Den här bloggen handlar om att leva ett magiskt liv, att vara kreativ och skapa varje stund. Den handlar om att skriva, för orden är ett av magikerns verktyg. Den handlar om att vara en ständig nomad, om att våga vara den du är. Häxkonst, andar, äventyrslusta och kärleken är mina allierade. Målet är frihet. Frihet från samhällets begränsningar och konventioner. Den nordiska häxan dansar vidare. Just nu är hon i Virgina, där lianer och ormar föder mer liv.
7 september 2009
En Resa, ett Land, en Plats, ett Hem
Två veckor på resande fot i ett land där levande gudar vandrar bland fattiga och rika; där rikedomen är stor i själar och sjalar, och den fysiska misären lika mäktig; där gamla traditioner brottas med vulgära importer - Kali, Durga, rosa, rött, grönt, väldiga fladdermöss, sopor, haltande hästar, skönhet, saris, bindis, hemlösa hundar, Coca-cola, uppträdande barn, hjälpsamhet, påstridighet, tänkvärdhet, rikshaws, tutor, buller, blått, lila, avgaser, grillad majskolv, gammal, helig, orange, Vishnu, guld, tredje öga, platt, trångt, öppet, luft, bön, berg, himmel -
Det här har varit en tid att uppleva snarare än producera.
Nu flyttar vi; behåller närheten till gården och äppelträdet som växer, närheten till grannarna och parken, men får större utrymme: ett sovrum och varsin arbetsplats, rum att dansa, träna och meditera. Varje penseldrag, varje placering, varje uppsatt bild är ett manifest över hur vi vill leva och vara - Sunna, Saga, orange, guld, vit, kaffe latte, musik, frid, blått, sagoböcker, foton, anslagstavla, mattor, trägolv, doftljus, Idun, meditation, dörr, Hel, Nornorna, livsplats, öde, rymd, öppet, luft, bön, berg, himmel -
En tid att göra snarare än beskriva.
Därför går bloggen fortsatt på lågvarv, liksom skrivandet i övrigt, bildgörande och skapande. En sak i taget, ett projekt åt gången. Som det stod på min favoritvägskylt på väg upp i bergen: Drive slow, Live long.
(foto: av mig, från Manali, Himalaya)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Välkommen hem!
Jävlar! Bara så du vet... nu kan inget hålla mig borta ifrån dig och din hemstad. Bli inte förvånad om jag dyker upp mitt i flyttkartongerna som den milda och timida person jag är!
Intressant att vi tänkt samma tankar!
Tack, och ...
jag tror jag placerar dig på altaret, bland alla andra fina figurer. Där kan du sitta och sjunga så blir hela nya hemmet glatt ... ;)
Jag är redan där!
Skicka en kommentar