Jag ser LivModern. Dess blodkärl grenar ut sig i ett träd av potentiell näring, ett LivsTräd av blod, av kraft, av livsursprung. Härifrån har vi alla druckit - närt oss och vuxit. Bilden fokuserar in på rötterna på Livsträdet. Det är nu ett träd med bark och sav. På rötterna placeras en väldig klöv. Jag faller in i mörkret mellan rötterna.
Från mörker till mörker faller jag, rakt in i Ginnungagap. Så tät är potentialen, så många norrskens trådar som väntar på att få bli form, att vävas till mönster. Audhumblas andetag rullar genom rymden, fram och tillbaka som tidvatten. Hennes mjuka mule fladdrar och hon drömmer - drömmer fram världen.
Ginnungagapet är nu en rund pöl, en brunn eller innehållet i en kittel. Runtom sitter nio kvinnor med sjalar i olika färger över huvudet och tittar ner i gapet. Fokuserar på det och skapar virvlar därnere. Vadhelst de bestämmer sig för att skapa börjar här. Vadhelst som börjar kan skapas här. Begynnelse och skapelse, skapande och ursprung, sprunget ur, i början, i urtid, i Skapelsen.
(Ginnungagap av Savato Deviantart)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar