11 december 2011

Fin och intressant artikel om Utharken

Fint och intressant blogginlägg om Utharken och Carlos Castaneda av Norrshaman alias Jörgen I Eriksson. Jag kommer läsa varje stycke och suga på den i godan ro. Det kan du också göra, om du känner för det.

7 december 2011

Mot nya tider

Vi går mot årets slut. Mörkret sluter sig allt tätare omkring oss och samtidigt anar vi något nytt runt knuten. Snön kommer till vissa delar av landet och lyser upp. Vi som bor för långt söderut denna vinter får än så länge nöja oss med tusen juleljus. För vi behöver allt ljus vi kan få. Särskilt den sort som påminner oss om ljuset inom oss, som fladdrar och förbereder sig för att födas på nytt.
De flesta traditioner som skapats kring denna tid är logiska i ett solfattigt och kallt land. Varma drycker, hettande kryddor, allt som glittrar och glimmar, överflöd av Sunnas alla färger: vitt, rött och guld. Det som värmer oss och det som lyser upp vår värld kan vi nästan inte få för mycket av. Samtidigt ger vi näring till det embryo av den nya tiden som finns inombords. När Sunna vänder åter och året föds befinner vi oss i de tusen möjligheternas tillstånd. Vilken identitet vill vi föda fram, vad vill vi ha mer av, behöver vi mod, kärlek, styrka, tålamod eller fantasi? Precis som vi varje ny dag har chansen att börja om på nytt i liten skala, ger det nya året oss möjlighet att börja i en något större skala.
Redan nu kan vi ge vårt årsembryo det ljus och värme som behövs för god tillväxt. Du behöver inte veta precis vad du vill ha. Du kan bara i lugn och ro fylla din värld med ljus och värme. Häng upp en julkula till och njut av den som den solsymbol det är, drick massor av glögg, beströ en gren med glitter och häng symboler i den som är viktiga för dig. Öppna ditt hjärta för det nya året, för ditt nya jag, för alla möjligheter som är på in gång. Och se till att göra vägen dit riktigt riktigt ljus och doftande.

5 december 2011

Asarunan - en förklaring


Asaruna, Gudsruna, Luftruna, Vindsruna. Träden viskar till varandra och om vi lyssnar noga kan vi höra vad de säger, ibland talar de om nu och nu, ibland har de fångat en vind från världens mest avlägsna hörn. Asarunan handlar om kommunikation, kunskap och luftens element. Vi andas, vi lyssnar, vi tänker, vi talar. Förhoppningsvis i den ordningen. Asarunan är en skapande runa och tillskrivs ofta Asarnas stora trollkarl och magiker Oden. Jag associerar även runan med Saga, den som ser.

Tanken är en skapande kraft. Många tankar snurrar som förinspelade spår om och om igen i våra hjärnor. Kanske har vi för länge sen glömt att vi har makten att stänga av och sätta på en annan musik. Men om tanken är en stark skapare av verkligheten, skapar ord vår verklighet än mer. Dom som förstår hur tanken och orden påverkar omgivningen och har disciplinen att använda sig av denna kunskap har stor makt att påverka sin värld.

Jag upphör aldrig att förvånas över människor som i olika kapaciteter arbetar med transformerande andlighet, som kallar sig själva magiker, häxor och völvor, men som i sin vardag talar som om det de säger inte spelar någon roll. I ceremonin talar de om ordens kraft och när ceremonin är slut kan de uttala sig om sina medmänniskor på ett sätt som jag inte kan tolka på annat sätt än att de sänder förbannelser. För att inte tala om att de stagnerar sitt eget liv genom att säga saker som: "det kommer aldrig att hända" eller "man får helt enkelt acceptera att ... ".

Asarunan säger till oss, Varje tanke är viktig, varje ord är viktigt, varje andetag en möjlighet.

Asarunan innefattar klokskap och vishet. Det krävs vishet för att kunna använda runans potential till fullo. För att kunna använda tanken och ordet på ett kreativt sätt behöver vi utrymme mellan våra tankar och våra ord så att vi kan välja. Vi behöver andas djupt och lyssna noga. Att meditera på våra andetag är en bra början. Vara stilla och lyssna på universum en bra fortsättning. När vi andas tar vi in liv och skapar utrymme att välja. När vi lyssnar förstår vi bättre vad som pågår och kan välja klokare. När vi andas och lyssnar skapar vi den bas som behövs för att tänka kloka tankar och säga kloka ord. Med tankarna och orden skapar vi former. Visst vill vi att dessa former innehåller ett korn av sanning och vishet.

Det mest kraftfulla sätt jag känner till att kommunicera med omvärlden och skapa nya former av liv är genom sången. När jag säger sången menar jag inte vilket trallande som helst, utan sången som kommer då vi lyssnar noga på universums sång och återger den med vår egen ton. Kraftsången den underbara. I kommunikation med elementen, med varelser och krafter i alla möjliga världar, skapar jag bilder och ljudvågor för att läka och transformera. Genom min röst väver vi tillsammans nya former och nya sätt att vara med silver och guldtrådar. Det kan du också göra. Prova och upplev Asarunan. Var en magiker. Sjung en sång du tror på.

(Bild In the wind från Deviantart)

27 november 2011

Asarnas runa - bilder från en resa

Asaruna, luftruna, livsruna. Som vid ett djupt andetag forsar Asarunans kraft in i vårt liv. Här är några scener från min resa på denna runa.

Aldrig är det så lätt att andas, så klart och friskt att dra ner luft i lungorna som efter stormen. När marken är renpiskad och själva varandet rensköljt. Vindarna har mojnat och smeker kinden. Himlen är hög och man kan se hur långt som helst. Då vibrerar Asarunan inom och utom.

Efter skrik och stönande är det alldeles tyst vid barnsängen. Den trötta modern, oroliga fadern, den trygga men spända barnmorskan: alla väntar de på den nyfödde. Sen kommer det - Skriket, och alla i rummet drar ett samfällt andetag. Det finns skrik, det finns andetag, det finns liv. Vilt fäktar den nyfödda med knutna små röda händer och protesterar mot denna förändring av ordning. Från ett liv till ett annat, från vätska till luft. Föräldrarna och barnmorskan andas lugnt nu. Alla hälsar med kärlek de inte ens visste, hälsar den nya varelsen på jorden.

Jag är stam och bark. Orörlig, vindbruten och blöt efter att ha guppat omkring på de stora haven. Nu ligger jag på stranden och kan inget annat göra. Guden böjer sig ned och blåser liv i mitt trä, som blir kropp, som blir lemmar, som kan röra sig och ställa sig upp. Jag står framför guden. Han är gammal och trött. Trött av år utan åkallan, trött av att ha gett från sig själv. Jag tar hans ansikte mellan mina händer, kysser hans torra läppar och blåser liv in hans mun. Han tar emot, vitaliseras, föryngras. Vi vet båda detta enkla. Att allt som är vid liv är gudomligt. Allt som har liv kan ge liv. Vi ger liv till varandra.

26 november 2011

Tips om blogginlägg om julhandel

Min fina kamrat och tillika miljökämpen Lisa Vanadotter Wanneby har gjort ett angeläget inlägg om julhandel. Det är så praktiskt när andra skriver om det man själv tänker så slipper jag plita ner allting på egen hand.

21 november 2011

Asarnas runa på ingång


Andas.

Igen.

Djupa andetag.

Friska.

Efter stormen.

Eller stiltje.

Andetag är liv.

20 november 2011

Transresa på runor

Vad menar jag när jag säger att resa med runor, eller resa på runor?

Jag menar att försätta sig själv i ett transliknande tillstånd med intentionen att uppleva en särskild runas kvalitéer. Det som behövs är dels en teknik att som bidrar till transen, dels en mental bild att starta och avsluta med.


Ibland hör jag idéer om att trans är farligt att experimentera med och att man alltid ska arbeta med någon som har erfarenhet. Jag ställer mig tveksam till detta. Problemet brukar snarare vara att komma tillräckligt djupt ner i transen så att man kan se och höra ordentligt. Men det lär man sig med träning. Om man inte tar droger eller lider av psykotiska tillstånd, tror jag inte att någon kan skadas av att experimentera med trumma, skallra eller sång och utforska sin inre rum.


Innan du börjar se till att du får vara ostörd. Att bli uppryckt ur en transresa kan vara obehagligt och ge dig huvudvärk. I värsta fall får delar av dig svårt att hitta tillbaka och du kommer uppleva en drömskt tillstånd trots att du är vaken. Då måste du följa varje fotsteg tillbaka till den plats du blev avbruten och avsluta resan på ett bättre sätt.

Ljud är den bästa drivmedel man kan använda om man vill ta sig till andra dimensioner. Du kan:

  • Be en vän trumma åt dig. Kom överens om hur lång tid och vilka signaler som ska ges när du ska komma tillbaka.
  • Använda förinspelade trumskivor. Finns att köpa.
  • Trumma själv. Det är ganska svårt, men för vissa fungerar det att trumma en stund och sen lägga trumman åt sidan när själva resan börjar.
  • Använda skallra: en rytmisk skallra har en liknande effekt som trumma.
  • Sjunga. Detta kräver dock att man har kännedom om kraftsånger, eller en stark intiutiv känsla för hur man öppnar upp för kraft med sångens hjälp.

Det är bra att visualisera steg man alltid börjar och avslutar med. På så sätt skapar du välkända gator i ditt inre där du med tiden kan orientera dig allt lättare. Du försäkrar dig också om att du verkligen kliver ur resan och avslutar den när du ska. Du kan hitta på en egen visualisering, men nedan kommer ett förslag som jag själv använder och vet fungerar. Idén med träden i skogen med runor på är inte min egen, men tyvärr minns jag inte var jag fått den ifrån. Om du känner igen den tala gärna om källan för mig så ska jag lägga till den.


Först styr du med andra ord dina tankar. Det är precis som det ska vara. Fantasin är hästen vi rider på mot vårt större medvetande. Så småning kommer du ner i djupare lager av dig själv, ofta utan att du inser att det händer.


Förbered dig på det sätt som passar dig.
Skapa en ceremoniplats om så bara genom att breda ut en filt där du ska sitta. Tänd gärna lite rökelse och ett ljus.
Slut ögonen. När du känner dina andetag djupna föreställ dig följande:

Du befinner dig på en äng. Det är en märklig äng för många växter samsas som inte borde trivas ihop. Här är vildrosor, läkande örter och dödliga bärbuskar om vartannat. Se dig omkring och notera vilka växter som fångar ditt intresse. Bredvid ängen ligger en urgmmal skog. Du går över ängen mot skogen. Vid skogsbrynet ser du en stig som går rakt in i skogens hjärta. Följ stigen. Stammarna bli allt större ju längre in du kommer. Marken är fylld av grön mossa och fuktiga löv Växter slingrar sig över mark och stam. Kanske anar du varelser som rör sig i trädtoppar och mellan stammarna. Om ett kraftdjur kommer till din hjälp, acceptera men fortsätt gå. Du har långt kvar på din resa.

Plötsligt öppnar sig en glänta framför dig. I gläntan en cirkel med träd. Du vet att det är något särskilt med dessa träd. När du kommer närmare ser du att var och ett har en port i stammen och på porten är ristat en runa i barken. Leta upp det träd med den runa du vill uppleva idag. Öppna porten och stig in.

Här kommer varje resa skilja sig från runa till runa. Notera allt från färger, dofter, känslor, hur du vill röra dig till vad du ser. Om du har svårt att fokusera, fortsätt gå och titta på dina fötter, det brukar hjälpa, så småningom kan du lyfta blicken.

När det är dags att ta sig tillbaka, backa bandet och ta dig samma väg som du kom. Det är viktigt att du verkligen går stigen genom skogen tillbaka och avslutar på ängen där du började. Om du vill och det passar plocka någon av växterna på ängen att ta med dig hem igen.

Skriv upp allt du upplevt. När du är redo gör resan igen men på en annan runa.

Bara för att

Bara för att den är vacker, och suggestiv och att jag inte vill att någon annan ska missa upplevelsen att titta på den ...

11 november 2011

Thursrunan - en förklaring

Sammanbrott, utbrott och genombrott. Det är de ord jag tycker bäst beskriver Thursrunans kvalitéer. Det handlar om kraftfull och genomgripande potential för transformation.

I naturen lever Thurs genom stormar och jordskalv. Det ger oss en god bild om vad vi har att göra med. Det här är inget finlir, utan i det närmaste primitiva energier. Alla som någon gång sprungit ut i piskande oväder och vrålat mot himlen vet vad jag menar.

Inom människan kan Thurs ta bort de begränsningar som gör att vi blir mindre än vi borde vara. Det behöver inte ens handla om våra egna begränsningar, utan om andras idéer, känslor och föreställningar som knutit sig fast vid oss och hindrar vår rörelsefrihet. Det kan vara djupgående inprogrammeringar från våra föräldrar eller samhällets kollektiva förväntningar. Ibland griper Thurs in vid skevheter mellan människor. Om någon plötsligt får ett utbrott och blir riktigt arg på dig så kan det vara Thurs som försöker rätta till skevheten mellan dig och den andre på sitt alldeles egna, inte helt subtila sätt.

Använd Thurs med vett och respekt, men var aldrig rädd. Vi har rätt att ta bort det som inte gagnar oss. Efter kraftfulla utrensningar kommer alltid nytt liv. Om ditt arbete med Thurs skapar sammanbrott, utbrott eller genombrott beror på hur redo du är att kanalisera krafterna som runan skapar. Det kan bli samtliga brott på varandra.

I kroppen skulle jag placera Thurs vid sexorganen. En kamrat berättade att hon ritar Thurs på sitt vänstra bröst för att koppla sig samman med våra jordgudinnor, och en annan kamrat berättade att hon provat placera Thurs i tredje ögat, vilket gav starka effekter. Jag tolkar det som ett försök att ta bort begränsande föreställningar om den egna identiteten.

Rid med stormen. Att befria sig från det som begränsar är en underbar sak. Om vi så ska slå oss fria med Tors hammare, eller föda fram det som ska få leva med smärta och blod.

10 november 2011

Det bara råkar vara fullmåne ...

Jag befinner mig på förutsättningarnas knivblad. Med risken att falla ner i egocentrismens navelskådandets hål, eller upplösas i det sociala och politiska engagemanget, men jag balanserar framåt med stålskodda balettskor.
Jag gillar det.
Det är en bra plats att befinna sig på. För vad annat kan vi göra, än att hålla oss brinnande inför världens förändring och vara barnmorskor åt den nya tiden: full av vidunderlig, skamlös mångfald och samtidigt, var och en trygg i det personliga universum vi byggt i resan genom navelns centrum.
Var den du är. Ingen annan kan vara det. Det vore en förlust om du inte antog din roll i detta allvarliga spektakel vi är en del i.

4 november 2011

Runorna rör sig omkring oss

Jag tänker mig en struktur om runorna. Att jag reser med er från Urrunans begynnelse till Färunans fulländning. Jag tänker mig att jag gör en trumresa på varje och delger dom bilder som kommer upp, och sen ger en förklaring utifrån hur jag förstår runans potential. Jag arbetar både med att göra trumresor på runorna och att bära runorna inom mig.

Men jag har haft svårt att fortsätta på Thurs, då det är helt andra krafter som pockat på. Så jag vill skriva lite om ett tredje sätt att närma sig våra magiska tecken: Att se deras plats i årshjulet, i månfaserna och i dygnets rytmer. Det finurliga med ett heltäckande magiskt system är att när vi börjar få kläm på det så återspeglas det i allt omkring oss. Återspeglingen ger oss i sin tur nya kunskaper. Vi förstår runorna bättre när vi sätter dem samman med årstider, högtider, med solens, månens och planeternas rörelser. För varje fas får vi ännu en ledtråd som vi sen kan översätta i en annan fas. Runorna innefattar inte gott och ont. Vad vi använder dem till kan däremot naturligtvis göra det. Men runorna själva tar oss från ljus till mörker och tillbaka igen, från inåt till utåt, från stillhet till aktivitet, så att vi kan bekanta oss med alla våra inre och yttre resurser. Allt är rörelser. Därför kan det vara bra att parallellt med ett strukturerat lärande, hålla koll på vilka krafter som rör sig runtomkring dig just nu.

Den tid som varit har dominerats av stillhet och utrensning. För mig är det Idegransrunan och Hagelrunan som gett sig till känna. I årshjulet är det runt Hels afton de är som starkast och i månfasen under mörkermåne. I det lilla hjulet - Dygnet - känner vi av dem de mörkaste nattimmarna. När kylan hårdnar och snön faller brukar Isrunan göra sig påmind, liksom vid Vintersolståndet. Men denna högtid lyfter också fram Solrunan, genom att våra tankar och vår längtan dras till Sunna som föds på nytt. Till våren kommer härliga luft och vårrunor. Mer om det senare.

För varje runas position på årshjulet vi förstår, förstår vi också något om vart de kan befinna sig enligt andra rörelser. Ett till synes komplicerat system blir därmed allt enklare och en vacker dag ropar själen, "Nu förstår jag, nu bär jag dem alla i min kropp".

Snart följer en förklaring på Thursrunan och därefter tips om hur man kan göra trumresor på runorna. Vi reser vidare. Följ med.

2 november 2011

Hels afton lämnar jag i Hels famn

Det har varit en lång Hels afton för mig. Liksom för många kamrater har jag förstått. Mörkermåne i Skorpionen följt av Hels afton och hela Underjorden häver sig under våra fötter och talar och talar.
För mig är en högtid aldrig en dag utan en period. Perioden i sin tur är organisk, eftersom olika högtider kräver olika mycket uppmärksamhet olika år. Nu känner jag dock att högtiden släpper sitt grepp och ebbar ut. Det är med viss lättnad. Jag är redo att gå vidare.
Det har varit en bra tid, lugn och stilla. Mest har jag varit alldeles själv. Gått ut och gått, tagit tag i gamla syprojekt och sytt för hand, samlat, tagit vara på och gjort mig av med om vartannat. Det mesta har dock skett under ytan, och jag har inte riktigt ord för vad som hänt. Vet bara att jag vilat, kommunicerat med de döda, med dåtiden och det omedvetna och lämnat mycket bakom mig. Kvar har jag några guldtrådar att väva vidare på. Resten ligger och förmultnar som det ska göra.
Guldtrådarna glimmar trollskt: märgen, det viktigaste, mina heligaste drömmar och innerligaste kreativa projekt. Resten lämnar jag i Hels famn. Hon vet vad det kan användas till.

29 oktober 2011

Vincent av Tim Burton

Tim Burtons Vincent. Till mörkersinnande barn i alla åldrar. För vi behöver även vår mörka sidor. Och inte ens inför Hels afton måste vi vara så förskräckligt allvarliga.

26 oktober 2011

Thurs - resan fortsätter


Thurs - Jättarnas runa slår ner som blixten och kräver sin plats utan minsta sofistikering. Här finns gott om genomträngande kraft. Här är några scener från min resa på Thurs:

En väldig storm rasar fram, blixtar far genom himlen, träd knäcks och marken spolas ren. En blixt träffar ett träd och klyver det på mitten. När stormen bedarrat syns den fuktiga myllan där starka vindar och vattenmassor bearbetat den. Det tvådelade trädet är sotigt och blottar sin märg.

En kvinna sitter på huk och föder. Hon har hammaren hos sig. Krystningarna har tagit över hennes kropp och allt hon kan göra är att följa den fruktansvärda stormen som rider hennes kropp. Men det följer liv på den stormen, ett huvud är på väg att tränga ut mellan hennes ben, ett alldeles eget liv, en varelse i sin egen rätt. Hon vrålar och krystar en sista gång innan livet kräver sin plats i blod och vätska.

Jättar går fram genom landskapet. I deras spår ändras själva landskapet. Berg spricker, landmassor höjs och sjunker, träd faller som tändstickor. I ett jättelikt fotspår börjar vatten sippra in. Här bildas med tiden en sjö, ett rikt ekosystem av grodor, fiskar, alger och näckrosor. Så vacker är just denna sjö att själva sjörået väljer att bo här. På kvällarna kan du se henne dansa över vattenytan och kanske - om du lyssnar riktigt noga - höra henne sjunga om både jättar och sjörosor.

Runor och andra krafter för allt vi behöver

Det finns inga dåliga runor, det finns bara runor med olika former av potential. Det finns inte heller några dåliga magiska tidpunkter. Det finns bara tidpunkter som passar olika former av magiskt och personligt arbete. Nu har vi gått in i Mörkermåne i Skorpionens tecken. Inte den lättaste av tider, men här finns stark transformationpotential och möjlighet att dyka djupt, djupt ner och fiska upp personlig makt. Men man kan också få helt andra urdjur på kroken.

Vissa runor är inte heller de enklaste krafter att hantera. Men de kan svepa bort våra begränsningar med jätteslägga, och tvinga fram sidor vi inte ens visste vi hade. Thurs som är nästa runa jag reser på tillhör de där runorna som inte är de lättaste men däremot mäktigt transformativa.

Wendy Rule uttrycker sig om krafterna på sitt talande vis:

25 oktober 2011

Trådar

Idag har jag många trådar som flätar sig i mitt huvud. Men ha tålamod, jag kommer att binda ihop dem på slutet,

Tråd ett: Jag älskar B-äventyrs serier. Det finns något med det opretentiösa svängadet med klichéer som tilltalar mig - för visst behöver vi sagor om obrottslig vänskap, äventyr, hjältemod, människor och gudar. Min absoluta favorit är Xena - the warrior princess, och dess sex säsonger plöjs igenom med jämna mellanrum. Precis som så många kvinnor hungrar jag efter kvinnor som slåss, älskar, rider över fält och berg, med kompromisslös dedikering till att skydda de svaga och varandra.

Tråd två: Jag har blivit påmind om de senaste dagarna - inte en utan många gånger - hur många kvinnor kämpar med sina gränser och med sin vrede. Kvinnor som är sårade och fly förbannade men ändå vrider och vänder på sin förmenta förståelse över situationen. Jag tror det är en kollektiv skada på det kvinnliga psyket som beror på överdrivet fokus på omhändertagande drag, men också brist på mytiska och verkliga förebilder som kickar häck och svingar vapen. I den symboliska världen står inte en kvinna med båge på ryggen för att vi bokstavligt ska ut och meja ner andra. Det står för vår förmåga att sätta och skydda våra gränser, vår rätt att vid lämpliga tillfällen tillåta den heliga vreden och säga "Nu räcker det", utan att darra på rösten.

Tråd tre: I söndags hade jag svartmånekväll hemma hos mig (några dagar tidigt) som dedikerades till Valkyriorna. För mig är de fornnordiska väsen som gärna agerar guider och leder oss mot vårt större och sannare jag. De är också starkt beskyddande väsen. Nåde den som går över våra själsgränser och skadar oss eller det vi tror på. De hjälper oss behålla en etisk hållning utan att be om ursäkt och att försvara även dem som inte kan försvara sig själva. Utan att förstå så fruktansvärt mycket och utan att be om ursäkt. Vi kan visst förstå, men vi kan ändå säga "hit men inte längre".

Valkyriorna är krigande kvinnor, de påminner oss om systerskap och fara som övervinns. För vi gör det hela tiden - kämpar och övervinner faror - men världen är vag och brister i erkännande och vi har mycket få bilder att relatera till. Så till mina kämpande systrar - och bröder - i Väven vill jag tillägna detta klipp på Valkyriorna, så som de framställs i Xena, i ett av mina favoritavsnitt - The Rheingold.

21 oktober 2011

Runskola - Urrunan, en förklaring

Urrunan är begynnelsen. Potentialen innan skapelseakten. När vi går genom Urrunans port kan vi hamna i Ginnungagap där Ingentinget befinner sig. Detta ingenting är all plats mellan atomerna, tankarna, känslorna och vågorna. Det är inte tomt utan fullt av energitrådar redo att bli form . Men det är ett ingenting i bemärkelsen att yttre och inre krav inte finns här. De har helt enkelt inte skapats än, När vi är i ingenting är vi därför befriade från samhälleliga och kulturella begränsningar och inprogrammeringar. Häxkonsten handlar till stor del om att avprogrammera sig. Att upptäcka och skala bort oönskade lager. Det som blir kvar är vår individuella kärna som är så mycket oss själva vi klarar av att vara.

Ginnungapet är också kitteln, en potent soppa av energier redo att manifestera sig. Urrunan innehåller därmed spänningsfältet mellan möjligheten att förutsättningslöst börja om från början och potentialen att skapa det vi vill skapa.

Runan frågar oss följande. Om du kunde börja om utan krav och begränsningar, vad skulle du göra då? Vad skulle du skapa, vilken stig skulle du slå in på? Runan säger att vi befinner oss på en plats där vi kan börja om, kanske inte inom alla områden, men inom något område. Om vi är uppmärksamma kan vi ställa oss utanför vissa sammanhang och skapa något helt nytt.

Runan frågar också vart vi hittar vår urkraft, vår kittel av kokande energi. För såväl hedningar som andra kan det handla om en grupp människor som ger dig den utgångspunkt du behöver. En grupp som i sina möten skapar den där kitteln av potential. Om så är fallet, prioritera denna grupp. De kommer inte att finnas i evighet, och troligen är du själv del av gruppens fungerande magi.

Runan hör samman med rotchakrat, vår bindning till jorden och våra primära överlevnadsimpulser. För kvinnor sitter kraftpotentialen som representeras av runan i livmodern. I LivModern finns livsträdet och alla världars energier samlade. Stå fri, börja på nytt och skapa det du vill skapa.

(Gate of nothingness by deviantart)

20 oktober 2011

In i lugnet

Ingen lust att ta del av allt som pågår? Trött på interaktiva medier och kanske till och med människor som pratar för mycket? Det är hösten, Hel som drar dig i tröjärmen, eller bara själen som kallar inåt. Stäng av, gå hem och dra täcket över huvudet. Det är helt ok.

Visste du att det är bevisat att stressade människor tar mindre välgrundade - och därmed ofta sämre - beslut än människor som inte är stressade? Sug på den och begrunda detta nästa gång du ser en politiker, näringslivsrepresentant eller journalist flänga fram mellan det ena och det andra. Förmågan att påverka tusen och tusen liv och med all säkerhet tagandes mindre välgrundade beslut.

Många av oss påverkar kanske mest oss själva, vår familj, våra vänner och våra kollegor. Det är också väl värt att vila ut sig för. Av omtänksamhet mot oss själva och vår omgivning. För inte vill vi ta taskigt grundade beslut därför att vi inte tog den tid vi behövde att varva ner.

Stäng av det som krävs, stäng ner det som krävs, klappa katten, sjunk ner i fåtöljen, i sängen, på golvet, drick te, sätt på musiken och verkligen lyssna, läs en bok eller låt den sjunka ner i knät, titta på din favoritserie, lämna kalenderns lediga dagar just lediga så långt du kan. Om det är vad du behöver, om det är vad som krävs.

19 oktober 2011

Urrunan - (dröm) resan tar sin början

Jag ser LivModern. Dess blodkärl grenar ut sig i ett träd av potentiell näring, ett LivsTräd av blod, av kraft, av livsursprung. Härifrån har vi alla druckit - närt oss och vuxit. Bilden fokuserar in på rötterna på Livsträdet. Det är nu ett träd med bark och sav. På rötterna placeras en väldig klöv. Jag faller in i mörkret mellan rötterna.

Från mörker till mörker faller jag, rakt in i Ginnungagap. Så tät är potentialen, så många norrskens trådar som väntar på att få bli form, att vävas till mönster. Audhumblas andetag rullar genom rymden, fram och tillbaka som tidvatten. Hennes mjuka mule fladdrar och hon drömmer - drömmer fram världen.

Ginnungagapet är nu en rund pöl, en brunn eller innehållet i en kittel. Runtom sitter nio kvinnor med sjalar i olika färger över huvudet och tittar ner i gapet. Fokuserar på det och skapar virvlar därnere. Vadhelst de bestämmer sig för att skapa börjar här. Vadhelst som börjar kan skapas här. Begynnelse och skapelse, skapande och ursprung, sprunget ur, i början, i urtid, i Skapelsen.

(Ginnungagap av Savato Deviantart)

17 oktober 2011

Runskola - betydelser i korthet

När man bär runorna inom sig kommer de att påverka kroppen, sinnet och därigenom även omgivningen. Det kan därför vara bra att tänka efter innan man väljer att bära vissa runor. Den som vill tar dem såklart i tur och ordning och hoppas på det bästa. Men den som har många saker att ta hänsyn till i sin omgivning kanske vill fundera över vilken som passar vid vilket tillfälle. Om du till exempel ska på en anställningsintervju så rekommenderar jag inte att du bär på Hagelrunans potentiellt destruktiva energier.

Nästan alla böcker om runor har en beskrivning av runorna med några sammanfattande ledord. Om man använder dessa på rätt sätt är de ett bra sätt att förstå grundpotentialen. De är till för nybörjarhjälp, men skapar inte någon djupare förståelse. Den djupare förståelsen kommer efter långt arbete. Här följer en kort förklaring till vilken potential och vilka krafter runorna bär, så att du inte ställer till det för dig :

Urrunan - begynnelse, ursprung, styrka, hälsa
Jättarnas runa (Thurs) - nedbrytande kraft, transformation, olyckor
Asarnas runa - (Ass) kommunikation, ande, visdom
Vagnsrunan - (Reid) resor, ordning, byte av inriktning
Fackelrunan - (Ken) inre eld, inspiration, kreativitet
Gåvorunan - (Gifu) gåvor, giftermål, utbyte
Glädjerunan - (Wynja) harmoni, sinnlighet, firande
Hagelrunan - (Hagal) plötsligt sammanbrott, förändring,
Nödrunan - (Naud) nödvändighet, svårigheter, öde
Årsrunan - (Jara) årets växlingar, växande, skörd
Klipprunan - (Petra) mineraler, hemligheter, initiering,
Idegransrunan (Eoh) växter, seghet, Skuggan
Älgrunan (Algiz) djur, beskydd, fylgjor
Solrunan - framgång, energi, lycka
Tyrs runa - andlige krigaren, rättvisa, offer
Björkrunan - (Bjarka) närande, Moder Jord, skönhet
Hästrunan - (Eh) kommunikation, förflyttning, partnerskap
Människorunan (Madr) människa, etik, balans
Sjörunan - (Lagu) vatten, emotioner, flöde
Ings runa - sexualitet, natur, skapande
Odalrunan - hem, landet vi bor på, förfäder och förmödrar
Dagasrunan - (Dagaz) pånyttfödelse, ljus transformation,
Färunan - (Feh) rikedom, välstånd, fullbordan

Bär runorna med respekt och vet att de påverkar dig. Låt gärna tidsperspektivet komma fram organiskt. Vissa runor vibrerar långsamt och andra fort. En runa måste få tala till dig under många dagar och en annan kan snabbt kommunicera vad de står för. Låt intuitionen leda dig rätt, och lyssna noga.

15 oktober 2011

Runskola - att skriva ner

För sju - åtta år sedan gjorde jag trumresor på var och en av de tjugofyra runorna (mer om hur man kan göra dessa trumresor längre fram). Jag skrev nogsamt ner dem i Svarta boken (Svarta boken är egentligen en mängd böcker inklädda i svart tyg där jag skriver ner alla magiska och hedniska upplevelser jag vill komma ihåg). Det var ett tag sen jag läste om dessa resor och jag tror jag ska vänta med att titta på dem ett tag till. Jag minns att de handlade mycket om hur man använder vissa runor att göra sig av med saker man är färdig med och som hindrar ens utveckling. Det handlade också mycket om hur man använder andra runor för att fylla på energi, kärlek och trygghet. Det var vad jag allra mest behövde veta då. Runorna kan användas till olika transformativa processer för att förändra vårt liv till det bättre, såväl inom som utom.

Att skriva ner sina upplevelser är till stor hjälp. Vi tror ofta att vi kommer ihåg mer än vi gör. Dessutom kommer våra kunskaper utvecklas med tiden och att kunna följa denna utveckling säger mycket om vart vi befinner oss och vart vi är på väg. Så skriv efter hand du bär runorna inom dig och reser på dem.

Nu vill jag göra dessa resor på nytt. Det ska bli roligt att se vad runorna vill lära mig denna gång. Idag har jag en helt annan livssituation, och har också lärt mig mer om vad runorna står för. I efterhand tänker jag jämföra med de tidigare resorna och se vad som skiljer och vad som är samma. Följ med och res med mig!

11 oktober 2011

Runskola - att bära runorna inom sig


När vi närmar oss runorna söker vi komma in i deras djupare lager. På samma sätt som vi dyker ner i vårt undermedvetna när vi drömmer. Ibland drömmer vi om sjöar – våra egna känslor – ibland om hav – känslorna på en kollektiv nivå. Vi söker finna en mening med runorna som är såväl vår egen och som vi delar med andra. Ofta tvinnas dessa trådar om varandra för vi är människor och delar både vår samtid och vår historia.

Det allra viktigaste i sökandet är att hålla sinnet så rent och vidöppet som möjligt.

Ett sätt att arbeta är att bära runorna med sig. Välj vilken runa du vill börja arbeta med. Om du arbetar med Utharken och vill börja från början är det Urrunan som är begynnelsen på din färd. Intentionen är allt i magiskt arbete. När du bestämt dig för att bära Urrunan med dig har du redan startat det magiska arbetet. Det kan dock vara till hjälp att visualisera – föreställa dig – runans form någonstans i kroppen. Intiutivt vet du vart du ska placera den. Urrunan vill troligen bo i rot eller navelchakrat, hos en kvinna mer specifikt i LivModern. Bestäm också en tidpunkt för hur länge den ska sitta där: en vecka, en dag, en timme.

Notera allt som händer under den tid du låter runan sitta i din kropp. Det är naturligtvis lättare om du gör saker som inte kräver hela din mentala uppmärksamhet: som promenera, springa, diska, dansa eller gräva i jorden.

Runan kommer att tala till dig på alla möjliga sätt. Uppmärksamma känslor och vibrationer, händelser och synkroniteter. Känn också efter vad kroppen säger: är den lätt eller tung, rastlös eller lugn? Det kan dyka upp inre bilder till synes från ingenstans, ord och till och med sånger. Ta vara på och lägg på minnet. Skriv gärna upp, eller teckna och måla. Men analysera inte under tiden utan vänta med slutsatserna.


När din utsatta tid är över är det viktigt att du med din intention förflyttar runan ur din kropp. Visualisera gärna hur den lämnar dig och upplöses. Anteckna klart. När du har all information framför dig kan du börja fundera på vad den betyder. När du inte tycker dig kunna få ut mer av dina upplevelser – jämför gärna med andras tolkningar av runor. Det är alltid roligt att se hur mycket som stämmer överens.

10 oktober 2011

Runskola - en introduktion

Runorna är manifestationer av allt som är och har varit. Det är därför inte särskilt konstigt att våra tolkningar kommer att skilja sig från varandra. Det kan vara till hjälp att se runorna som former med lager och lager av information och kraft. Tolkningar från förr ligger i ett kulturspecifikt lager, moderna tolkningar i ett kutlurspecifikt lager. Det är därmed meningslöst att tala om sanning eller inte gällande runor (däremot går det såklart bra att tala om historisk korrekthet). Men precis som i all magiska system finns ofta en samsyn skapad av många individers sökande efter runornas mening. Detta blir en sorts generaliserad bild av varje runa som är bra att känna till. Hagelrunan innebär för det mesta en stor och ibland dramatisk transformation, det är en runa associerad med Hel och Fru Holle i underjorden. Vi får en del att bita i när gamla mönster ska skalas av. Under det att Dagasrunan ofta innebär en ljus, lättsam och skön transformation mot större förståelse, klarsyn och skönhet.
Den som verkligen vill skapa en förståelse för runorna måste göra sin egen resa och finna sin egen skärva av mening. Denna skärva är vad du behöver veta just nu, hur du kan arbeta med runorna individuellt och utvecklas tillsammans med dem. Under dessa resor får vi ofta glimtar av en kombination mellan generella tolkningar och vår egen unika vinkel. Det är precis som det ska vara.
Läs gärna om runor. Men mycket viktigare är att skapa din egen relation till dem. Snart ska jag skriva om hur dessa resor kan gå till. De är spännande att utföra och inte särskilt svåra. Runorna vibrerar av information och kraft. Finn din egen skärva och bidra till vår kollektiva kunskap.

9 oktober 2011

Nya kamrater bland länkade bloggar


Två nya strålande bloggar har lagts till under vänner och bekanta - av kvinnor som jag haft nöjet att ha med i vår svartmånecirkel. Den ena en ny bekantskap, den andra snart vad man kan kalla en "gammal" Vän. Fina kvinnor som filosoferar om livet, och det magiska i det stora och lilla kan i mina ögon aldrig bli fel:

http://yogahaxan.blogg.se/

http://lillafalkogas.blogspot.com/


Bilder från Deviant art (Bikram yoga av LeoCastillo
och falcon's eye av Navanna)

6 oktober 2011

Rena runor


Jag är som så många nyhedningar förälskad i runor. Jag reser med dem, målar dem, skriver om dem, ristar dem och lever dem. Ibland får jag ryck och lånar böcker om dem för att lära mig mer ......... och blir allt som oftast uttråkad efter ett par ögonblick.

Den envisa könsuppdelningen som många påskriver runorna kletar sig fast, hindrar min mentala rörelsesfär och minskar min glädje. Det talar inte till mig, ringer ingen sanning och utvecklar i allra högsta grad inte min magi. Allt detta "manligt" och "kvinnligt" förefaller mig alltmer meningslöst. Det håller aldrig för minska granskning. Men om jag påpekar det finns det alltid någon som säger "men det handlar inte om faktiska män och kvinnor, utan om energier, vi har alla manligt och kvinnligt i oss".

?

Läs det igen och fundera på vad som egentligen menas med det. Det är ett helt ologiskt cirkelresonemang.

Jag fortsätter att resa med runor, måla runor, sjunga runor och vara runor. Men tills det börjar skrivas böcker om runor utan att de smackas fulla med klistermärken manligt kvinnligt avser jag helt enkelt låta bli att läsa om runor.

3 oktober 2011

Språkets melodi

Jag har länge velat lära mig spanska. Jag har försökt - inte en, inte två, utan tre gånger, utan att det riktigt har fastnat. I höstens känsla av att allt är möjligt och det finns tid för vad vi än vill, plockade jag hem klassisk Spansk språkkurs på skiva och en bok för snäppet över nybörjare.

Det finns sorg här. Kanske över resor som inte blev av, utbildningar jag aldrig läste, eller kanske, kanske över att jag inte var sådär brilliant och begåvad som jag önskade vara. Jag hejdar mig vid rörelsen mot skolböckerna, mot Spansk språkkurs Grund - lyssna härma lär

Jag var aldrig en av de där eleverna som kammade in femmor utan att knappast öppna böckerna. Det finns alltid en eller ett par i varje klass. Under det att jag slet mig blodig för att böja verben, komma ihåg floderna, förstå poängen med varför vi skulle lära oss just detta, och detta. Men jag kunde andra saker. Jag ifrågasatte inlärningsmetoder, läroutbud och skolans prioriteringar långt innan jag kunde stava till maktanalys och tolkningsföreträde. Det ställde till mer problem än det gav fördelar. Och trots att jag med tiden förstått att jag var inne på något viktigt har jag någonstans närt drömmen om att vara fem, eller sex eller sjuspråkig och glida runt i världen med mitt knivskarpa intellekt i pressad kostym och bara vara ... djävligt lyckad. Icke ifrågasättbar. Ovanför pöbeln av slitvargar.

Men jag är en slitvarg. Så jag hejdar mig. Och undrar varför jag vill lära mig - och på vems villkor?

Sen klappar jag den snart 40-åriga kvinnan på kinden och ger ett heligt löfte. Den här gången lär jag mig av den viktigaste anledningen. Utifrån min kärlek till språket, till kommunikationen, till människans underbara förmåga att skapa melodier av ord - mening och förståelse av poesi och adjektiv. Den här gången ska jag börja med att lyssna - helt förutsättningslöst - på de vackraste representanterna för Spanskan, dom som har melodin och poesin i blodet. Jag lyssnar på Lhasa, och på hennes systrar och bröder. För att jag vill, och kan, och inte av någon annan anledning.