Tisdag - Tyrs dag

Guden Tyr var en av de riktigt stora gudarna långt tillbaka, men tappade sin position med tiden och hamnade mer i bakgrunden. Tisdagen är dock döpt efter honom och vittnar om hans forna glans.
Om Tyr vet vi att han fjättrade Fenrisulven genom att lägga sin hand i bestens gap som lösen. Tyr blev av med handen och Ulven blev fjättrad. Eftersom Tyr arketypsikt står för den andlige krigaren - framför allt den manliga - har många tolkat denna berättelse som offret som måste göras för att krigaren ska binda det vilda inom sig. Men tänk om det istället är en berättelse om hur den manlige krigaren förminskades och blev handikappad. En berättelse som säger att när det vilda fjättrades förlorade mannen en vital och viktig del av sig själv. Blev han mindre- styrd av behov att kontrollera, mäta och binda fast.
I de gamla folksagorna finns berättelser om avhuggna händer som växer tillbaka. För att det ska hända krävs att hjälten ger sig djupt in i skogen och möter både skogens väsen och sig själv. Kanske finns här en länk till den nye krigaren, den nye mannen - som hedrar vargen lika mycket som hjorten. Som accepterar att natur måste vara rik, ta plats och få leva på egna villkor. Den som accepterar att mycket inte kan förstås, utan att låta kaos ta över sinnet. Heder är att följa sina egna principer utan skada eller hålla fast, att acceptera sin egen sårbarhet och andras.
Det sägs att när Fenrisulven släpps lös är Ragnarrök över oss. Och som världen ser ut behöver vi ett visst mått av kaos, utslitna maktstrukturer behöver raseras. Om Tyr släpper Fenrisulven frivilligt är chansen större att hans hand växer ut igen. Att han blir hel och får igen det han förlorat. Att han blir den store krigare han var en gång, med två händer att skapa, beskydda och smeka med.