En gåva kan vara en present, en oväntad inkomst eller ett offer som bör göras. Det handlar om samma sak - ett utbyte med vår omvärld som får energin att flöda. När vi står stilla och stampar och ingenting kommer till oss är ofta det bästa att ge bort något. Ibland behöver vi också stanna upp och fundera på allt vi faktiskt får: syre, vatten, värme, mat ... och varför inte offra ett bröd till elementen som tack.
Det är naturligtvis lätt att ensidigt resonera kring att vi ska vara tacksamma för vad vi får och vara generösa mot andra. Det är för många människor i allmänhet, och för kvinnor i synnerhet, en olämplig och i värsta fall farlig tolkning. Många människor ger för mycket av sig själva till dem som är duktiga på att kräva. Gåvorunan kan påtala ett behov att balansera mellan det som ges ut och det som kommer in. Om du har svårt att få till balansen i utbytet med omvärlden - rista gärna runan på en platta och bär den över hjärtat.
En dag när jag var i skogen och pratade med en av dem som bor där tackade jag för ett råd jag fått. "Ja, ja" muttrade min rådgivare otåligt. "Tacka och tacka. Tacka inte så mycket, gör istället: gåvor och gengåvor, gåvor och gengåvor". Vi är inte barn som måste buga och bocka för att vår omvärld interagerar med oss. Vi är skapande varelser med stor makt att påverka vårt eget och andras liv. 'Använd den makten, visa vad du går för och låt det vara din gåva', verkade skogskvinnan vilja säga.
Den naturliga världen är en sinnebild av balans i tagande och givande. Till och med våra döda kroppar blir föda för nya levande organismer. Eller blev, för idag är många människor så förgiftade att vi inte bidrar med mycket gott ens när vi dör. I ekologisk mening är människan som kollektiv ett massivt problem. Vi har helt hamnat i obalans med vår omvärld, vi tar mer än vi ger och när vi ger är det ofta farliga saker som världen absolut inte behöver. Vi kan använda gåvorunan för att påminna oss om behovet av balans även mellan Människa och Natur. I det faller handlar vår gåva till Naturen ofta om att avstå: från den nya tröjan, resan eller platt-tv:n. Kanske inte alla gånger, men ofta. Och som i alla gåvor får vi något tillbaka. Kanske tid, kanske energi, kanske en dag att sitta i trädgården, titta på fåglarna och fundera över vad balans egentligen innebär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar