Fullmåne - rening och heliga föremål

Idag är det Fullmåne. Efter ett nätt 36 timmars pass i helgen (jo då, jag har kunnat sova på jourtimmarna) påbörjade jag fullmånefirande redan igår på det lataste och skönaste sätt. Rening och skapande av heliga föremål var kodorden. Att rena sig kring fullmåne är passande och skönt för kropp och själ. Ordet rening låter som om vi är smutsiga och kräver såpa och borste. Men jag tänker mig snarare rent och smutsigt på ett klassiskt Mary Douglas sätt (socialantropolog 1921 - 2007). Smuts är helt enkelt det som befinner sig på fel ställe. Att rena sig är därmed att låta saker hamna rätt och ta bort det som hamnat fel. För det krävs tid. Och eventuellt fullmånestrålar som lyser upp det inre och visar oss vägen.
Cloud skriver i sin bok The cirkle is sacred att den som vill lära känna någon kan göra ett heligt föremål till denne. Jag kan bara intyga att det är sant. Jag har gjort masker, smycken och skrivit sagor till människor, och fått många märkliga inblicker i dessa personers sinnen. Ibland kan jag tänka att det vore trevligt om någon gjorde ett föremål eller en berättelse till mig. Så att jag kan få lite insikter om min egen person. Men sen iner jag att jag har massor av heliga föremål som är mina. Det är bara att jag själv har gjort dem. Och nu gör jag nya saker. Med det följer nya insikter. För första gången på länge gör jag en mask till mig själv. Den handlar om det Magiska barnet, det gränslösa alviska jaget, som är befriad från normer, mönster och begränsningar.
Det är spännande. Det är fullmåne. Det är fullt av kraft att ta av. Men det finns andra sidor av fullmånen. Idag är jag rastlös så att tänderna gnisslar. Det blir utgång ikväll. Och en öl eller två. Kanske poppar det magiska barnet upp och sjunger en månenföllomkull visa. Vem vet? Inte jag, inte du. Men den som lever får se. Mycket syns i fullmånesken.