7 december 2011

Mot nya tider

Vi går mot årets slut. Mörkret sluter sig allt tätare omkring oss och samtidigt anar vi något nytt runt knuten. Snön kommer till vissa delar av landet och lyser upp. Vi som bor för långt söderut denna vinter får än så länge nöja oss med tusen juleljus. För vi behöver allt ljus vi kan få. Särskilt den sort som påminner oss om ljuset inom oss, som fladdrar och förbereder sig för att födas på nytt.
De flesta traditioner som skapats kring denna tid är logiska i ett solfattigt och kallt land. Varma drycker, hettande kryddor, allt som glittrar och glimmar, överflöd av Sunnas alla färger: vitt, rött och guld. Det som värmer oss och det som lyser upp vår värld kan vi nästan inte få för mycket av. Samtidigt ger vi näring till det embryo av den nya tiden som finns inombords. När Sunna vänder åter och året föds befinner vi oss i de tusen möjligheternas tillstånd. Vilken identitet vill vi föda fram, vad vill vi ha mer av, behöver vi mod, kärlek, styrka, tålamod eller fantasi? Precis som vi varje ny dag har chansen att börja om på nytt i liten skala, ger det nya året oss möjlighet att börja i en något större skala.
Redan nu kan vi ge vårt årsembryo det ljus och värme som behövs för god tillväxt. Du behöver inte veta precis vad du vill ha. Du kan bara i lugn och ro fylla din värld med ljus och värme. Häng upp en julkula till och njut av den som den solsymbol det är, drick massor av glögg, beströ en gren med glitter och häng symboler i den som är viktiga för dig. Öppna ditt hjärta för det nya året, för ditt nya jag, för alla möjligheter som är på in gång. Och se till att göra vägen dit riktigt riktigt ljus och doftande.

1 kommentar:

Karina sa...

Fint skrivet. Och sant, känns det som. Jag älskar denna mörkaste, tysta tid när det gror inombords. Sakta återkommer ljuset igen, fullt av hopp och Möjligheter.

Jag ber om massor av nya, spännande saker inför det nya året. Ingen Jante har inte ; ).

Ljusa hälsningar,