Gudinna över alla Väderstreck

Är hos mina föräldrar och tänkte att när jag ändå håller på kan jag lika gärna fortsätta röja upp efter mig i alla hörn. Således har jag gått igenom källaren och plockat upp mina sista rester av saker jag glömt kvar. Det blev en bunte med dikter, konstnärsmaterial och en liten symaskin. Perfekt att ta hem till min nya arbetsplats. Bland dikterna hittade jag en mycket gammal text. Den enda från denna tid där begreppet Gudinna fanns med. Trots att mitt begrepp om gudinnligheten vid den här tiden var vagt vet mitt hjärta uppenbarligen två saker. Dels vem Hon är, dels att bönens kraft är väl värd att prova.

Gudinna över alla väderstreck
ge mig en själ som är vis
en varg att rida
och ett språk av min tid

Du stora, lysande, vackra
se till oss som bara står och trampar
se till oss som vill men bara famlar
se till oss som inför skönheten ramlar

Du bärare av allt liv
hjälp mig att dö, så att jag hinner
bli lite större
innan tiden försvinner

Så här xxx antal år senare kan jag konstatera att jag fortsätter be där jag slutade sist. För visst är detta saker att sträva efter. Och trampandet och famlandet ... se det har sedan länge gått över. Bön fungerar. Alla ord kommer ursprungligen från Gudinnan.