Häxkonsten och Systraskapet

Det är Fullmåne. Helande och klargörande. Den enklaste av enkla riter är att sitta stilla, med händerna i knät och låta fullmånens energier fylla hela kroppen. Det går bra att göra inomhus, men ännu hellre utomhus när kläder och väder tillåter. Jag har gjort om vardagsaltaret till ett fullmånealtare och mediterat där en stund. Full av månenergier är jag fortfarande lite vimsig. Men det gör ingenting. Det tillhör också den mytiska månen; brist på kontroll, att slippa självdisciplinen och öva sig i att det ingenting gör. Så länge man inte släpper fram vampyren eller vargulven och tar ihjäl andra vill säga. Där går gränsen, även för mig.
Jag tänkte skriva några rader om Systraskapet. Det är en helt avgörande del för mig, både i häxkonsten och alla andra delar av livet. Det finns som jag ser det ett nästan missbrukat systerskap, eller snarare, missanvänd. Det feministiska systerskapet, som kan uppfattas så att alla kvinnor per automatik ska stå upp för varandra och tycka om varandra. Det är så klart direkt löjligt. Ingen kvinna kommer någonsin att älska alla kvinnor, och alla kvinnor är inte direkt älskvärda. Det finns kvinnor som är mördare och pedofiler, som misshandlar, manipulerar och beter sig allmänt jävligt. Det bör knappast vare sig uppmuntras eller accepteras. Men om man istället ser det feministiska systerskapet på en högst abstrakt nivå tror jag det kan ha sitt syfte. Det räcker med att förstå att alla kvinnor befinner sig i en patriarkal värld och på olika plan påverkas av detta. Om man har detta i bakhuvudet då man bedömmer en kvinna kan mycket räddas. Och mycket förstås. Det räcker långt.
Systerskapet som ligger närmare hjärtat är annorlunda. Det påverkar oss in i hjärteroten och kan vara några av våra viktigaste relationer. Själv har jag den enorma turen att ha två biologiska systrar som jag älskar högt och rent. Det speciella med den biologiska familjen är att de fortsätter vara familj även om man flyr till andra sidan världen. Mina systrar och jag har inte flytt till andra sidan världen, däremot har vi rest dit och vi har gjort det tillsammans i olika konstellationer.
De andliga systrarna är annorlunda för man väljer varandra. Det gör relationen både stark och skör. Häxkamrater och andra kvinnliga nära vänner kan revolutionera ens liv. En riktigt nära kvinnlig vän är en platonsk kärleksaffär; allt intensifieras, allt blir roligare, allt verkar ödesbestämt. Mycket står på spel. Mycket kan gå fel.
Kvinnliga vänskaper uppmuntras inte till den grad de borde. Kvinnor ska traditionellt ha sin fokus på så mycket annat - föda barn, ta hand om barnen, ta hand om männen, ta hand om de sjuka och gamla. Kort sagt, det finns inte mycket nytta med kvinnlig vänskap ur ett patriarkalt perspektivt. Ända från att vi är små får vi veta att den kvinnliga vänskapen är både bedräglig och oviktig. Tyvärr internaliserar många kvinnor dessa åsikter.
I spänningsfältet mellan revolutionerande kvinnliga vänner och inlärda svaga förväntningar ska vi försöka skapa cirklar av kvinnor att leka och arbeta med. Och precis utifrån dessa förutsättningar får vi utgå. Balansera på lina mellan att ge utrymme och hålla nära. Ge, ge och ge mer till den som är osäker, men sätta ner foten då någon vill sluka oss.
Systrarna - genom blodsband och andliga band - är värda alla ansträngningar.