hon måste köra väl och fokuserat, annars slukas solen av ulven innan det är tid för det. Men när den tiden kommer spelar det ingen roll hur hårt hon driver hästarna, solen kommer att slukas oberoende.

Vagnsrunan handlar såklart om fysiska resor, från utflykter till jorden runt resor. Traditionellt brukar man råda den som får denna runa i en läggning att kolla över sina fordon så att allt står rätt till. Det finns en viss komik i att den sista fungerande bromsen på min cykel frös sönder inte långt efter att jag dragit Vagnsrunan som årsruna. Jag tänkte på detta med ett snett leende när jag - mycket långsamt - helt bromslös cyklade hemåt.

Till detta ska tilläggas astrala resor och drömresor. Från våra dagdrömmar till djupaste transresorna gör vårt sinne utflykter för att hämta kraft, kunskap och inspiration. Vagnsrunan kan hjälpa oss att ta oss fram säkert och tryggt. Men i och med att vi förflyttar vårt medvetna förflyttar vi också energi. Vart vi än tar oss fram lämnar vi energispår. Vagnsrunan kan därmed också hjälpa oss rikta och göra medvetna omförflyttningar av energi och kraft.

Vagnsrunan råder oss att hitta den djupa koncentrationen och rida på vågorna, för vågorna är stora och jämna bara vi känner in dem. Andas djupt och kasta dig ut. Om du är närvarande finns här förmåga att använda energin omkring dig till din absoluta fördel. Och som det stod på ett födelsedagskort jag fick för flera år sedan: 'Livet är ett äventyr' och som det säkert står på ett vykort någonstans i världen: 'Just enjoy the ride'.

Vagnsrunan - bilder om att resa ur en resa

2012-01-27T11:35:00.000-08:00

Sunna kör solvagnen och ulven löper bakom henne. Modig står hon och hästarna frustar och springer, snabba hovar slår i luft. Hennes färd avgör vårt liv, vår tillväxt, vår frånväxt, ljuset som kommer och går. Hennes mod avgör om vi lever eller dör. Eller är det bara ordningen som fortgår i alla dagar, planeters rörelser, perfekta mönster som fungerar oberoende av känslor och intentioner. Vagnen kränger och hon ropar till hästarna att skynda för ulven kommer tillfälligt närmare.

Frejas vagn far genom skog och äng. Än snuddar lodjurens mjuka tassar grantopparna, är ängsgräsets blommor. Frejas röda klänning fladdrar i vinden och hon ler brett. Det är inte alla som kan få katter att springa dit man vill.

Vagnens golv rör sig under mina fötter. Vad är detta för varelser som drar min farkost. Djur som hör samman just med mig. Med tungan i mungipan håller jag i tyglarna och håller koll på vägen framför oss. Minsta sten på fel ställe och allt kommer stjälpa. Frihetskänslan är enorm, koncentrationen absolut. Resan fortgår, vet inte om jag skulle kunna stoppa takten nu även om jag ville. Mitt enda jobb är att hålla balansen.

Världsträdet breder ut sig i hela sin prakt. Dess olika världar lyser klara i färg, var och en placerad på sin plats i trädet. Den som kan kartan vet hur man tar sig från en kraft till en annan.

Barnet sitter på mjuka fårskinnsfällar. Innanför ryggen lyser chakrorna klara, var och en på sin plats. En reflektion av världsträdet i varje liten människa. Potentialen för vårt liv och vår gärning medfödda. Den som vet hur krafterna fungerar kan använda dem att både skydda och rikta.

Nya ord - Ormal

2012-01-21T08:20:00.000-08:00

Under en chatt med älskade Vännen Vanadotter dök ordet ORMAL upp. Jag tror från mig, men utan samtalet hade det inte uppfunnits. Jag är inte helt säker på vad det betyder men tänker mig en förklaring som ser ut ungefär såhär:

Ormal: Ett uttryck som betecknar människor som organiserar sin värld primärt från den rena Naturen, och kommunicerar med dess krafter och väsen som om om det vore det mest självklara. Ordet kommer från alla de mytologiska ormar och drakar som associeras med Jordens och Naturens medvetna kraft. Ormen står också för förmågan att transformera sig och växa in i ett nytt sammanhang när så krävs. Ormens ömsande förmåga ger det en status som odödlig, här sammankopplat med odödlig som "principer som alltid gäller" det vill säga Naturens och Kosmos principer.

Ormala människor är födda androgyna och med elementen i sin ådror. Människans begränsande regler upplevs ofta som förvirrande, men med viss mognad kommer det att övergå till att vara ointressanta. Den ormale tror på växtkraft, liv, död och magi, men inte på värdet i så mycket annat. I den bemärkelsen är hon anarkist. Begreppet är ofta associerat till personer som dras till shamanism, häxkonst och hedendom.

Ormal: ett motsatsord till det vanligt använda 'normal' som betecknar vad som är önskvärt och ansett i ett människoskapat värdesystem.

Tolkningsföreträdets ABC

2012-01-19T11:37:00.000-08:00

Veckans begrepp - TOLKNINGSFÖRETRÄDE

Vad är ett tolkningsföreträde?

Att ingå i och utgå från en grupp som förutsätter att deras tolkning av omvärlden är korrekt och därmed inte bryr sig om att ta reda på vilken verklighet en annan individ utgår från. Ofta till följd att man tar sig rätten att tillrättavisa andra utan att ens förstå den andres utgångspunkt. Människor som utövar tolkningsföreträde tenderar att utgå från en ganska så enkel världsbild, men är helt omedvetna om detta då deras position gör att de sällan måste utmana sin egen världsbild till följd att det på allvar tror att det är den enda rätta. Människor som avviker från deras åsikter tolkas därmed ofta som att de gör det därför att de inte förstår bättre - när det många gånger är precis tvärtom. Att det är uttolkaren som inte har en vid syn nog att förstå att andra tolkningar är möjliga.

Människor med självpåtaget tolkningsföreträde är ofta män, vita, heterosexuella och tror på tvåsamhet och kärnfamilj. Men det går också bra att tillhöra bara några av dessa kategoriseringar. Ofta idealiserar eller identifierar man sig med dom andra kategoriseringarna, även om man själv i praktiken inte tillhör dem.

Tolkningsföreträde är alltid sammankopplat med makt. Alla människor som uppnår en situation där de har någon form av inflytande över andra bör se upp med sin egocentriska utgångspunkt.

Den enda antidot jag känner till mot tolkningsföreträde är ökad medvetenhet. Medvetenhet om samhällets historiska och nutida maktpositioner. Det mest knepiga med tolkningsföreträden är att dess företrädare ofta hänvisar till företeelser som "naturliga" och kanske till och med "naturgivna", när de egentligen bara är en produkt av historiska och nutida högst mänskliga maktsystem.

Det är åtminstonde min tolkning ... företrädesvis :)

Enkelt recept för badpaus

2012-01-17T06:03:00.001-08:00

Renande, avslappnade bad mellan arbetspass:
Hett vatten med:
Te på sommarens torkade, äppelmynta, pepparmynta och en kvist malört
Två dec. malen grovsalt, en i vattnet, en till kroppsskrubb
Saften från en pressad lime
Tre tända ljus på badkarskanten.
Sjunk ner i doftande vatten. Softa

Vagnsruna, reseruna, resa genom året

2012-01-11T11:53:00.000-08:00

Runt om på hedniska bloggar ser vi berättelser om "min årsruna". Och visst är det spännade att dra en runa för hela året framåt och drömma om vad detta kommer att innebära. För att inte tala om att få gör resan genom året och se vad som händer. När jag nu skulle fortsätta mitt skrivande om runorna längst runraden insåg jag att nästa runa inte var någon mindre än min egen årsruna. Jag drog för året Vagnsrunan.

Sunna som kör solvagnen över himlen med Ulven jagande efter, redo att sluka solen och lägga världen i mörker. Eller Freja som balanserar vagnen som far över grantopparna dragen av lodjur. Det här blir ett år med behov av koncentration, balans och närvaro, men också ett år fullt av äventyr och rörelse. Det är extra roligt att jag redan planerat in fysiska resor som kommer att betyda mycket för mig. "För dig är en resa en andlig upplevelse" sa en av min första häxmödrar till mig en gång. Och det är sant. Sätt mig på ett tåg och jag reser genast i flera dimensioner samtidigt.

Om tarotkortet Vagnen som står nära i betydelse skriver Rosie Björkman: "Nu gäller det att genomföra det du har föresatt dig, hur omöjligt det än kan kännas. Hjulen rullar. Du kan inte stoppa rörelsen nu, och vill inte heller stoppa, det här har du jobbat och planerat för länge, det som händer nu" (Jolanda den trejdes bok om Tarot och Häxkonst s.83).

Precis. Bring it on 2012, jag reser vidare och spännande kommer det att bli.

Stora ögonblick av feministisk kritik

2012-01-09T12:19:00.001-08:00

Under mellandagarna passade jag på att göra min sedvanliga läsa-ifatt-i-favorittidningar-när-jag-ändå-åker-tåg-tradition. Därför plöjde jag bland annat Bang och som vanligt fanns där en mängd utmärkta artiklar. Det Gudlösa numret gör upp med både religionsfobi och andliga förenklingar. Jag fastnar dock framför allt för artikeln om humanismens oförmåga att ifrågasätta sin inbitna heteronormativitet.
Frilandsskribent Sara Larsson skriver lysande om hur det sekulära samhällets förmodade frihet från bland annat könsförtryck motsägs av den svenska humansimens oförmåga att förhålla sig till sina egna förtryckande synsätt. Hon påtalar att det sekulära samhället, med humanisterna i spetsen, förordar precis samma ordning kring familje - och kärlekspolitik som de religioner de säger sig ifrågasätta. Jag tycker särkilt om stycket som handlar om vad som händer med oss när vi indokrineras att enbart hylla vissa aspekter av vårt känsloliv:
"Heteronormens förhållande till känslor är bedrägligt. Å ena sidan åberopas hjärtats röst till försvar för allt som sker. Å andra sidan djupnar inte vår känslighet när vi anammar normen, snarare tvärtom. Vi blir stumma inför alla de förnimmelser som inte motsvarar kulturens axiom om det goda livet: tydlig könspolaritet, romantisk kärlek, äktenskap och biologisk familj. I vår jakt på existensen stora ögonblick hetsas vi emotionellt men dräneras samtidigt på känsla."
Artikeln heter De stora ögonblicken och finns att läsa i sin helhet även på nätet.

Fullmåne och Sjörunan

2012-01-08T04:57:00.000-08:00

Vi går mot ljusare tider, tro det eller ej. Och även om nätterna är långa så känns det i luften, det där friska, sprittande, nya som vill ta form. Det är just nu också fullmåne vilket höjer ljusnivån och gör det lätt att läsa av vårt inre. För den som vill använda runorna att förstärka eller kanalisera fullmånens kraft är Lagu eller Sjörunan passande att arbeta med. Sjörunan är vattenrunan som också förknippas med månen: det vill säga med rytmer, flöde och att simma i det kosmiska havet. Så vad kan vara bättre en fullmånekväll? Teckna Sjörunan i pannan och på händerna, låt dig fyllas med fullmåneljus och upplev vardagens skarpa kanter försvinna till fördel för att vara ren ande.

Till fullmånen passar det också att arbeta med hela runraden, då denna kväll är magiarbetets tidpunkt par excellens. Allt vi finner inom oss kan stärkas, helas och transformeras med fullmånens och runornas hjälp. Själv tänder jag silverljus till månens ära och använder hennes kraft och hela runraden för att bota en riktigt elak förkylning som attackerade mig inför helgen. Jag hoppas att du också hittar givande sätt att arbeta med krafterna omkring dig.

Januariläsning om Inanna - skymningens drottning

2012-01-02T10:37:00.000-08:00

En fin recension i DN av Maria Schottenius om en nyöversatt text till svenska från den tid då gudinnan härskade både över och under jord. En av de allra äldsta texterna som finns bevarade, eposet om Inanna som vandrade ner i underjorden för att möta sin mörka syster. Men mest av allt ett flertusenårigt poem om gudinnlig lust och livskraft.

Sång av den helt nutida gudinnan Wendy Rule

Fin och intressant artikel om Utharken

2011-12-11T12:42:00.000-08:00

Fint och intressant blogginlägg om Utharken och Carlos Castaneda av Norrshaman alias Jörgen I Eriksson. Jag kommer läsa varje stycke och suga på den i godan ro. Det kan du också göra, om du känner för det.

Mot nya tider

2011-12-07T08:39:00.000-08:00

Vi går mot årets slut. Mörkret sluter sig allt tätare omkring oss och samtidigt anar vi något nytt runt knuten. Snön kommer till vissa delar av landet och lyser upp. Vi som bor för långt söderut denna vinter får än så länge nöja oss med tusen juleljus. För vi behöver allt ljus vi kan få. Särskilt den sort som påminner oss om ljuset inom oss, som fladdrar och förbereder sig för att födas på nytt.
De flesta traditioner som skapats kring denna tid är logiska i ett solfattigt och kallt land. Varma drycker, hettande kryddor, allt som glittrar och glimmar, överflöd av Sunnas alla färger: vitt, rött och guld. Det som värmer oss och det som lyser upp vår värld kan vi nästan inte få för mycket av. Samtidigt ger vi näring till det embryo av den nya tiden som finns inombords. När Sunna vänder åter och året föds befinner vi oss i de tusen möjligheternas tillstånd. Vilken identitet vill vi föda fram, vad vill vi ha mer av, behöver vi mod, kärlek, styrka, tålamod eller fantasi? Precis som vi varje ny dag har chansen att börja om på nytt i liten skala, ger det nya året oss möjlighet att börja i en något större skala.
Redan nu kan vi ge vårt årsembryo det ljus och värme som behövs för god tillväxt. Du behöver inte veta precis vad du vill ha. Du kan bara i lugn och ro fylla din värld med ljus och värme. Häng upp en julkula till och njut av den som den solsymbol det är, drick massor av glögg, beströ en gren med glitter och häng symboler i den som är viktiga för dig. Öppna ditt hjärta för det nya året, för ditt nya jag, för alla möjligheter som är på in gång. Och se till att göra vägen dit riktigt riktigt ljus och doftande.

Asarunan - en förklaring

2011-12-05T04:51:00.001-08:00

Asaruna, Gudsruna, Luftruna, Vindsruna. Träden viskar till varandra och om vi lyssnar noga kan vi höra vad de säger, ibland talar de om nu och nu, ibland har de fångat en vind från världens mest avlägsna hörn. Asarunan handlar om kommunikation, kunskap och luftens element. Vi andas, vi lyssnar, vi tänker, vi talar. Förhoppningsvis i den ordningen. Asarunan är en skapande runa och tillskrivs ofta Asarnas stora trollkarl och magiker Oden. Jag associerar även runan med Saga, den som ser.

Tanken är en skapande kraft. Många tankar snurrar som förinspelade spår om och om igen i våra hjärnor. Kanske har vi för länge sen glömt att vi har makten att stänga av och sätta på en annan musik. Men om tanken är en stark skapare av verkligheten, skapar ord vår verklighet än mer. Dom som förstår hur tanken och orden påverkar omgivningen och har disciplinen att använda sig av denna kunskap har stor makt att påverka sin värld.

Jag upphör aldrig att förvånas över människor som i olika kapaciteter arbetar med transformerande andlighet, som kallar sig själva magiker, häxor och völvor, men som i sin vardag talar som om det de säger inte spelar någon roll. I ceremonin talar de om ordens kraft och när ceremonin är slut kan de uttala sig om sina medmänniskor på ett sätt som jag inte kan tolka på annat sätt än att de sänder förbannelser. För att inte tala om att de stagnerar sitt eget liv genom att säga saker som: "det kommer aldrig att hända" eller "man får helt enkelt acceptera att ... ".

Asarunan säger till oss, Varje tanke är viktig, varje ord är viktigt, varje andetag en möjlighet.

Asarunan innefattar klokskap och vishet. Det krävs vishet för att kunna använda runans potential till fullo. För att kunna använda tanken och ordet på ett kreativt sätt behöver vi utrymme mellan våra tankar och våra ord så att vi kan välja. Vi behöver andas djupt och lyssna noga. Att meditera på våra andetag är en bra början. Vara stilla och lyssna på universum en bra fortsättning. När vi andas tar vi in liv och skapar utrymme att välja. När vi lyssnar förstår vi bättre vad som pågår och kan välja klokare. När vi andas och lyssnar skapar vi den bas som behövs för att tänka kloka tankar och säga kloka ord. Med tankarna och orden skapar vi former. Visst vill vi att dessa former innehåller ett korn av sanning och vishet.

Det mest kraftfulla sätt jag känner till att kommunicera med omvärlden och skapa nya former av liv är genom sången. När jag säger sången menar jag inte vilket trallande som helst, utan sången som kommer då vi lyssnar noga på universums sång och återger den med vår egen ton. Kraftsången den underbara. I kommunikation med elementen, med varelser och krafter i alla möjliga världar, skapar jag bilder och ljudvågor för att läka och transformera. Genom min röst väver vi tillsammans nya former och nya sätt att vara med silver och guldtrådar. Det kan du också göra. Prova och upplev Asarunan. Var en magiker. Sjung en sång du tror på.

(Bild In the wind från Deviantart)

Asarnas runa - bilder från en resa

2011-11-27T09:45:00.000-08:00

Asaruna, luftruna, livsruna. Som vid ett djupt andetag forsar Asarunans kraft in i vårt liv. Här är några scener från min resa på denna runa.

Aldrig är det så lätt att andas, så klart och friskt att dra ner luft i lungorna som efter stormen. När marken är renpiskad och själva varandet rensköljt. Vindarna har mojnat och smeker kinden. Himlen är hög och man kan se hur långt som helst. Då vibrerar Asarunan inom och utom.

Efter skrik och stönande är det alldeles tyst vid barnsängen. Den trötta modern, oroliga fadern, den trygga men spända barnmorskan: alla väntar de på den nyfödde. Sen kommer det - Skriket, och alla i rummet drar ett samfällt andetag. Det finns skrik, det finns andetag, det finns liv. Vilt fäktar den nyfödda med knutna små röda händer och protesterar mot denna förändring av ordning. Från ett liv till ett annat, från vätska till luft. Föräldrarna och barnmorskan andas lugnt nu. Alla hälsar med kärlek de inte ens visste, hälsar den nya varelsen på jorden.

Jag är stam och bark. Orörlig, vindbruten och blöt efter att ha guppat omkring på de stora haven. Nu ligger jag på stranden och kan inget annat göra. Guden böjer sig ned och blåser liv i mitt trä, som blir kropp, som blir lemmar, som kan röra sig och ställa sig upp. Jag står framför guden. Han är gammal och trött. Trött av år utan åkallan, trött av att ha gett från sig själv. Jag tar hans ansikte mellan mina händer, kysser hans torra läppar och blåser liv in hans mun. Han tar emot, vitaliseras, föryngras. Vi vet båda detta enkla. Att allt som är vid liv är gudomligt. Allt som har liv kan ge liv. Vi ger liv till varandra.

Tips om blogginlägg om julhandel

2011-11-26T11:02:00.000-08:00

Min fina kamrat och tillika miljökämpen Lisa Vanadotter Wanneby har gjort ett angeläget inlägg om julhandel. Det är så praktiskt när andra skriver om det man själv tänker så slipper jag plita ner allting på egen hand.

Asarnas runa på ingång

2011-11-21T08:56:00.000-08:00

Andas.

Igen.

Djupa andetag.

Friska.

Efter stormen.

Eller stiltje.

Andetag är liv.

Transresa på runor

2011-11-20T13:49:00.000-08:00

Vad menar jag när jag säger att resa med runor, eller resa på runor?

Jag menar att försätta sig själv i ett transliknande tillstånd med intentionen att uppleva en särskild runas kvalitéer. Det som behövs är dels en teknik att som bidrar till transen, dels en mental bild att starta och avsluta med.

Ibland hör jag idéer om att trans är farligt att experimentera med och att man alltid ska arbeta med någon som har erfarenhet. Jag ställer mig tveksam till detta. Problemet brukar snarare vara att komma tillräckligt djupt ner i transen så att man kan se och höra ordentligt. Men det lär man sig med träning. Om man inte tar droger eller lider av psykotiska tillstånd, tror jag inte att någon kan skadas av att experimentera med trumma, skallra eller sång och utforska sin inre rum.

Innan du börjar se till att du får vara ostörd. Att bli uppryckt ur en transresa kan vara obehagligt och ge dig huvudvärk. I värsta fall får delar av dig svårt att hitta tillbaka och du kommer uppleva en drömskt tillstånd trots att du är vaken. Då måste du följa varje fotsteg tillbaka till den plats du blev avbruten och avsluta resan på ett bättre sätt.

Ljud är den bästa drivmedel man kan använda om man vill ta sig till andra dimensioner. Du kan:

Be en vän trumma åt dig. Kom överens om hur lång tid och vilka signaler som ska ges när du ska komma tillbaka.
Använda förinspelade trumskivor. Finns att köpa.
Trumma själv. Det är ganska svårt, men för vissa fungerar det att trumma en stund och sen lägga trumman åt sidan när själva resan börjar.
Använda skallra: en rytmisk skallra har en liknande effekt som trumma.
Sjunga. Detta kräver dock att man har kännedom om kraftsånger, eller en stark intiutiv känsla för hur man öppnar upp för kraft med sångens hjälp.

Det är bra att visualisera steg man alltid börjar och avslutar med. På så sätt skapar du välkända gator i ditt inre där du med tiden kan orientera dig allt lättare. Du försäkrar dig också om att du verkligen kliver ur resan och avslutar den när du ska. Du kan hitta på en egen visualisering, men nedan kommer ett förslag som jag själv använder och vet fungerar. Idén med träden i skogen med runor på är inte min egen, men tyvärr minns jag inte var jag fått den ifrån. Om du känner igen den tala gärna om källan för mig så ska jag lägga till den.

Först styr du med andra ord dina tankar. Det är precis som det ska vara. Fantasin är hästen vi rider på mot vårt större medvetande. Så småning kommer du ner i djupare lager av dig själv, ofta utan att du inser att det händer.

Förbered dig på det sätt som passar dig. Skapa en ceremoniplats om så bara genom att breda ut en filt där du ska sitta. Tänd gärna lite rökelse och ett ljus.
Slut ögonen. När du känner dina andetag djupna föreställ dig följande:

Du befinner dig på en äng. Det är en märklig äng för många växter samsas som inte borde trivas ihop. Här är vildrosor, läkande örter och dödliga bärbuskar om vartannat. Se dig omkring och notera vilka växter som fångar ditt intresse. Bredvid ängen ligger en urgmmal skog. Du går över ängen mot skogen. Vid skogsbrynet ser du en stig som går rakt in i skogens hjärta. Följ stigen. Stammarna bli allt större ju längre in du kommer. Marken är fylld av grön mossa och fuktiga löv Växter slingrar sig över mark och stam. Kanske anar du varelser som rör sig i trädtoppar och mellan stammarna. Om ett kraftdjur kommer till din hjälp, acceptera men fortsätt gå. Du har långt kvar på din resa.

Plötsligt öppnar sig en glänta framför dig. I gläntan en cirkel med träd. Du vet att det är något särskilt med dessa träd. När du kommer närmare ser du att var och ett har en port i stammen och på porten är ristat en runa i barken. Leta upp det träd med den runa du vill uppleva idag. Öppna porten och stig in.

Här kommer varje resa skilja sig från runa till runa. Notera allt från färger, dofter, känslor, hur du vill röra dig till vad du ser. Om du har svårt att fokusera, fortsätt gå och titta på dina fötter, det brukar hjälpa, så småningom kan du lyfta blicken.

När det är dags att ta sig tillbaka, backa bandet och ta dig samma väg som du kom. Det är viktigt att du verkligen går stigen genom skogen tillbaka och avslutar på ängen där du började. Om du vill och det passar plocka någon av växterna på ängen att ta med dig hem igen.

Skriv upp allt du upplevt. När du är redo gör resan igen men på en annan runa.

Bara för att

2011-11-20T12:34:00.000-08:00

Bara för att den är vacker, och suggestiv och att jag inte vill att någon annan ska missa upplevelsen att titta på den ...

Thursrunan - en förklaring

2011-11-11T10:39:00.000-08:00

Sammanbrott, utbrott och genombrott. Det är de ord jag tycker bäst beskriver Thursrunans kvalitéer. Det handlar om kraftfull och genomgripande potential för transformation.

I naturen lever Thurs genom stormar och jordskalv. Det ger oss en god bild om vad vi har att göra med. Det här är inget finlir, utan i det närmaste primitiva energier. Alla som någon gång sprungit ut i piskande oväder och vrålat mot himlen vet vad jag menar.

Inom människan kan Thurs ta bort de begränsningar som gör att vi blir mindre än vi borde vara. Det behöver inte ens handla om våra egna begränsningar, utan om andras idéer, känslor och föreställningar som knutit sig fast vid oss och hindrar vår rörelsefrihet. Det kan vara djupgående inprogrammeringar från våra föräldrar eller samhällets kollektiva förväntningar. Ibland griper Thurs in vid skevheter mellan människor. Om någon plötsligt får ett utbrott och blir riktigt arg på dig så kan det vara Thurs som försöker rätta till skevheten mellan dig och den andre på sitt alldeles egna, inte helt subtila sätt.

Använd Thurs med vett och respekt, men var aldrig rädd. Vi har rätt att ta bort det som inte gagnar oss. Efter kraftfulla utrensningar kommer alltid nytt liv. Om ditt arbete med Thurs skapar sammanbrott, utbrott eller genombrott beror på hur redo du är att kanalisera krafterna som runan skapar. Det kan bli samtliga brott på varandra.

I kroppen skulle jag placera Thurs vid sexorganen. En kamrat berättade att hon ritar Thurs på sitt vänstra bröst för att koppla sig samman med våra jordgudinnor, och en annan kamrat berättade att hon provat placera Thurs i tredje ögat, vilket gav starka effekter. Jag tolkar det som ett försök att ta bort begränsande föreställningar om den egna identiteten.

Rid med stormen. Att befria sig från det som begränsar är en underbar sak. Om vi så ska slå oss fria med Tors hammare, eller föda fram det som ska få leva med smärta och blod.

Det bara råkar vara fullmåne ...

2011-11-10T10:53:00.000-08:00

Jag befinner mig på förutsättningarnas knivblad. Med risken att falla ner i egocentrismens navelskådandets hål, eller upplösas i det sociala och politiska engagemanget, men jag balanserar framåt med stålskodda balettskor.
Jag gillar det.
Det är en bra plats att befinna sig på. För vad annat kan vi göra, än att hålla oss brinnande inför världens förändring och vara barnmorskor åt den nya tiden: full av vidunderlig, skamlös mångfald och samtidigt, var och en trygg i det personliga universum vi byggt i resan genom navelns centrum.
Var den du är. Ingen annan kan vara det. Det vore en förlust om du inte antog din roll i detta allvarliga spektakel vi är en del i.

Runorna rör sig omkring oss

2011-11-04T04:08:00.000-07:00

Jag tänker mig en struktur om runorna. Att jag reser med er från Urrunans begynnelse till Färunans fulländning. Jag tänker mig att jag gör en trumresa på varje och delger dom bilder som kommer upp, och sen ger en förklaring utifrån hur jag förstår runans potential. Jag arbetar både med att göra trumresor på runorna och att bära runorna inom mig.

Men jag har haft svårt att fortsätta på Thurs, då det är helt andra krafter som pockat på. Så jag vill skriva lite om ett tredje sätt att närma sig våra magiska tecken: Att se deras plats i årshjulet, i månfaserna och i dygnets rytmer. Det finurliga med ett heltäckande magiskt system är att när vi börjar få kläm på det så återspeglas det i allt omkring oss. Återspeglingen ger oss i sin tur nya kunskaper. Vi förstår runorna bättre när vi sätter dem samman med årstider, högtider, med solens, månens och planeternas rörelser. För varje fas får vi ännu en ledtråd som vi sen kan översätta i en annan fas. Runorna innefattar inte gott och ont. Vad vi använder dem till kan däremot naturligtvis göra det. Men runorna själva tar oss från ljus till mörker och tillbaka igen, från inåt till utåt, från stillhet till aktivitet, så att vi kan bekanta oss med alla våra inre och yttre resurser. Allt är rörelser. Därför kan det vara bra att parallellt med ett strukturerat lärande, hålla koll på vilka krafter som rör sig runtomkring dig just nu.

Den tid som varit har dominerats av stillhet och utrensning. För mig är det Idegransrunan och Hagelrunan som gett sig till känna. I årshjulet är det runt Hels afton de är som starkast och i månfasen under mörkermåne. I det lilla hjulet - Dygnet - känner vi av dem de mörkaste nattimmarna. När kylan hårdnar och snön faller brukar Isrunan göra sig påmind, liksom vid Vintersolståndet. Men denna högtid lyfter också fram Solrunan, genom att våra tankar och vår längtan dras till Sunna som föds på nytt. Till våren kommer härliga luft och vårrunor. Mer om det senare.

För varje runas position på årshjulet vi förstår, förstår vi också något om vart de kan befinna sig enligt andra rörelser. Ett till synes komplicerat system blir därmed allt enklare och en vacker dag ropar själen, "Nu förstår jag, nu bär jag dem alla i min kropp".

Snart följer en förklaring på Thursrunan och därefter tips om hur man kan göra trumresor på runorna. Vi reser vidare. Följ med.

Hels afton lämnar jag i Hels famn

2011-11-02T04:59:00.000-07:00

Det har varit en lång Hels afton för mig. Liksom för många kamrater har jag förstått. Mörkermåne i Skorpionen följt av Hels afton och hela Underjorden häver sig under våra fötter och talar och talar.
För mig är en högtid aldrig en dag utan en period. Perioden i sin tur är organisk, eftersom olika högtider kräver olika mycket uppmärksamhet olika år. Nu känner jag dock att högtiden släpper sitt grepp och ebbar ut. Det är med viss lättnad. Jag är redo att gå vidare.
Det har varit en bra tid, lugn och stilla. Mest har jag varit alldeles själv. Gått ut och gått, tagit tag i gamla syprojekt och sytt för hand, samlat, tagit vara på och gjort mig av med om vartannat. Det mesta har dock skett under ytan, och jag har inte riktigt ord för vad som hänt. Vet bara att jag vilat, kommunicerat med de döda, med dåtiden och det omedvetna och lämnat mycket bakom mig. Kvar har jag några guldtrådar att väva vidare på. Resten ligger och förmultnar som det ska göra.
Guldtrådarna glimmar trollskt: märgen, det viktigaste, mina heligaste drömmar och innerligaste kreativa projekt. Resten lämnar jag i Hels famn. Hon vet vad det kan användas till.

Vincent av Tim Burton

2011-10-29T05:08:00.000-07:00

Tim Burtons Vincent. Till mörkersinnande barn i alla åldrar. För vi behöver även vår mörka sidor. Och inte ens inför Hels afton måste vi vara så förskräckligt allvarliga.

Thurs - resan fortsätter

2011-10-26T12:41:00.000-07:00

Thurs - Jättarnas runa slår ner som blixten och kräver sin plats utan minsta sofistikering. Här finns gott om genomträngande kraft. Här är några scener från min resa på Thurs:

En väldig storm rasar fram, blixtar far genom himlen, träd knäcks och marken spolas ren. En blixt träffar ett träd och klyver det på mitten. När stormen bedarrat syns den fuktiga myllan där starka vindar och vattenmassor bearbetat den. Det tvådelade trädet är sotigt och blottar sin märg.

En kvinna sitter på huk och föder. Hon har hammaren hos sig. Krystningarna har tagit över hennes kropp och allt hon kan göra är att följa den fruktansvärda stormen som rider hennes kropp. Men det följer liv på den stormen, ett huvud är på väg att tränga ut mellan hennes ben, ett alldeles eget liv, en varelse i sin egen rätt. Hon vrålar och krystar en sista gång innan livet kräver sin plats i blod och vätska.

Jättar går fram genom landskapet. I deras spår ändras själva landskapet. Berg spricker, landmassor höjs och sjunker, träd faller som tändstickor. I ett jättelikt fotspår börjar vatten sippra in. Här bildas med tiden en sjö, ett rikt ekosystem av grodor, fiskar, alger och näckrosor. Så vacker är just denna sjö att själva sjörået väljer att bo här. På kvällarna kan du se henne dansa över vattenytan och kanske - om du lyssnar riktigt noga - höra henne sjunga om både jättar och sjörosor.

Runor och andra krafter för allt vi behöver

2011-10-26T11:17:00.000-07:00

Det finns inga dåliga runor, det finns bara runor med olika former av potential. Det finns inte heller några dåliga magiska tidpunkter. Det finns bara tidpunkter som passar olika former av magiskt och personligt arbete. Nu har vi gått in i Mörkermåne i Skorpionens tecken. Inte den lättaste av tider, men här finns stark transformationpotential och möjlighet att dyka djupt, djupt ner och fiska upp personlig makt. Men man kan också få helt andra urdjur på kroken.

Vissa runor är inte heller de enklaste krafter att hantera. Men de kan svepa bort våra begränsningar med jätteslägga, och tvinga fram sidor vi inte ens visste vi hade. Thurs som är nästa runa jag reser på tillhör de där runorna som inte är de lättaste men däremot mäktigt transformativa.

Wendy Rule uttrycker sig om krafterna på sitt talande vis:

Trådar

2011-10-25T10:22:00.000-07:00

Idag har jag många trådar som flätar sig i mitt huvud. Men ha tålamod, jag kommer att binda ihop dem på slutet,

Tråd ett: Jag älskar B-äventyrs serier. Det finns något med det opretentiösa svängadet med klichéer som tilltalar mig - för visst behöver vi sagor om obrottslig vänskap, äventyr, hjältemod, människor och gudar. Min absoluta favorit är Xena - the warrior princess, och dess sex säsonger plöjs igenom med jämna mellanrum. Precis som så många kvinnor hungrar jag efter kvinnor som slåss, älskar, rider över fält och berg, med kompromisslös dedikering till att skydda de svaga och varandra.

Tråd två: Jag har blivit påmind om de senaste dagarna - inte en utan många gånger - hur många kvinnor kämpar med sina gränser och med sin vrede. Kvinnor som är sårade och fly förbannade men ändå vrider och vänder på sin förmenta förståelse över situationen. Jag tror det är en kollektiv skada på det kvinnliga psyket som beror på överdrivet fokus på omhändertagande drag, men också brist på mytiska och verkliga förebilder som kickar häck och svingar vapen. I den symboliska världen står inte en kvinna med båge på ryggen för att vi bokstavligt ska ut och meja ner andra. Det står för vår förmåga att sätta och skydda våra gränser, vår rätt att vid lämpliga tillfällen tillåta den heliga vreden och säga "Nu räcker det", utan att darra på rösten.

Tråd tre: I söndags hade jag svartmånekväll hemma hos mig (några dagar tidigt) som dedikerades till Valkyriorna. För mig är de fornnordiska väsen som gärna agerar guider och leder oss mot vårt större och sannare jag. De är också starkt beskyddande väsen. Nåde den som går över våra själsgränser och skadar oss eller det vi tror på. De hjälper oss behålla en etisk hållning utan att be om ursäkt och att försvara även dem som inte kan försvara sig själva. Utan att förstå så fruktansvärt mycket och utan att be om ursäkt. Vi kan visst förstå, men vi kan ändå säga "hit men inte längre".

Valkyriorna är krigande kvinnor, de påminner oss om systerskap och fara som övervinns. För vi gör det hela tiden - kämpar och övervinner faror - men världen är vag och brister i erkännande och vi har mycket få bilder att relatera till. Så till mina kämpande systrar - och bröder - i Väven vill jag tillägna detta klipp på Valkyriorna, så som de framställs i Xena, i ett av mina favoritavsnitt - The Rheingold.

Runskola - Urrunan, en förklaring

2011-10-21T12:29:00.000-07:00

Urrunan är begynnelsen. Potentialen innan skapelseakten. När vi går genom Urrunans port kan vi hamna i Ginnungagap där Ingentinget befinner sig. Detta ingenting är all plats mellan atomerna, tankarna, känslorna och vågorna. Det är inte tomt utan fullt av energitrådar redo att bli form . Men det är ett ingenting i bemärkelsen att yttre och inre krav inte finns här. De har helt enkelt inte skapats än, När vi är i ingenting är vi därför befriade från samhälleliga och kulturella begränsningar och inprogrammeringar. Häxkonsten handlar till stor del om att avprogrammera sig. Att upptäcka och skala bort oönskade lager. Det som blir kvar är vår individuella kärna som är så mycket oss själva vi klarar av att vara.

Ginnungapet är också kitteln, en potent soppa av energier redo att manifestera sig. Urrunan innehåller därmed spänningsfältet mellan möjligheten att förutsättningslöst börja om från början och potentialen att skapa det vi vill skapa.

Runan frågar oss följande. Om du kunde börja om utan krav och begränsningar, vad skulle du göra då? Vad skulle du skapa, vilken stig skulle du slå in på? Runan säger att vi befinner oss på en plats där vi kan börja om, kanske inte inom alla områden, men inom något område. Om vi är uppmärksamma kan vi ställa oss utanför vissa sammanhang och skapa något helt nytt.

Runan frågar också vart vi hittar vår urkraft, vår kittel av kokande energi. För såväl hedningar som andra kan det handla om en grupp människor som ger dig den utgångspunkt du behöver. En grupp som i sina möten skapar den där kitteln av potential. Om så är fallet, prioritera denna grupp. De kommer inte att finnas i evighet, och troligen är du själv del av gruppens fungerande magi.

Runan hör samman med rotchakrat, vår bindning till jorden och våra primära överlevnadsimpulser. För kvinnor sitter kraftpotentialen som representeras av runan i livmodern. I LivModern finns livsträdet och alla världars energier samlade. Stå fri, börja på nytt och skapa det du vill skapa.

(Gate of nothingness by deviantart)

In i lugnet

2011-10-20T06:33:00.000-07:00

Ingen lust att ta del av allt som pågår? Trött på interaktiva medier och kanske till och med människor som pratar för mycket? Det är hösten, Hel som drar dig i tröjärmen, eller bara själen som kallar inåt. Stäng av, gå hem och dra täcket över huvudet. Det är helt ok.

Visste du att det är bevisat att stressade människor tar mindre välgrundade - och därmed ofta sämre - beslut än människor som inte är stressade? Sug på den och begrunda detta nästa gång du ser en politiker, näringslivsrepresentant eller journalist flänga fram mellan det ena och det andra. Förmågan att påverka tusen och tusen liv och med all säkerhet tagandes mindre välgrundade beslut.

Många av oss påverkar kanske mest oss själva, vår familj, våra vänner och våra kollegor. Det är också väl värt att vila ut sig för. Av omtänksamhet mot oss själva och vår omgivning. För inte vill vi ta taskigt grundade beslut därför att vi inte tog den tid vi behövde att varva ner.

Stäng av det som krävs, stäng ner det som krävs, klappa katten, sjunk ner i fåtöljen, i sängen, på golvet, drick te, sätt på musiken och verkligen lyssna, läs en bok eller låt den sjunka ner i knät, titta på din favoritserie, lämna kalenderns lediga dagar just lediga så långt du kan. Om det är vad du behöver, om det är vad som krävs.

Urrunan - (dröm) resan tar sin början

2011-10-19T11:42:00.000-07:00

Jag ser LivModern. Dess blodkärl grenar ut sig i ett träd av potentiell näring, ett LivsTräd av blod, av kraft, av livsursprung. Härifrån har vi alla druckit - närt oss och vuxit. Bilden fokuserar in på rötterna på Livsträdet. Det är nu ett träd med bark och sav. På rötterna placeras en väldig klöv. Jag faller in i mörkret mellan rötterna.

Från mörker till mörker faller jag, rakt in i Ginnungagap. Så tät är potentialen, så många norrskens trådar som väntar på att få bli form, att vävas till mönster. Audhumblas andetag rullar genom rymden, fram och tillbaka som tidvatten. Hennes mjuka mule fladdrar och hon drömmer - drömmer fram världen.

Ginnungagapet är nu en rund pöl, en brunn eller innehållet i en kittel. Runtom sitter nio kvinnor med sjalar i olika färger över huvudet och tittar ner i gapet. Fokuserar på det och skapar virvlar därnere. Vadhelst de bestämmer sig för att skapa börjar här. Vadhelst som börjar kan skapas här. Begynnelse och skapelse, skapande och ursprung, sprunget ur, i början, i urtid, i Skapelsen.

(Ginnungagap av Savato Deviantart)

Runskola - betydelser i korthet

2011-10-17T05:54:00.000-07:00

När man bär runorna inom sig kommer de att påverka kroppen, sinnet och därigenom även omgivningen. Det kan därför vara bra att tänka efter innan man väljer att bära vissa runor. Den som vill tar dem såklart i tur och ordning och hoppas på det bästa. Men den som har många saker att ta hänsyn till i sin omgivning kanske vill fundera över vilken som passar vid vilket tillfälle. Om du till exempel ska på en anställningsintervju så rekommenderar jag inte att du bär på Hagelrunans potentiellt destruktiva energier.

Nästan alla böcker om runor har en beskrivning av runorna med några sammanfattande ledord. Om man använder dessa på rätt sätt är de ett bra sätt att förstå grundpotentialen. De är till för nybörjarhjälp, men skapar inte någon djupare förståelse. Den djupare förståelsen kommer efter långt arbete. Här följer en kort förklaring till vilken potential och vilka krafter runorna bär, så att du inte ställer till det för dig :

Urrunan - begynnelse, ursprung, styrka, hälsa
Jättarnas runa (Thurs) - nedbrytande kraft, transformation, olyckor
Asarnas runa - (Ass) kommunikation, ande, visdom
Vagnsrunan - (Reid) resor, ordning, byte av inriktning
Fackelrunan - (Ken) inre eld, inspiration, kreativitet
Gåvorunan - (Gifu) gåvor, giftermål, utbyte
Glädjerunan - (Wynja) harmoni, sinnlighet, firande
Hagelrunan - (Hagal) plötsligt sammanbrott, förändring,
Nödrunan - (Naud) nödvändighet, svårigheter, öde
Årsrunan - (Jara) årets växlingar, växande, skörd
Klipprunan - (Petra) mineraler, hemligheter, initiering,
Idegransrunan (Eoh) växter, seghet, Skuggan
Älgrunan (Algiz) djur, beskydd, fylgjor
Solrunan - framgång, energi, lycka
Tyrs runa - andlige krigaren, rättvisa, offer
Björkrunan - (Bjarka) närande, Moder Jord, skönhet
Hästrunan - (Eh) kommunikation, förflyttning, partnerskap
Människorunan (Madr) människa, etik, balans
Sjörunan - (Lagu) vatten, emotioner, flöde
Ings runa - sexualitet, natur, skapande
Odalrunan - hem, landet vi bor på, förfäder och förmödrar
Dagasrunan - (Dagaz) pånyttfödelse, ljus transformation,
Färunan - (Feh) rikedom, välstånd, fullbordan

Bär runorna med respekt och vet att de påverkar dig. Låt gärna tidsperspektivet komma fram organiskt. Vissa runor vibrerar långsamt och andra fort. En runa måste få tala till dig under många dagar och en annan kan snabbt kommunicera vad de står för. Låt intuitionen leda dig rätt, och lyssna noga.

Runskola - att skriva ner

2011-10-15T09:37:00.000-07:00

För sju - åtta år sedan gjorde jag trumresor på var och en av de tjugofyra runorna (mer om hur man kan göra dessa trumresor längre fram). Jag skrev nogsamt ner dem i Svarta boken (Svarta boken är egentligen en mängd böcker inklädda i svart tyg där jag skriver ner alla magiska och hedniska upplevelser jag vill komma ihåg). Det var ett tag sen jag läste om dessa resor och jag tror jag ska vänta med att titta på dem ett tag till. Jag minns att de handlade mycket om hur man använder vissa runor att göra sig av med saker man är färdig med och som hindrar ens utveckling. Det handlade också mycket om hur man använder andra runor för att fylla på energi, kärlek och trygghet. Det var vad jag allra mest behövde veta då. Runorna kan användas till olika transformativa processer för att förändra vårt liv till det bättre, såväl inom som utom.

Att skriva ner sina upplevelser är till stor hjälp. Vi tror ofta att vi kommer ihåg mer än vi gör. Dessutom kommer våra kunskaper utvecklas med tiden och att kunna följa denna utveckling säger mycket om vart vi befinner oss och vart vi är på väg. Så skriv efter hand du bär runorna inom dig och reser på dem.

Nu vill jag göra dessa resor på nytt. Det ska bli roligt att se vad runorna vill lära mig denna gång. Idag har jag en helt annan livssituation, och har också lärt mig mer om vad runorna står för. I efterhand tänker jag jämföra med de tidigare resorna och se vad som skiljer och vad som är samma. Följ med och res med mig!

Runskola - att bära runorna inom sig

2011-10-11T02:33:00.000-07:00

När vi närmar oss runorna söker vi komma in i deras djupare lager. På samma sätt som vi dyker ner i vårt undermedvetna när vi drömmer. Ibland drömmer vi om sjöar – våra egna känslor – ibland om hav – känslorna på en kollektiv nivå. Vi söker finna en mening med runorna som är såväl vår egen och som vi delar med andra. Ofta tvinnas dessa trådar om varandra för vi är människor och delar både vår samtid och vår historia.

Det allra viktigaste i sökandet är att hålla sinnet så rent och vidöppet som möjligt.

Ett sätt att arbeta är att bära runorna med sig. Välj vilken runa du vill börja arbeta med. Om du arbetar med Utharken och vill börja från början är det Urrunan som är begynnelsen på din färd. Intentionen är allt i magiskt arbete. När du bestämt dig för att bära Urrunan med dig har du redan startat det magiska arbetet. Det kan dock vara till hjälp att visualisera – föreställa dig – runans form någonstans i kroppen. Intiutivt vet du vart du ska placera den. Urrunan vill troligen bo i rot eller navelchakrat, hos en kvinna mer specifikt i LivModern. Bestäm också en tidpunkt för hur länge den ska sitta där: en vecka, en dag, en timme.

Notera allt som händer under den tid du låter runan sitta i din kropp. Det är naturligtvis lättare om du gör saker som inte kräver hela din mentala uppmärksamhet: som promenera, springa, diska, dansa eller gräva i jorden.

Runan kommer att tala till dig på alla möjliga sätt. Uppmärksamma känslor och vibrationer, händelser och synkroniteter. Känn också efter vad kroppen säger: är den lätt eller tung, rastlös eller lugn? Det kan dyka upp inre bilder till synes från ingenstans, ord och till och med sånger. Ta vara på och lägg på minnet. Skriv gärna upp, eller teckna och måla. Men analysera inte under tiden utan vänta med slutsatserna.

När din utsatta tid är över är det viktigt att du med din intention förflyttar runan ur din kropp. Visualisera gärna hur den lämnar dig och upplöses. Anteckna klart. När du har all information framför dig kan du börja fundera på vad den betyder. När du inte tycker dig kunna få ut mer av dina upplevelser – jämför gärna med andras tolkningar av runor. Det är alltid roligt att se hur mycket som stämmer överens.

Runskola - en introduktion

2011-10-10T02:31:00.000-07:00

Runorna är manifestationer av allt som är och har varit. Det är därför inte särskilt konstigt att våra tolkningar kommer att skilja sig från varandra. Det kan vara till hjälp att se runorna som former med lager och lager av information och kraft. Tolkningar från förr ligger i ett kulturspecifikt lager, moderna tolkningar i ett kutlurspecifikt lager. Det är därmed meningslöst att tala om sanning eller inte gällande runor (däremot går det såklart bra att tala om historisk korrekthet). Men precis som i all magiska system finns ofta en samsyn skapad av många individers sökande efter runornas mening. Detta blir en sorts generaliserad bild av varje runa som är bra att känna till. Hagelrunan innebär för det mesta en stor och ibland dramatisk transformation, det är en runa associerad med Hel och Fru Holle i underjorden. Vi får en del att bita i när gamla mönster ska skalas av. Under det att Dagasrunan ofta innebär en ljus, lättsam och skön transformation mot större förståelse, klarsyn och skönhet.
Den som verkligen vill skapa en förståelse för runorna måste göra sin egen resa och finna sin egen skärva av mening. Denna skärva är vad du behöver veta just nu, hur du kan arbeta med runorna individuellt och utvecklas tillsammans med dem. Under dessa resor får vi ofta glimtar av en kombination mellan generella tolkningar och vår egen unika vinkel. Det är precis som det ska vara.
Läs gärna om runor. Men mycket viktigare är att skapa din egen relation till dem. Snart ska jag skriva om hur dessa resor kan gå till. De är spännande att utföra och inte särskilt svåra. Runorna vibrerar av information och kraft. Finn din egen skärva och bidra till vår kollektiva kunskap.

Nya kamrater bland länkade bloggar

2011-10-09T08:32:00.000-07:00

Två nya strålande bloggar har lagts till under vänner och bekanta - av kvinnor som jag haft nöjet att ha med i vår svartmånecirkel. Den ena en ny bekantskap, den andra snart vad man kan kalla en "gammal" Vän. Fina kvinnor som filosoferar om livet, och det magiska i det stora och lilla kan i mina ögon aldrig bli fel:

http://yogahaxan.blogg.se/

http://lillafalkogas.blogspot.com/

Bilder från Deviant art (Bikram yoga av LeoCastillo
och falcon's eye av Navanna)

Rena runor

2011-10-06T09:03:00.000-07:00

Jag är som så många nyhedningar förälskad i runor. Jag reser med dem, målar dem, skriver om dem, ristar dem och lever dem. Ibland får jag ryck och lånar böcker om dem för att lära mig mer ......... och blir allt som oftast uttråkad efter ett par ögonblick.

Den envisa könsuppdelningen som många påskriver runorna kletar sig fast, hindrar min mentala rörelsesfär och minskar min glädje. Det talar inte till mig, ringer ingen sanning och utvecklar i allra högsta grad inte min magi. Allt detta "manligt" och "kvinnligt" förefaller mig alltmer meningslöst. Det håller aldrig för minska granskning. Men om jag påpekar det finns det alltid någon som säger "men det handlar inte om faktiska män och kvinnor, utan om energier, vi har alla manligt och kvinnligt i oss".

?

Läs det igen och fundera på vad som egentligen menas med det. Det är ett helt ologiskt cirkelresonemang.

Jag fortsätter att resa med runor, måla runor, sjunga runor och vara runor. Men tills det börjar skrivas böcker om runor utan att de smackas fulla med klistermärken manligt kvinnligt avser jag helt enkelt låta bli att läsa om runor.

Språkets melodi

2011-10-03T11:19:00.000-07:00

Jag har länge velat lära mig spanska. Jag har försökt - inte en, inte två, utan tre gånger, utan att det riktigt har fastnat. I höstens känsla av att allt är möjligt och det finns tid för vad vi än vill, plockade jag hem klassisk Spansk språkkurs på skiva och en bok för snäppet över nybörjare.

Det finns sorg här. Kanske över resor som inte blev av, utbildningar jag aldrig läste, eller kanske, kanske över att jag inte var sådär brilliant och begåvad som jag önskade vara. Jag hejdar mig vid rörelsen mot skolböckerna, mot Spansk språkkurs Grund - lyssna härma lär

Jag var aldrig en av de där eleverna som kammade in femmor utan att knappast öppna böckerna. Det finns alltid en eller ett par i varje klass. Under det att jag slet mig blodig för att böja verben, komma ihåg floderna, förstå poängen med varför vi skulle lära oss just detta, och detta. Men jag kunde andra saker. Jag ifrågasatte inlärningsmetoder, läroutbud och skolans prioriteringar långt innan jag kunde stava till maktanalys och tolkningsföreträde. Det ställde till mer problem än det gav fördelar. Och trots att jag med tiden förstått att jag var inne på något viktigt har jag någonstans närt drömmen om att vara fem, eller sex eller sjuspråkig och glida runt i världen med mitt knivskarpa intellekt i pressad kostym och bara vara ... djävligt lyckad. Icke ifrågasättbar. Ovanför pöbeln av slitvargar.

Men jag är en slitvarg. Så jag hejdar mig. Och undrar varför jag vill lära mig - och på vems villkor?

Sen klappar jag den snart 40-åriga kvinnan på kinden och ger ett heligt löfte. Den här gången lär jag mig av den viktigaste anledningen. Utifrån min kärlek till språket, till kommunikationen, till människans underbara förmåga att skapa melodier av ord - mening och förståelse av poesi och adjektiv. Den här gången ska jag börja med att lyssna - helt förutsättningslöst - på de vackraste representanterna för Spanskan, dom som har melodin och poesin i blodet. Jag lyssnar på Lhasa, och på hennes systrar och bröder. För att jag vill, och kan, och inte av någon annan anledning.

Höstens konstnärliga ådra

2011-09-22T06:43:00.000-07:00

Jag gör kollage - vardagsrumsgolvet är fullt av bilder och jag klipper, passar ihop, väljer och vrakar, klipper bort och slänger överblivna bitar. Länge tänkte jag mina kollage som en sorts icke-konst. Det var inte mina målningar, mina foton, mina texter jag använde - utan andras. Men jag tycker om att klippa ut bilder, spara broschyrer, använda gamla fina we'moon kalendrar, för annars blir ju bilderna bara liggande. Nu får det nytt liv, ett nytt sammanhang, som kanske betyder något. Och ju mer jag tänker på hur det är att hålla ögonen öppna, samla in, sätta samman, skapa sammanhang ... desto mer tänker jag att det kanske är en sorts konst ändå. Det är hur som helst en kreativ handling. Som passar den rådande högtiden.
För vad passar bättre till Höstdagjämningen än att glädjas åt över vad vi samlat ihop, sätta in det i meningsfulla sammanhang och kassera resten. Jag har absolut ingenting inplanerat denna högtid, annat än att umgås med mig själv och Nornorna, städa, skapa och lyssna. Redan ser jag vissa saker klarare, och jag fylls av lättnad. Jag behöver inte göra så, jag kan göra så istället ... ödet breder ut sig framför mina ögon, ödet jag själv skapar. Som kollage av de finaste och mest intressanta bilderna jag hittat.

Jag söker något

2011-09-18T13:19:00.000-07:00

Jag söker något. Jag vet inte vad det är. En del av mig själv som söker sig tillbaka nu när luften kallnar?
Kanske följde hon av kärlek med min Kärlek till hans nya stad och spatserar förundrad på Prags förunderliga gator. Eller är det tolvåringen som galopperar i marginalen letandes en väg in, på Hästen - hennes bästa vän - och med friheten som fana. Eller tonåringen så vild och allvarlig,
med skrivandets längtan tatuerat på sin hud. Tappade jag något, som nu gör sig hörd i tystnaden, bland musiken, i kvällens vattenritualer?
Jag söker något, bland gulnande löv och fallande regn. Ett minne från ett annat liv,
eller en saga jag ännu inte mött?
Jag skulle kunna ringa mina vänner, självlysande, fulla av goda råd och tröst. Men jag behöver inga råd, och ingen tröst. Jag behöver bara hitta ... titta ... rimmar på ...
Är vad om helst en ledtråd?

En särdeles vidunderlig romans, en alldeles ovanligt äventyrlig själ, ett minne av taggar och flortunt papper, en ton som väcker allt. Något är på väg in. Det jag söker.

In i hösten, in i ensamheten, in i berättelserna

2011-09-18T06:18:00.000-07:00

Ibland förändrar sig grundförutsättningarna för vårt liv och vi hänger med: stöttar, plockar, slipar, packar ihop, pratar, planerar, skickar brev och sorterar. Sen finns det inte så många lådor kvar, eller behov att fylla, eller ens jobb att göra. Köksgolvet är vackert körsbärsrött, det hänger små buntar med örter i taket och lådorna står på vinden. Min sambo är på plats i sin nya skola, min bästa vän har hälsat på och åkt, min familj är påhälsad och trygg. Först kände jag mig ensam. Sen insåg jag ett sugande behov att få vara just ensam.
Det är någonting med hösten som förstorar det där behovet av att få gå in i en tyngre värld, kanske en större värld, men en värld utan för mycket prat och påtryckningar. En värld fylld av fuktig mylla och mångfaldens berättelser.
Jag minns när jag som yngre hängde över böcker, frotterade mig i dem, bar dem med mig när jag åt, badade, åkte buss och fikade, alltid i berättelsens värld. Gärna i de långa, vindlande berättelserna som fortsätter i ständigt nya delar. Någonstans på vägen dök också de intelligenta och fantastiska tv-serierna upp, med en kvalité som andades nytänkande och fördjupning.
Ofta kom lusten att skriva egna berättelser parallellt, som om de växer ur samma fåra, viljan att berätta och bli berättad för.
Nu är jag där: med lusten att berätta och bli berättad för. Och jag behöver inspirationen att gå djupare, hjälpen att knäcka dom där tankeäggen som ligger under huden och väntar. Men jag har plöjt dom tv-serier som intresserar mig, läst mina favoritförfattare och har inte nys om någon särskild film jag vill se. För det är känsligt. Fel berättelser skapar enbart leda och den djupa ensamheten blir grå och desperat.
Någonting i luften påminde mig om Six feet under, en tv-serie som uppslukade mig under en tid då livet var tungt. Den dysfunktionella Californiska familjen av begravnings-entreprenörer var precis den motvikt jag behövde till min egen låsta livssituation. Sinnessjukdom, livsångest och närhet till döden var manna för mitt slitna psyke. Precis nu, när livet är rikt, men behovet av djup och ro drar i mig ville jag prova serien igen. Efter ett avsnitt inser jag att det är helt rätt i tiden. Det här är den berättelse jag behöver - jag frotterar mig i den och hoppas att den ska stödja mig i vägen mot mina egna berättelser. En historia vilar mot en annans. Ett berättande sjuder i det skarpa ljuset av den första riktigt intelligenta tv-serien.

Camelot i våra hjärtan

2011-09-12T13:14:00.000-07:00

Är lite förvånad över att jag sväljer Camelot serien 2011 med hull och hår redan efter att ha sett ett avsnitt. Här finns ingen gråskäggig Merlin, Morgaine är klassiskt ond och skådespelarna är alltför snygga för sitt eget bästa. Men här finns intensitet, inspirerande design, landskapen i våra hjärtan och ett finurligt användande av Camelot-mytologin. Det här blir en av höstens mysstunds serier.
Mer info. finns här på IMBD.

(Bilden - svenskättade bedövande vackra Eva Green som Morgaine)

Grön ekonomi - från september till februari

2011-09-12T09:00:00.000-07:00

Ibland gör man saker man trodde var personliga och ser snabbt att det på intet sätt är kopplat enbart till Mig utan grenar sig ut i mycket större sammanhang. Det började med att jag ville spara pengar mot ett särskilt mål. Snart insåg jag dock att sparandet inte var mitt grundläggande incitament utan att jag ville experimentera med mer grundläggande livsförändringar. Förändringar som vävs samman med det kommande hållbara samhälle vi måste skapa som mänskligt kollektiv. Snart var jag - återigen – i ringlande funderingar kring vårt oljeberoende, ohållbara miljöslit, gnisslande arbetslöshet, människans så kallade tidsbrist, men också funderingar kring gröna, kreativa lösningar.

Feministerna lärde oss att det personliga är politiskt. Det är mer sant än någonsin, inom alla samhällsområden vi kan tänka oss. Och under det jag funderar vidare på vårt ömsesidiga beroende och vår individuella påverkan på samhället vi lever i har jag gjort upp en sexmånaders plan för grön, hållbar personlig ekonomi, som är direkt kopplad till grön, hållbar samhällsekonomi. Här är min handlingsplan för minskad konsumtion och ett grönt, rikt liv.

Vad får jag handla:

Kläder – Inga

Saker – Inga, om inte behövliga föremål går sönder

Mat – Behöver man. Hemmalagat från grunden för det mesta. Se även till att ta vara på sådant som blivit liggandes i skafferi och frys

Övriga förbrukningsvaror – Det som tagit slut kan fyllas på. Stearinljus och aromoljor tillhör nödvändiga förbrukningsvaror i en häxas liv

Resor och nöjen – Kortare resor till vänner och familj går bra. Presenter kan köpas, men hemmagjort är bäst. Fika, en öl eller ett glas vin ute mellan varven går bra.

Göra istället:

Kläder och smycken – Sy, laga och skapa av det som redan finns i hemmet. Klipp sönder, sy ihop, måla på, gör galna konstplagg och vidunderliga smycken.

Mat – Ut i markerna och samla när tillfälle ges. Laga hemma - ren billig mat - mycket vegetariskt: soppor, grytor, risottos, nudlar, sallader … Ta vara på allt.

Nöjen – Häxcirklar, ceremonier, månvandringar, trumresor och sagomöten. Måla, skriv, häng på biblioteket, läs böcker. Gå, spring, cykla och dansa. Umgås, lyssna, titta, existera.

Övrigt stöd för grönt och hållbart liv

Idka byteshandel – med kamrater som är intresserade. Utnyttja eventuellt också arrangemang som klädbyten och plantbyten

Utrensning – rensa efterhand ut lådorna, hörnen och kartongerna som fortfarande är röriga, använd det som går, skänk bort och återvinn resten

Städa till största del helt naturligt med citron, bikarbonat och salt. Billigare och grönare

Andras överblivna - Använd (och ta reda fler) organisationer och sajter som Bortskänkes, Fruktförmedlingen mm där man kan dela och/eller ta vara på andras överflöd

Äppel, päppel, pirum

2011-09-05T11:33:00.000-07:00

Vi har ett litet äppelträd på gården som ger massor av äpplen, men eftersom vi inte är helt haj på vad man gör med de söta odjur som gillar äpplena är nästan varje frukt maskbitet. Det gör väl inte mycket i sig, förutom att det kräver att man tar hand om äpplena snabbt, skär bort det dåliga och gör något gott av det braiga. Men jag har inte varit helt sugen på att ställa mig och göra äppelkräm i mängder mitt i jobbstart och andra saker som pågår.
Var ute i fina marker och letade svamp med fin magisyster. Massor av svamp hittade vi, men ingen vi visste om det gick att äta. Det mesta såg ut som landade alienskepp, sköna men potentiellt farliga. Däremot hade vi en Vandring - rakt in i Naturens drömland med alla dess symboler och tecken. Vid fikadags lärde mig Syster att man kan skära ner äpplen i skivor och frysa in dem, för att sen plocka fram en påse i taget för paj eller annat äppligt.
Så nu sitter jag och rensar och skär. Många påsar blir det och glad kommer jag att vara då jag plockar fram dem. Men gladast av allt är jag att frukten inte ligger och ruttnar.
Tittade lite på Trädgårdsdags under tiden. Där lär jag mig att basilika är inte värt att torka, utan mest smak sparas vid infrysning. Och jag som precis klippt en hel bunte och var på väg att hänga upp den i knippen. Istället river jag bladen och in i frysen. Så kan jag plocka fram det gröna när det är som kallast.
Jag får veta det jag behöver när jag behöver det. Jag får det jag behöver och mer. Och jag är alltmer rädd om alla Moderns varelser. Den gröna energin regerar.
(bild från deviant art - se här)

Att skriva blogg

2011-09-01T11:03:00.000-07:00

Fastnade ...i bloggskrivandet ... igen. Och dansar inte alls, utan sitter alldeles stilla med lager av kjolar i knät. Och funderar.
Kan inte riktigt bestämma mig för, vad en Häxdans är idag.
Tänker att jag borde skriva om vad jag tycker om sånt som händer ... lite analytiskt, lite medvetet, lite med i vetandet.
Men jag är så oerhört trött på åsiktsmaskiner. Överallt dräller det av tvärsäkra tyckare i alla läger. Till synes självständiga, men oftast bara alltför begränsade av den gyllene bur de valt att gå in i, av behovet av den som delar ut godbitar för ett duktigt kacklande.
Tänker att jag kanske skulle släppa lös den där smått poetiska ådran, hon som gillar att bygga bilder av språket och vränga ord utochin ... men jag är ganska trött på henne också ärligt talat - det pretentiösa stycket.
Tänkte att jag känner mig så inspirerad av filmer, bilder och musik och skulle kunna dela av mig av det jag får ta del av hela dagarna ... men om man har en blogg bör man väl skriva något själv, inte bara vältra sig i vad andra gör?
Häromdagen pratade jag om min kreativitet på ett bekymrat sätt och en-Klok-en, som satt och drack te i mitt kök och lyssnade sa,
- Kan du inte bara göra det som du känner för?
...
...
...
hrm ... jo men visst

Heavenly creatures

2011-08-31T13:09:00.000-07:00

Själskittlande Filmtips - Heavenly creatures.
Kanske såg du den när det begav sig och njöt av den redan - 94. Men jag hade på något sätt lyckats missa denna av Peter Jacksons skapelser, och vill inte att fler än nödvändigt gör samma misstag.
Heavenly creatures handlar om den intensiva vänskapen och förhållandet mellan tonårsflickorna Pauline och Juliet. Med sina starka personligheter och fantasi knyter de band så intensiva att de till slut skrämmer deras familjer. Föräldrarna försöker skilja dem åt, vilket flickorna inte kan tolerera.
Vi dras in i en värld som många av oss känner igen, den som gränsar mellan en verklighet och en annan - den så kallade vanliga verkligheten och den man delar med särskilda själar. Och det där bandet som knyts av den värld jag kan se bara med dig.
Lite kuriosa är att detta var Kate Winslets filmdebut. Se och njut.
Mer info hitta du här.

Ordets makt

2011-08-22T05:32:00.000-07:00

Idag använder jag Ordets makt.
Och färgernas makt,
och rörelsens,
och sångens,
och tankarnas,
och känslornas,

kort sagt

jag lever och tar ansvar för vad jag sänder ut.

Vildfnitter genererar mer fnitter

2011-08-15T06:23:00.000-07:00

Vill tipsa om denna charmiga, viktiga blogg Vildfnitter. Full av levnadsglädje och en hel del kolkhet. Kolla särskilt in bildspelet - fantastiska teckningar och målningar som lyfter själen. Idag blev jag också glad av kortfilmen Nature by numbers:

http://vildfnitter.wordpress.com/

Älvan i fönstret

2011-08-11T03:26:00.000-07:00

Hon tittade på mig genom fönstret. Och jag tittade tillbaks. Om jag haft för bråttom - sprungit vidare mot självutvecklande workshops med duktighetsfanan högt vajjande över mitt huvud - hade jag missat henne. Till och med i ett skyltfönster, fångad för evigt av en konstnär som uppenbarligen tagit sig tiden att titta, till och med där hade jag missat henne. Om jag inte spatserat runt i Drömtiden där det lilla är stort och det stora litet. Länge tittade vi på varandra, hon fångad i ett särskilt ögonblick, statyettens förebild sedan länge någon annanstans.
Jag hade inte en tanke på att gå in i butiken och köpa henne. Det här var inget jag behövde äga. Bara något jag behövde komma ihåg. Så jag tog ett foto. För att påminna mig - och kanske dig - om hennes existens.
Älvan själv och hennes systrar finns överallt där vi minst anar. Om vi tittar. Om vi ibland vandrar runt utan mål men med massor av mening. Hon väntar nyfiket. Tills hon tröttnar och plötsligt är någonannanstans. Det är upp till oss att sträcka oss tillräckligt långt utanför våra ramar för att hitta henne, för att upptäcka, för att se.

Den bästa Tiden

2011-08-10T06:13:00.000-07:00

En flod av Tid ligger bakom mig. Sommartid, sommarlov, barndomstid. Och en flod av Tid ligger framför mig. Jag är hemma.

(Klockor i Trädgården där jag bott)

En liten men viktig sväng har jag åkt till Glastonbury Goddess festival, men annars har jag mest varit hemmavid, och ändå känns det som om jag varit ute på en mycket lång resa. Mitt sinne har vilat, jag har stängt av det mesta.

(Fynd från Glstonbury torkar i vinden utanför mitt fönster)

En del av mig trodde att jag skulle skapa mycket under sommaren när jag hade så mycket tid. Men det har jag inte gjort. Åtminstone inte på det sätt där resultatet är synligt och konkret. Mitt sinne har velat sväva än hit och än dit, utan någon styrning och utan prestationskrav.
Av alla saker jag upptäckt i denna flod av tid är att saker kommit till mig med minsta möjliga ansträngning och på de mest oväntade sätt. Som om mina egenutlagda ödestrådar inte gjort annat än väntat på att jag ska stanna upp så att de kan komma ifatt och lägga mina önskningar i mitt knä. Floden har också varit proppfull med Stunder, Samtal, Funderingar, Sittande, Gående och Varande.

(Del av altare på Glastonbury Goddess festival - årets element var Vatten)

Nu har jag haft mina allra första mjukstartsträffar på jobbet, men känner inte att jag kommer att lämna den här kreativa tidsfloden. Den är här för att stanna, parallellt med saker som behöver göras för att hålla livet i god form. Sjöjungfrun har fått smak för Drömtidens hav, men kan ibland gå upp på land för att ordna ett och annat. Som vi alla vet, finns den mänskliga kärleken och relationerna ovanför vattenytan - och dem vill jag inte vara utan. Men H.C Andersen hade fel, en sjöjungfru måste inte gå på knivar eller förlora sin röst för kärleks skull. Med ålderns rätt och lite mod lär vi oss navigera mellan världar.
Jag är hemma. Och jag är åter vid datorn. Nu längtar fingrarna efter att sätt tankar och funderingar på pränt. Jag är hemma. Och bredvid mig flyter Tidsfloden, Drömfloden, Kreativitetsfloden. Må den flyta länge än.

Sommar sommar evighetsdagar

2011-06-17T09:09:00.000-07:00

Det blev en sång - nedan - och vers per vers sjunger jag mig in i sommarens evighetslånga dagar. Nu vill jag dansa fram efter min egen rytm. Nu vill jag lyssna på världen, vattnen, jorden och träden. Nu vill jag sova och drömma, väva och sjunga, lyssna och lära - så nära Naturen och mitt naturliga jag som möjligt. Jag kommer att använda tekniken: den nya kameran, dator för att bygga om hemsidan klart, musikanläggning när sången vill sjungas in. Men vissa delar av tekniken och den snabba kommunikationen tar en välbehövlig paus. Mobilen läggs i en låda för att plockas upp i höst, och Häxdansen tar sommarpaus. Även Månsystrars klanbloggen tar sommarpaus från mig med undantag för Svartmånekvällarna som kommer att annonseras som vanligt.

Är det inte skönt att låta saker bölja i rytm, fram och tillbaka som tidvattnet, eller som en av dessa levnadskraftiga gröna som slingrar sig i spiral, högre och högre. En enda sak kommer jag att göra här på Häxdansen under sommaren och det är att annonsera när min hemsida är klar. Vilket inte lär dröja så länge nu. Det har tagit tid, men även detta är rytm, för jag visste inte riktigt vad jag ville göra med den, vad jag ville ha med, vad jag ville kommunicera. Men nu vet jag.

Om det blir regniga dagar, och den egna fantasin tryter, vill jag lämna er med några tips som kommer från hjärteroten. Om sådana kreativa skapelser som kittlar och väcker våra mest märkliga sidor. Dessa män och kvinnor, men ännu mer de berättelser och varelser de skapar, ger näring till den mest törstiga själ. Här är några av dem:

Brian Froud: Allt, alla hans teckningar och målningar av varelser i Faery, såväl böcker som orakelkort. Just nu bläddrar jag gärna i Bad faeries, good faeries liksom leker med mina nya orakelkort the Heart of Faery. Froud's bilder öppnar mig för Alvrike och gör det lättare att se dom som bor i växterna och dansar runt träden.

(Orakelkort the Heart of Faery av Brian Froud)

Filmskaparen Hayao Miayzaki har en liknande inverkan på mig. Civilisationen och Naturen dansar om varandra i hans skapelser, ofta med vårt behov av naturen som tema och en hel del civilisationskritik som krydda. Miazaki kan berätta sagor som ingen annan och hans karaktärer väcker såväl engagemang som förundran. De flesta har sett Spirited away vid det här laget - men det finns många, många andra filmer att njuta av från denna mästare. På sidan Studio Ghibli finns samlat både pappa Miyazaki och sonen Goro Miyazaki's filmer.

(från Princess Mononoke av Hayao Miyazaki)

Solögas fina böcker om djur och växters symbolik är perfekta att ha i fickan en skön sommarpromenad. En vacker citronfjäril! Vad betyder det? Jo, enligt Solöga fladdrar den fram "Var lugn. En ny dag innebär en ny början. Min gåva till dig är att få en ny start".

Jag tröttnar heller aldrig på Hans Arnolds bilder till Rosie Björkmans Tarotlek, en lek full av lekfullhet och sinnen som öppnas. Njut av bilderna och dansa dig djupare in i naturen med Rosies gudinnliga blick i Tarot - häxans tolkning.

Den som vill dyka djupt ner i Fantasyromanens värld och fortfarande inte läst Robin Hobb har många fina lästimmar att se fram emot. Hobb skapar världar där drakar är lika självklara som frukosten karaktärerna äter. Själv väntar jag på tredje delen av Wild Rains chronicles, men allt hon skrivit inberäknat är det bästa jag läst i fantasygengren.

Regniga dagar kan till och med tv-serier ge krydda åt fantasin. Bland tv-serier är det Game of Thrones som regerar, men även Treme ger mig mersmak av annat slag, med bra musik och bakskakningar. Trueblood fortsätter snart och vi är många som längtat efter att se mer av sexiga vampyrer och rinnande, hett blod. Jag ser också fram emot att sätta tänderna i godisbiten Camelot, där undersköna Eva Green spelar allas vår älskling Morgana.

Och med detta axplock av tipsiga godbitar lämnar jag er för en stund och önskar er alla en riktigt, riktigt skön sommar:

(Orakelkort the Heart of Faery av Brian Froud)

Må Sunnas ansikte lysa över dig och ge dig mod
Freja beskydda dig och väcka ditt urgamla blod
liksom Ran lär dig navigera djupen med stadigt lod

2011-06-17T07:59:00.000-07:00

Dive into you
through mirrorglass unbreakable
and into you my dear

dive into summer
foxglove and bella donna
my elvenking and honeyqueen
sleeping beside me
dreaming many queer things

i's not my nature to deny
my Nature anything
and to my nature I stay true
true to you and you

2011-06-10T12:29:00.000-07:00

All this beauty and corruption
I love this world,
and the other one of course

the Other side is making
sweet sweet love with ours
in love with one anOther
in love with One another

2011-06-09T11:42:00.000-07:00

I'm not a chooser, nor a beggar
I never loose my hope
I shall have everything,
everything I want

2011-06-06T06:15:00.000-07:00

Sometimes I wish I believed in heaven
or in hell, such fiery glamour
but I always end up inbetween
straight to Faery it seems

2011-06-06T06:13:00.000-07:00

Madly in love
carrying a high top hat
black as sweetest, dripping sin
and slightly screwed at that

2011-06-05T05:56:00.000-07:00

Clearer sight the further I fall
mirror, mirror on the wall
hold me tight and softly wisper
so fair, so fair are we all

2011-06-04T06:23:00.000-07:00

Falling through the looking glass
seeing how we mend
all things come together now
when the world will end

2011-06-03T04:48:00.000-07:00

Like a girl with a plan
like a woman on the loose
with pearls in my pockets
and newlit fire in my womb

All this beauty

2011-06-02T10:32:00.000-07:00

All this beauty and corruption
I love her
and him of course

It's in my nature
and my nature
I will not betray

Din makt och makten att välja

2011-05-29T11:58:00.000-07:00

Tid och energi är fortfarande världens hårdvalutor. Glöm pengar och prylar. De kan användas och de representerar saker. Men bakom dem ligger Tiden och Energin som grundbultarna alla slåss om.
Välj noga - jag försöker välja mycket noga - vart du lägger din tid och din energi.
Det spelar ingen roll om du har ont om pengar, är sjuk eller känner dig maktlös. Som levande varelse är det du äger åtråvärt. Se vilken makt du bär. Makten att uppmärksamma eller ignorera, makten att lyssna eller slå dövörat till, makten att tro på det som sägs eller motbevisa det, makten att tala eller vara tyst ... din makt att skapa och förstöra är oändlig inom ditt eget universum. Och din universum överlappar och påverkar andras universum hela tiden.
Det finns saker vi måste göra för vår överlevnad. Men till och med här har vi val. Jag kan välja att be en bön tyst för mig själv på det tråkiga mötet istället för att reta mig på en långrandig kollega. Jag kan välja att gnälla över vädret eller uppskatta en regnig inomhusdag.
Mycket, mycket kan väljas bort. Kanske är det vårt största maktinstrument idag när så många skriker efter uppmärksamhet. "Tack men nej tack", är ord som klingar tydligt och klart bland rop och mobilsignaler. Låt bruset i blodet bli det viktigaste bruset. Se till att du hör det. Världen bävar. Ska du använda din makt och verkligen välja? Vem vet vart vi hamnar då.

Gudinneföreingen Vanadis hemsida

2011-05-18T13:17:00.000-07:00

Den fina Gudinneföreningen Vanadis har nu fått upp sin hemsida. Härnere i Söder fortsätter vi med Svartmånekvällar och Fullmånekvällar inom Vanadis Södra falang. De annonseras i första hand på Vanadis facebooksida och på Månsystrars klan som det ser ut idag.

Om du söker gemenskap med Gudinnetroende, andligt växande kvinnor och män. Tror på var och ens immanenta andliga värde och rätt att skapa sitt eget sätt att utvecklas, och tycker om egalitära föreningar med god energi och brinnande lust att göra världen roligare och intressantare är det här föreningen för dig. Gå gärna in och ta en titt ...

Mer föda för själen

2011-05-08T04:56:00.000-07:00

En berättelse om hur the Book of Kells kom till. Inspirerande animerad, själsfullt berättat om spänningsfältet mellan civilisation och natur, och framför allt gott om stående stenar, gamla hemligheter och en charmerande naturkraft i form av en grönögd flicka. Ät och njut:

Näring till själssystemet

2011-05-06T01:18:00.000-07:00

Vad stoppar vi i oss! Vilken näring når vårt system? Får vår själ det den behöver... och vår ande?
Jag har satt mig själv på högkreativ, själsnäringsrik kost: färgstark, fantasifull, själsfull och ibland barnslig. Tecknade filmer, märkliga filmer, musikvideos, cirkus, måla, gräva i trädgården, göra en amulettdocka - ja lite vad som faller mig in. Och gott om tid att dofta på blommorna. Bokstavligt talat, för äppelträdet har börjat slå ut och de vitrosa blommorna doftar ljuvligt.
Samtidigt avstår jag från media, krig av alla slag och till och med vänners och bekantas sociala engagemang. Men mer om det en annan gång för just nu har jag inte tålamod med något annat än min kreativa värld.
Här kommer ett filmtips till levande vuxna - som kan avnjutas tillsammans med sina barn om sådana finns i närheten:

Hayao Miyazakis tolkning av Den lilla sjöjungfrun från 2008. Mer info. finns på IMDb, eller kolla trailer:

Hednisk identitet och tillhörighet - T. Thorn Coyle

2011-04-29T11:13:00.000-07:00

Hon är så smart och bra. Igen. Läs gärna om den problematiska hedniska identiteten och tillhörigheten, om icke-dualism, termen Pagan, vad våra olika hedniska traditioner har gemensamt. Bland annat. T.Thorn Coyle fortsätter på sitt ödmjuka, intelligenta sätt att regera.

Frejas eldar i oss alla

2011-04-26T10:13:00.000-07:00

Dansen är med när Frejas eldar börjar flamma och med vårens sista högtid tända oss alla.

CocoRosie - Gallows

2011-04-24T13:13:00.000-07:00

Vårstädning

2011-04-24T11:52:00.000-07:00

Knäpp upp, det är vår
den där offerkoftan passar illa
Vem vet vem du var?
- när Gudinnan föll
Kanske var det du som spetsade korset
i barnens bröst
kanske var det du, som brände de örtkloka
och förrådde jorden vishet

Eldkvinna, ormkvinna, alla heliga källors prästinna
stig ner till oss andra
till skiten
vi skapade tillsammans

Fram med skoveln och skurhinken
låt oss bygga Valborgsbrasan
Ut, rent, bränn
Låt brinna

I den här båten åker vi alla framåt
eller faller över kanten
Du vet inte bättre
och inte heller jag
skyldiga äro vi alla

våren är här: violer ljuva,
silkesmjuka löv, feta knoppar som putar

Ut i landen, upp med ogräset,
kvävande, snåriga, envisa rötter
dra
dra
dra
när händerna är svarta av smuts
är vi klara för idag

Eldkvinna, ormkvinna, alla heliga källors prästinna
låt oss städa upp skiten
utan projicering

Kanske var det jag,
som raserade templen
och stal de heliga benen

Vi bygger en Valborgsbrasa av våra skulder
brinn
brinn
brinn

Let yourselfes go

2011-04-22T16:54:00.000-07:00

Ofta är det enda vi kan göra - när vi utvecklas, saker förändras, när vi vilar, när vi lever väl, när vi är ... att släppa taget och vara ... i hela den vidunderliga heligheten

Lärare i hednavärlden

2011-04-19T22:00:00.000-07:00

Jag ser mig ständigt om efter människor att inspireras av. Och den som söker skall finna. Många är mina mina lärare - vänner, bekanta, flyktigt sedda: jag lär mig gärna av andra. Blir inspirerad, och upplyft av modiga medmänniskor. Men ibland letar jag efter dom där särskilda lärarna som kan få mig att utvecklas inom särskilda områden. Som energiarbete, botekonst och runmagi. Jag är inte ensam i detta - ofta hör jag inom hednavärlden funderingar om vem eller vart man ska vända sig för att lära sig det ena eller det andra. Vi behöver såväl förebilder, som människor med djup och genuin kunskap.
Utbudet av hedniska lärare och tjänster är egentligen inte liten. Det finns gott om folk som vägleder, helar och lär ut. Ibland blossar diskussionen upp med problemet med bristande diplom och erkända utbildningar. Det är helt enkelt svårt att bedöma vad man får för sin tid och sina pengar.
Jag har jobbat fram ett par enkla principer. De kan låta simpla, men fungerar ganska så bra. Den första utsorteringen är rakt - i - magen känslan. Den här personen, som hon eller han presenterar sig själv och sina kunskaper bara känns rätt.
Det andra är skvallerprincipen. Hednavärlden är ganska liten och det bästa sättet att få reda på vad och vem som är värt besväret är att kolla med sina vänner och bekanta om de varit på en kurs med så och så. Jag nöjer mig inte med ett "det var väl ok". Min tid och mina pengar är mer värda än så. Men om en kompis säger "det var fantastiskt" eller, "det hände något viktigt och oväntat" då spetsar jag öronen och lägger namnet eller företaget på minnet.
Det tredje är det logiska sambands principen. Den går helt enkelt ut på att jag aldrig låter någon vara lärare för mig inom ett område som dom inte själva behärskar. Enkelt uttryckt - att tala om för någon annan hur de ska leva är enkelt, men att leva sin kunskap är desto svårare. Jag lär mig av dem som lever sin kunskap. Det vill säga, om någon ska lära mig om healing, ska de själva vara friska. Om någon ska lära mig om hur man sköter sin ekonomi, ska de själva ha ordning på sin ekonomi. Om någon ska lära mig om stresshantering, ska de själva vara lugna i stormen ... ja, ni förstår.
Var rädd om er tid och era pengar. Välj lärare väl. Varför inte skapa era egna principer att vägleda er. För vem kan veta bättre vad ni kräver än ni själva?

Frejas eldar tänder oss

2011-04-13T01:45:00.000-07:00

Vi vandrar genom våren med stormsteg mot Frejas eldar och Valborg. I keltisk tradition kallas högtiden Beltane. Vi firar sexualiteten och frambringandet av nytt liv.
- Jag är Allsexuell, sa en hednavän nyligen.
Jag förstår precis vad hon menar.
I många hedniska traditioner firas Guden och Gudinnans sammansmältning denna tid. Jag respekterar och förstår detta firande, men för mig är det inte av intresse. Jag firar elden inom oss och sexualiteten i dess mångfald. I fornhebreisk myt finns urvarelsen Sofia som tillfredsställer sig själv tills hon i orgasmens eruption skapar världen. Det primära skapandet av liv är celler som delar sig. Vår sexualitet innefattar väldig skaparkraft vart och hur den än uttrycker sig.
Vår nordiska Freja tänder eldar vart hon än går: saven som stiger i Världsträdet och väcker världen till liv igen. Med henne går jag och upptäcker alla sexualitetens uttryck.
Inom Hedendomen finns stor potential att tillföra symboler och myter som naturliggör sexualitetens mångfald. Inom naturreligioner har det funnits och finns gott om queera uttryck. Den som arbetar med shamanska tekniker märker snabbt att gränserna för vår kropps former och energier är flytande. Det finns bara en regel:
'ingenting får göras för att skada barnen' - det vill säga alla varelser som står i tillitsfull relation till dig. Sexualitets kraft rymmer också makt, och vi får aldrig tvinga oss på någon annan.
Jag vandrar med Freja och uppväcker Allsexualiteten - mannen, en kvinna, basen på ett träd rygg mot rygg, vem vet vad jag binder mig samman med? Jag hoppas på hedendomen och dess förmåga att hylla våra kroppar och livskraften i alla dess former. Jag önskar mångfald till världen, även under Beltane.

(Bild från Deviant art)

Stefan Sundström - "Sluta dalta med medelklassen"

2011-03-29T02:36:00.001-07:00

Ett mitt i prick inlägg av Stefan Sundström som jag bara måste vidarebefodra:

"Jag menar oss som Primebyråsossarna vände sej till nu under valet. Oss som de ville hjälpa att få livspusslet att gå ihop.
För vi har det ju så snärjigt, vi twittrar och grejar."

Läs hela inlägget här.

Sinnenas tillfredsställelse

2011-03-22T12:44:00.000-07:00

Det sägs att precis innan ett utbrott av psykos blir färgerna starkare, smakerna djupare, allting meningsbärande, starkt och flourescerande. Sen bryter kaos ut - med all smärta och ångest det innebär. Kanske är det inte så konstigt att vi ofta är rädda för intensitet. Vi vet aldrig vart det leder - att låta sinnena regera kan ha ödesdigra konsekvenser.
Ändå tror jag att det är rätt väg för att nå in i skapelsens kärna. Eller helt enkelt uppskatta livet för vad det är. Det är vägen till såväl personlig tillfredsställelse som lösningen på många pockande samhällsproblem. Den som lever i en intensiv sinnenas närvaro måste inte stuffa ansiktet i fet, på naturen slitande dyrproducerad mat varje dag. Ett äpple är en sinnenas orgasm och räcker långt. Den som tar vara på varje doft från sin partners hals behöver inte slita sönder dennes själ för ett knapplöst knull - det räcker bra med tio orgasmer om dagen i troget sällskap eller öppna, ärliga förhållanden av fler där njutning inte är något att hymla om.
Ibland möter jag på de psykosrädda inom hednavärlden. De som pläderar för att människor inte ska prova trumresor, utöva transtillstånd eller i största allmänhet inte gå för djupt i sitt sinnes labyrinter utan en professionell ledsagare,
- Man kan faktiskt hamna i psykos, säger hednavän av ordning och rynkar på näsan. I all välvilja naturligtvis.
Det kan man säkert. Man kan också hamna i rullstol för livet om man sätter sig i en bil, bli överfallen på en vandring och trilla av stegen när man målar huset. Livet är fullt av risker, men vi bör inte vara mer rädda att vandra i vår inre värld än vi är att vandra i vår yttre.
Shamanska tekniker för oss genom vandringar i vårt eget rike, och därigenom i livsträdets alla världar och fördjupar våra sinnens förmåga till känslighet. Vi höjer både vår förmåga att sända som ta emot, att ge som att uppleva. Det finns fler sätt: frigörande andning, kundliniyoga, medveten närvaro för att nämna ett fåtal.
Vilket sätt du än väljer - låt aldrig någon skrämma dig från att utforska den värld som är din arvsrätt. Att vandra i Världsträdet är den ultimata demokratiska rättvisan. Genom vårt inre kan vi gå till vilken plats vi vill, hitta vad vi söker och omsätta det i vårt liv. Genom våra resor blir vår Var Dag rikare och mer meningsfull. Vi behöver inte äkta pärlor och märkesjeans för att vibrera av liv ner i cellerna, och inte champagne och kaviar heller. Vi behöver bara allomfattande frihet - att alla portar är precis där vi är, och den viktigaste porten är att låsa upp våra sinnens styrka.

Res väl kära vän och var inte rädd. Du är född till frihet och sinnenas njutning. Låt ingen övertyga dig om annat.

(bild the Serpent Tree från deviant art)

Revolutionen kommer ...

2011-03-15T12:33:00.000-07:00

- Revolutionen kommer ledas av en tolvårig flicka, står det i min We'moon kalender. Jag tror det är sant. Jag tror att det är precis så förutsättningslösa, kloka, sårbara och modiga vi måste vara. Och ibland helt enkelt bara säga:
- Äsch, åt alla dumheter och istället klättra upp i ett träd, rida iväg på vår ponny eller helt enkelt dra upp knäna mot magen och vänta tills det lägger sig.

För unga flickor är fulla av allvar inför livet. De har inte tid med finter, spel och vuxendumheter. Jag älskar flickan i Rebekka Karijords video. Hon tittar och är. Det är allt hon behöver göra.

Våren är här. Hylla rebellen, flickorna inombords och älvorna runt oss. Livets vidunderliga allvar i tolvåriga kroppar.

Polarisering pågår

2011-02-25T05:14:00.000-08:00

Polarisering pågår. Mer och mer tydligt, i Sverige, Europa och världen. Jag skäms som svensk över vår så kallade utrikesminister och hans uppenbara ovilja att ta ställning för människor som kämpar för demokrati och frihet. Den svenska högerns liberala ställning ter sig allt mer ihålig. Under den finns inget annat än ett oheligt äktenskap av värdekonservatism och vulgärkapitalism.
Jag har vetat det länge, som så många andra, men just nu retar det mig. Går in under skinnet och kliar. Jag vill rycka täcket av en puttrande svensk medelklass som gömmer sig i heminredning och liksom vår utrikesminister aldrig verkar ta ställning för något annat än färgen på sitt eget köksbord.
Vad är det som händer med oss? Hur blev rädslan för nordafrikanska invandringsvågor viktigare än att stödja folkrevolution mot demokrati? När blev det viktigare att välja friskolor (läs: välja bort icke önskvärda problemskolor) än att prata om vikten av likvärdig grundskoleutbildning och start i livet?
Jag säger att jag skäms över vår utrikesminister. Kanske borde jag kunna avsäga mig bekantskapen. Jag röstade inte fram denna regering. Men så länge nationen är ett faktiskt begrepp sitter vi alla i samma långsmala båt. Det går så mycket djupare än rött och blått. Klyftorna mellan dem som har mest och dem som har minst har växt stadigt sen 90-talet, oberoende av vem som suttit vid makten. En rödgrön regering nästa varv är ingen snabb fix. Det handlar om värderingar som rotar sig djupt ner i folksjälen - den där brokiga, månghövdade, tjabblande folksjäl vi nu har.
I den del av folksjälen som befinner sig längst bort från utrikesministern och hans kompisar bor revolutionärerna: demokratikämpar, miljökämpar, radikala feminister, relationsanarkister, medborgarlönförespråkare, tillväxtkritiker, ... alla som vågar ställa dom stora frågorna om nödvändiga förändringar. Som inte stammar ihåliga ord, utan brinner och stampar. Dessa är mer släkt med Egyptens revolutionära ungdomar än vår nickedocka till utrikesminister. Dessa är släkt med all förändrande kraft i världen, den där praktiska - vi gör vad som krävs - energin som så småningom kommer leda oss rätt.
Det är där mitt hopp ligger. Och till dessa individer - för förändringar börjar alltid med individer, hur många vi än allierar oss med - ger jag min uppmärksamhet, min kärlek, min kunskap, mitt stöd och min energi.

Riktiga hjältar

2011-02-22T00:11:00.001-08:00

Hjältmodet har inte försvunnit från världen och inte min förmåga att bli rörd till tårar heller.

En bön till mina bröder och systrar

2011-02-21T11:36:00.000-08:00

Jag skickar ut en bön till mina bröder och systrar i arabvärlden. En bön som är ett skrik av längtan:
Gudinna se till dem och vaka över deras modiga själar.
En bön till dem idag och alla dessa revolutionens dagar.
Världen förändrar sig och trots att vi visste att det skulle hända kan jag inte låta bli att förundras.

Det viktigaste av allt har hänt. Påtalat av demonstranter från flera länder.
- Vi är inte längre rädda.
Hör hur det klingar.
- Vi är inte längre rädda.
En sång av ny tid.
- Vi är inte längre rädda.

Den allra vackraste och viktigaste av förvandlingar har redan skett.

Välfärd utan tillväxt

2011-02-15T09:36:00.000-08:00

Ett hett boktips för alla revolutionärer av vårt icke-hållbara samhälle är miljöekonomen Tim Jacksons bok Välfärd utan tillväxt som nu ges ut på svenska. Författaren granskar tillväxtsamhällets illusioner och myter. Men han ger också förslag på hur vi bygger ett hållbart samhälle.

Läs gärna Sverker Lenas utmärkta recension, och missa i så fall inte sista stycket som rockar.

"För vad är egentligen mest realistiskt: en ekonomi som fortsätter att växa i samma takt som i dag, och därmed blir 80 gånger större år 2100 jämfört med 1950, eller en grön välfärdspolitik som också innebär att en och annan bubbelspekulant och riskkapitalist blir tvungna att söka riktiga jobb? " (Sverker Lenas - DN bok, 15/2 - 11)

Själv ser jag fram emot att läsa den när jag kommer över den. Den är reserverad 13 gånger på Stadsbiblioteket i Malmö, vilket jag ser som ett lovande tidens tecken.

Halvvägs-feminism

2011-02-06T06:11:00.000-08:00

Det finns dom som tror att feministiska strävanden är mer eller mindre i mål. Nu har ju kvinnor allt de behöver - om de bara skärper sig lite så ska vi se att det inte finns något att klaga på.
Det tror inte jag. Jag tror att feminismens andra halvtid börjar nu. Formella förändringar som initieras av modiga systrar och feminist-mödrar på 60- och 70 - talet har borrat in sig i samhällets strukturer för att stanna. Och för att vi är trygga med det kan vi i lugn och ro ge oss i kast med de förändringar som verkligen kommer att vrida oss ett varv närmare verklig jämställdhet. De djupa identitetsförändringar som förankrar feminismen på riktigt.
Feminismen är halvvägs kommen. Kvinnor har rätt att arbeta, men inte att skaffa barn på jämlika villkor och ha en man som självklart tar sin del av hemarbetet. Kvinnor har rätt att skaffa barn, rätt till abort, men inte att sådär självklart inte vilja ha barn alls (åtminstone inte utan att bli ständigt ifrågasatta). Kvinnor har "rätt" att vara sexiga, ibland rätt att inte vara det, men inte rätt att vara porriga utan att fördömas av såväl kvinnor som män. Och sådär håller det på.
Egentligen är vårt handlingsutrymme inte större än vad som är praktiskt för resten av samhället. För faktum är att det är bra för samhällsekonomin att kvinnor arbetar och bra att kvinnor skaffar en lagom mängd barn, men ganska så skit samma om de tar huvudansvaret för hemmet. Andra val är inte så fördelaktiga för samhället i stort och därför svårare att skapa acceptans för. Men det börjar bli dags att gå utanför ramarna. Och Jämställdhetsombudsmannen kommer inte att hjälpa till i denna runda.
Astrologiskt sett har vi samma förutsättningar för feministiska framgångar nu som under revolutionens år på 60 - och 70 talet. Det handlar ytterst om vårt utrymme att vara - hur långt utanför ramarna kan vi gå utan att kastas i fängelse eller in på psyket? Mycket långt formellt sätt. De största begränsningarna är internaliserade. Vi kommer att behöva varandras stöd för att bryta ner dem och gå längre och längre bort från det förväntade.
Är du kvinna och känner dig udda, annorlunda och som du inte passar in? Grattis! Du är på väg att förändra världen. Gå ännu längre in i ditt annorlundaskap och var övertygad om detta: Ju längre in, desto intressantare och roligare kvinnor kommer du att träffa: Desto konstigare val, ju fler spärrar hjälper du till att spränga: Desto märkligare stigar, desto fler val ger du till dina medsystrar.
Så skaffa inte barn och ifrågasätt aldrig ditt val, eller skaffa sju varav mer än hälften är adopterade. Vägra gifta dig, eller hävda din rätt att gifta dig med flera. Arbeta tolv timmar om dagen för att du älskar det, eller fyra för att det är lagom för dig. Måla väggarna i alla chakra-färger, eller i svart (för att hemma ska man ha det lugnt och stilla). Inse att alldeles för mycket ibland är helt rätt, eller hävda rätten att vara en skön, grå mus. Och framför allt - gör inte misstaget att tro att vi är framme vid målet. Eller ens halvvägs där. Men dina insatser gör en värld av skillnad.

Mer lånade ord - bra feministisk debatt

2011-01-19T07:05:00.001-08:00

Eftersom mitt huvud är fullsmockat av tankar som inte riktigt vill landa - Vargjakt, bilden av jägarna, Jasminerevolutionen, identitetsrevolution, normer och icke-normer, fördjupad demokrati, ytlig demokrati, polyteism, polyamori, mångfald, jämställdhet och bidrag till välmående medelklass ... - använder jag bloggens plats att sprida andras kloka texter. Katarina Wennstam svara Hanne Kjöller (se föregående inlägg).
Jag tycker om att höra feminister debattera. Det ligger på en helt annan nivå än där så kallade feministiska diskussioner brukar hamna (det vill säga när anti-feministerna ger sig in i leken och drar ner det hela till slamfyllda sandlådor nivå).
Varsågoda - Katarina Wennstam om kärleken till barn och den bristande jämställdheten i hemmen.

Viktiga tanka om behovet av fri debatt inom feminismen

2011-01-12T02:24:00.001-08:00

Jag låter smarta Hanne Kjöller tala idag:
läs gärna den detta angelägna inlägg om feministiska härskartekniker.

Tid - världens viktigaste vara

2011-01-10T11:49:00.000-08:00

Jag tänker mycket på tid. Att just tid är det egentliga kampfältet för ekonomiska och politiska krafter. Den som inte tycker sig ha tid konsumerar mer - köper mer saker och äter mer ute. Den som inte tycker sig ha tid ifrågasätter inte lika mycket, åtminstone inte på på ett reflekterande och djupgående sätt. Den stressade nutidsmänniskan ger många möjlighet att skrapa guld med täljkniv.
Det gamla vänsterkravet 6 timmars arbetsdag frammålas med svepande drag som flummighetspolitikens paradhäst av såväl skribenter som politiker, inte bara från höger. "Det blir inte fler jobb med 6 timmars dag. Det blir inte bättre produktivitet. Det blir inte mer tillväxt" Med andra ord är 6 timmarsdagen är meningslös.
Och faktum är att för dem som sjunger tillväxtspolitikens lov har den ingen poäng. Om människor arbetar mindre skulle de förmodligen inte handla mer, eller be andra städa deras toaletter i någon högre grad. Det kanske inte ens skulle skapa fler arbetstillfällen. Men det skulle skapa något annat.
Tid är det viktigaste vi har. Vi borde sätta ett pris på det - utanför löneramar och produktionsramar. Ett eget pris - exklusivt för var och en av oss. Vad är min tid värd för mig? Är den värd så mycket i livskvalité, vila och emotionell näring att jag avstår från den där tröjan, eller den där resan och helt enkelt arbetar mindre istället. Det finns många starka samhällskrafter som vill få oss övertygade att tröjan och resan är livskvalité. Ingenting annat. Det vi kan köpa skapar livskvalité, vi kan till och med köpa oss tid - om vi bara arbetar tillräckligt mycket. Lyckan är små reklamskimmrande stunder vi slitigt oss till och förtjänar.
Jag arbetar deltid. Jag gör det inte för att jag har barn, eller städar särskilt mycket, eller håller middagsbjudningar, eller något annat som förväntas. Jag gör det för att jag värderar min tid högt. Den är värdefull för mig. Och om någon undrar saknar jag inte en platt-tv det minsta, trots att det var förra årets julklapp.
Vi kan gilla våra jobb och våra kollegor. Men de är inte utbytbara mot långa stunder vid frukostbordet, att sitta och stirra på stearinljusen som brinner på kvällen, spontankreativa projekt, vara utomhus och andas djupt, långa pass av fysisk träning, långa bad, eller vad vi nu tycker om att göra. För där - i den där oplanerade tiden som mest bara är - finns det viktigaste du någonsin kommer äga : guldglänsande och magiskt skimrande är den världens viktigaste vara. Men det kommer ingen reklammakare någonsin tala om för dig. Att du förstår det är den rådande maktens största skräck.

Musiktips - Shamanska trummor

2011-01-07T10:08:00.000-08:00

Det går lite långsamt att väcka sig till den så kallade vanliga verkligheten och arbetsdisciplinen. Bra då att min första arbetsvecka var hemarbete och jag har kunnat kombinera arbete med att lyssna på musik. Jag har bland annat lyssnat på Shaman Drums av James Asher. Skivan kommer från -02 men är för mig ny musik. Den innehåller en uppväckande samling sånger med multikulturell touch och alltigenom trumdriven. Den sorts trummor som alla hedningar känner igen i blodet. Samtidigt finns här elektroniska inslag. Men de är på intet sätt störande. Tvärtom så gillar jag denna mycket lyckade mix av urgamla rytmer och tekniska hjälpmedel. Med vackra låttitlar som Send in the drums och Red rythm dragon skapar Asher en efterlängtad känsla av att blodet dukar lite fortare. Kroppen vill helt enkelt börja röra på sig när trummorna ljuder.
När jag ändå trillade över denna skiva hittade jag också efterföljaren - Drums on fire som är en ganska liknande produktion med nästan lika hög kvalité. Kan också rekommenderas om man vill ha mer av samma.
På angivna sidor ovan finns samples att lyssna in sig på. Dessa skivor går också att hitta på Spotify. Själv ska jag nu undersöka om Lotus path är något för mig, med tanke på vad jag arbetar med för energier i övrigt.

Häxdansen cirklar vidare

2010-12-28T10:20:00.000-08:00

Vad är en Häxdans?
Ibland en långsam inåtriktad rörelse, ibland en utåtriktad ringdans, ibland en aggressiv tango, ibland en alvinspirerad skogsdans. Den är inte alltid vacker eller tilldragande, men det händer alltid något. Den är alltid föränderlig.
När jag började skriva bloggen Häxdansen handlade det mycket om att lossa skrivarfingrarnas band, att tala om mina erfarenheter inom hedendomen och stå för dem. Det handlade också om att få ut texter som legat och grott länge, jag skrev bloggen samtidigt som jag byggde upp min hemsida med sagor och gudinnetexter. Det spelade ingen större roll om bara en person i veckan läste - det viktiga var att dela med mig.
Längst vägen fick bloggen ytterliggare en viktig betydelse, nämligen att hålla igång mitt skrivande. Även när jag jobbade och pluggade på ett sätt som gjorde det svårt att sätta sig framför datorn. En bloggtext kan vara direkt och är föga krävande. Poesi och personligt kan kastas ut glatt och obekymrat.
Sen skapades Månssystrars klan bloggen som jag skriver tillsammans med Willenda. Här fanns gott om utrymme för hedendom och häxkonst. En del av de saker jag skrivit om i Häxdansen flöt mer logiskt in i Månsystrar bloggen. Samtidigt börjar en hel del egna texter bli redo att förlösas i bokform. Jag fyller helt enkelt min kvot för skrivande om renodlad hedendom, häxkonst och poetiska utbrott på annat håll.
Jag känner att det är dags för nya danssteg och en annan rytm. Det som inte förändras tappar sin dynamik. Häxdansen lever vidare men kommer framöver att bestå av framför allt två inriktiningar:
Jag längtar efter att ge uttryck för åsikter i högre grad. Som häxa, hedning, feminist, miljövän och relationsanarkist finns det ständigt saker i samhället som engagerar mig. Så varför inte använda detta forum för att lufta dessa åsikter? Det blir, enkelt uttryckt, mindre poesi och mer politik.
Det andra har att göra med mitt högst personliga behov att förkovra mig kulturellt. Därför vill jag dela med mig av boktips, musiktips och länkar som jag känner är relevanta för mig och kanske för dem som delar mina värdegrunder. Det handlar både om sådant som format mig till hög grad liksom kulturella uttryck som jag själv i skrivande stund upptäcker.
För den som vill fortsätta läsa om regelrätt häxkonst, hedendom i vardagen och ceremonier hänvisar jag med stor kärlek till Månsystrars klans blogg. Jag kommer till och från även att göra gästspel på gudinneforum Komposten. Den som vill läsa mina längre texter håll ögonen öppna i bloggen för kommande utgivningar i en eller annan form. Vissa saker kommer även finnas tillgängliga på hemsidan (när den har byggts om).
Häxdansen cirklar vidare. Jag tackar för uppmärksamheten och hoppas på ett gott och spännande nytt år för oss alla.

Vinterförändring

2010-12-10T08:04:00.000-08:00

Dokumenterar klart från arbete under året. Inte så kul, men jag avslutar, avslutar och får sen börja fräscht. Vet nu bättre hur jag vill arbeta framöver. Vet hur jag inte vill göra, och hur jag vill göra. Mindre av det förra, mer av det sista.

Årskollage, gudinnekollage, ge-bort-kollage. Alla dessa bilder. Alla dessa konstellationer och sätt att vara. Drömmar vävs för det är rätt tid. Liksom tid för böner och önskningar till dem vi älskar och världen i stort.

Häromnatten drömde jag att hundratals fjärilar (eller var det kanske malar) lösgjorde sig från min kropp, gråludna darrande vingar med orange kanter fladdrade och flög iväg. Jag löstes upp då de flög, blev fri - eterisk.

Klar månskära på himlen, Jungfruskära, Skadiskära. Friska steg av jägarinnan. Jag är starkare och smidigare. Jag gör också misstag, har inte full koll och låter vissa saker slippa mellan mina fingrar. Det gör inte så mycket. Jag orkar inte riktigt bry mig.

Tvättar kläder i vackra färger - violett, vitt, klart rött och mörk turkos - för hand med några droppar körbärsblomsolja i vattnet. För att jag behöver lite vårdoft och att det märkligt nog passar i tiden.

Tänder ljus - vita och röda.

Klär den trearmade ljusstaken med murgröna - mångirlanger och Yule tillsammans.

Planerar Vintersolståndet med Klansyster - avtacka krafter och bjuda in, dra runor och lämna dom gamla. Transformationer när dom är som vackrast.

Planerar att resa till familjen, blodssystrar, mor och far. Tid att vara i vinterlandskap och varmt familjehem.

(Bilderna kommer från Deviant art)

Till mina förmödrar och förfäder av alla sorter

2010-12-02T10:10:00.000-08:00

Redesign och konstfärdighet

2010-12-02T03:10:00.000-08:00

En rolig sida om hållbarhet och konstnärlighet.

Magiskt arbete vid svartmåne - Vanadis Södra drar igång

2010-11-26T11:01:00.000-08:00

När månen är som mörkast finns möjlighet att se djupt inåt i oss själva och i vår historia. Långt inne i våra kroppars skrymslen och vrår hittar vi de gamla fornnordiska gudinnorna. De lever också i marken, under jorden, i berg och hav. Svartmånemagi lämpar sig för visdomsletande och kraftsökande. Som skattjägare med facklorna högt söker vi oss fram i det kollektivt undermedvetna.

Söndagen den 5 decemeber hålls den första av årshjulets tretton svartmånemöten i Malmö. Då vilar vi i tystnaden och möter Audhumbla - den fornnordiska kosmiska kon som finns där Skapelsen börjar.

Tisdagen den 4 januari närmar vi oss isens och snöns gudinna Skade: jägarinnan som stödjer oss att söka efter det vi behöver och hålla vårt fokus.
Jag Sofia är värdinna och representerar vid dessa möten Gudinneföreningen Vanadis Södra.
Tiden är 18oo - 20oo. Plats meddelas vid anmälan.
Kostnad: gratis för medlemmar i Gudinneföreningen Vanadis, 100 kr per gång för icke medlemmar.
För anmälan: sofia@sofiaaxelsson.se eller 0737-530425.

Är vi inte

2010-11-20T11:57:00.000-08:00

Är vi inte
oerhört sårbara
i våra vänskaper, familjeskaper, systerskaper, broderskaper
Hur ska vi veta
vad som får och inte får sägas
vad som får göras eller ej

Det finns dom som säger
till sina barn
- Du måste finnas där för mig
när jag är gammal.
Det finns dom säger
till den dom älskar med
- du måste älska mig
alltid, för evigt

Som om kärlek kunde tvingas fram

Jag säger,
Jag är här
sårbar och modig
och ingen kärlek kan tvingas

Jag vet att jag inte
- nej inte ens i nästan-
är i närheten av perfekt
jag säger nej, och krånglar, och fräser
och litar på dem som kommer tillbaks
Dom som ser
att jag inte håller tillbaka
litar på klokheten i vanlig acceptans
liksom lätta knutar i kärlekens band

Min sång till livet är detta:

Jag är här
och med det är mitt kontrakt med krafterna skrivet
oerhört sårbar
mycket stark
ständigt flödande öppen
ingenting bär jag på mina axlar
men dig bär jag i mitt hjärta
och dig
och dig

Jag är här
och med det är mitt kontrakt med krafterna skrivet

Utan karta i Drömvärlden

2010-11-13T07:36:00.000-08:00

Mina magiska tankar är röriga. I skarp kontrast till den "vakna världen" där jag är aktiv och fungerar utmärkt, är involverad och har koll - ofta till min egen förvåning.
Jag har i astrologiska läsningar och numerologisk uträkningar starka kopplingar till dröm och symbolvärlden. Jag är van att simma i de kosmiska haven, och orienterar mig för det mesta utan problem i såväl undervärld, mellanvärld som ovanvärld. Jag finner ofta dessa trakter vara med självklara och lättförstådda än den fysiska verklighet som tagit mig många, långa år att klara av orientera mig i.
Men nu har tiden vänt.

Min symbolvärld är ett förvirrande landskap och mina kartor är antingen föråldrade eller uppbrända. Det verkar som jag snubblat in på för mig nya territorier. Jag misstänker dock att landskapet är äldre än något jag tidigare besökt. Det är ingen slump att jag har hela skrivbordet fyllt av urklippta bilder som är på väg att bli kollage, eller att hela vardagsrumsgolvet är fullt av lådor med pärlor, tänger och trådar på väg att bli smycken. Allt måste fram, och riktigt vad som ska skapas vet jag inte: ett örhänge med en uggla och en nyckel, ett örhänge med vita pärlor, stjärnor och trollsländor, ett kollage om miljökrigare och Gudinnan som moder jord, och ett kollage med älvor, ljus och kryptiska citat. Jag blandar högt och lågt, vet inte riktigt vad det undermedvetna vill säga, eller vad det övermedvetna viskar, men jag lyssnar, lyssnar och släpper skapandet fritt.

Många urklipp är oväntade och för mig nya motiv: aliens i alla dess former, gamla egyptiska gudar och myrparader blandas med fraser som tilltalar mig, till exempel Between the stars och Wild horse woman. Även mina drömmar är fyllda med nya kamrater.
Häromnatten drömde jag om en uggla. Hon var bara en decimeter hög, mycket luddig, som en nyfödd, men hennes ögon var kloka. Jag kommunicerade med henne telepatiskt. I nästa drömscen är hon skadad och haltar. På något sätt är jag skyldig om så bara genom att ha varit ouppmärksam. Hon har så ont och jag vill ge henne smärtstillande, men inser att jag inte vet vilken dos en så liten kropp klarar. Till slut dör hon i min famn av smärtan och jag är otröstlig. Det jag känner för ugglan är ren kärlek.
När jag vaknade levde jag kvar i känslan av total kärlek till den lilla varelsen. I vanliga fall hade jag börjat rabbla i mitt intellekt vad ugglan står för symboliskt, hur upplevde jag situationen och vad betyder det jada jada. Nu gick jag bara omkring med en total känsla av förlust blandat med förundran över mina starka känslor inför ett drömdjur. Senare börjar jag fråga mitt inre vem hon är och hör en klar röst svara:
- Jag är här, din kärlek väckte mig till liv i igen, nu lever jag i ditt hjärta.
Jag känner henne röra sig därinne och ifrågasätter ingenting. Bara njuter av hennes luddiga kropp och kloka ögon. Vi går tillsammans, nygamla kamrater i okända landskap. Jag har ingen karta men är mycket uppmärksam.

(Bilder - delar av kollage)

Rosor och klor

2010-11-02T09:12:00.000-07:00

Läs den här bloggen. Bara namnet - Rosenklo. Språket är vackert, tankarna kloka och igenkänningsfaktorn hög för många hedningar.

Gudinneföreningen Vanadis blogg

2010-10-26T10:28:00.000-07:00

Gudinneföreningen Vanadis har nu en blogg. Gå gärna dit och titta på vad som händer inom föreningen och annat. Här finns också info. om hur man blir medlem. Själv är jag redan medlem såklart!

Marken rör sig under mina fötter

2010-10-25T12:20:00.000-07:00

Marken rör sig under mina fötter.
Så bokstavligt det kan vara i en eterisk verklighet.
Jag känner hur den sjunker och höjer sig, jag kastas plötsligt ner i ett hål.
Jag känner vågor av sorg i mitt blod, av vrede, av genombrott.
Det är inte mina känslor egentligen, utan själva jorden som skakar, människokollektivet som suckar och kokar över, andra släkters själar som vänder sig utochin.
Världen förändrar sig. Alla nio världar förändrar sig, och de är egentligen en värld.
Överalltifrån kommer rapporter om övergrepp, utbrott av felriktad fientlighet, förlorade slag mot stora troll, troll som blottar sig.
Allt kommer ut i ljuset.
Som de gruvarbetare som steg fram ur underjorden och visade mänsklighetens bästa sida - solidaritet, kamratskap. Och företaget som slarvat med säkerhet och vägrat lyssna på arbetarnas röster står där med skammen.
Många är heroiska, många står med skammen.
Det pågår ett krig. Ett andligt krig. Tro inget annat.
Det handlar om det djupaste av allt, om det viktigaste vi har:
vår fria vilja.
Vad värderar vi, vad accepterar vi, vilken sorts värld vill vi ha?
Marken rör sig under mina fötter, blodet vänder sig och flyter bakåt.
Det pågår ett krig. Ett andligt krig. Tro inget annat.

Fina fullmåne

2010-10-22T10:13:00.000-07:00

Fina Klansyster gör fint fullmåneinlägg som jag helt enkelt lånar då jag skriver så hemskans mycket annat just nu.

Styrkan i LivsModern

2010-10-20T14:24:00.000-07:00

Det sägs att män är rädda för kvinnors styrka. Det må vara sant. Men i min erfarenhet är kvinnor själva minst lika rädda för det dom har inom sig. Med tanke på kraften som vilar i LivsModern ser jag det som förståeligt att vissa arbetar hårt för att skjuta upp dess frisläppande. Men vänta inte för länge. En dag finns ingen tid och ork kvar att verkligen stå upp för sig själv. Och då lämnar vi istället bördan till nästa generation. Vilken inte är en särskilt rolig gåva att få i knäet.

Hel säger

2010-10-16T07:05:00.000-07:00

Hel säger:

Sök inte bekräftelse. Stäng av telefonen och datorn för en stund. Ge istället bekräftelse. Lyssna djupt och skapa något åt en Vän som behöver bli sedd i mörkret.
Skapa varsamt, med känsla, varje skapelse är en magisk akt. Eller skapa bara med tanken, och med theångans klokskap.
Gör något ovanligt, djupt och märkligt. Sök i grumliga brunnar från förr, sy långsamma stygn, fläta in ben i silkesband.
Finn trekorsningen och välj den tredje vägen, som vare sig leder till himmel eller helvete utan till något betydligt mer intressant.
Tänd ljus för dem som behöver hitta hem. Tänd också ett ljus för din egen själ. Och kanske för en ny vän från annan värld.
Älska dom som dött, för vi kan tala med dom genom hjärtat men ingen annanstans.
Rönnbärsband, svarta ljus och pentagram, benknotor och mörk humor, skräckfilmer och spindelväv. Var inte rädd för fysiska manifestationer av de mest skilda slag, alla omfamnar natten på sitt eget sätt.
Dansa en tango med förmödrarna - här finns blodskunskap att hämta.
Arbeta innerligt och väl, var inte rädd att förkovra dig i det till synes vanliga.
Finn stillheten och håll den nära. Finns stillheten och håll. Finn stillheten. Finn.

Häxdansen

2010-10-15T02:50:00.001-07:00

Jag dansar vidare. Det går mot mörker och det finns tid. Tid att arbeta, tid att vila, tid att skapa, tid att leka. Snart är det dags för mig att göra om altaret, ja, byta ut ljusen i hela hemmet mot svarta och kanske ett blodrött eller två. Inte därför att ett datum i kalendern säger det utan för att det känns i luften och i blodet.
Vi har också en växande måne. Det är ungefär en vecka kvar till fullmåne. Jag som har gett ett fullmånelöfte - ett mycket konkret sådant - har de kommande dagarna på mig att färdigställa det. Det är skönt att veta att jag arbetar hand i hand med månen, hon drar och hjälper till.
Jag dansar vidare. Häxdansen. Här finns allt jag behöver.

(Bild - Spirit dancer av Brian Froud)

Så indoktrinerar man befolkningen, eller Så säger dom att feminismen inte behövs längre

2010-10-12T09:25:00.001-07:00

Titta på den här och tänk en stund över hur mycket vi påverkas av att kvinnor i alla dessa filmer vi ser så sällan har någon identitet och något att säga varandra som inte rör deras relation till män. Fundera över vad det gör med oss, med vår förmåga till vänskap, vad det säger våra döttrar ... bland mycket annat man kan fundera över.

och tack Elin för tipset. Nu ska jag fortsätta min quest för märkliga, otypiska filmer som inte borde vara varken märkliga eller otypiska. Men den konventionella nöjesindustrin är helt enkelt bara dödsångestkonservativ och helt enkelt ... helt enkelt ... skittråkig.

Edge of night

2010-10-05T01:14:00.000-07:00

Nu sjunger jag den här sången:

Home is behind
the world ahead
and there are many paths to tread
through shadow
to the edge of night
until the stars are all alight

mist and shadow
cloud and shade
all shall fade
all shall fade

Vila i frid älskade extramormor

2010-10-04T09:41:00.000-07:00

Min Gammelmoster Ella - Mormors tvillingsyster, min extramormor, mammas extramamma - har gått över till Sommarlandet.
Hon var 103 år gammal, fick somna i sin egen säng i sitt eget hem. Jag är tacksam för det.
Det finns inga omständigheter i världen som kan tyckas särskilt sorgliga. Egentligen. Hon levde väl och dog lugnt. Det sista kortet jag skickade till henne hann fram. Jag är glad att tänka att det fanns en blomma från mig hemma hos henne, om än i vykortsform.
Ella skrattade mycket, och spelade gärna kort och tog ett glas vin då och då. Hon var alltid så fint klädd och hade kammar i det silvervita håret. Men mest av allt minns jag skrattet. När mormor levde skrattade de alltid tillsammans. Sen fick Ella nöja sig med att skratta med mamma, och mig och mina systrar, och säkert många många andra. Hon skrattade hjärtligt, ofta åt sig självt, men mest för att hon var smart och såg humorn i våra mänskliga tillkortakommanden.
Hon var min sista länk till den generationen.
Jag saknar henne redan. Det är tomt.

Vila i frid min älskade Ella

Hedendomen etablerar sig

2010-10-03T09:15:00.000-07:00

Sådär ja. Nu rör det på sig.

Druiderna får religionsstatus - DN

Svart katt

2010-10-02T05:15:00.000-07:00

Att ha en katt är att få umgås med den ljuvligaste av varelser. Vila, sträcka på sig, leka, jaga, leka, äta, vila ... det är medicin för själen att vara med. Och den där lilla nosen, svarta pälsen, svassande gången, långa svansen, gulgröna ögonen. Som hon pratar. Kräver sin plats och breder ut sig i knät, över skrivbordet, över datorn. Mjuka tassar, len päls, mjukt spinnande - inte högt, precis innan motorn sätter igång.
Svart katt, en bringare av lycka, i varje hem och på varje gård.

(the swamp king av Ann-Julie Aubry)