Höstdagjämning - efterdyningar

I mångfaldens namn hävdade jag igår religiös högtid och tog ledigt hela dagen. Bad Nornorna vara med mig och viska i mitt öra om mitt öde, om vad jag behövde och att se klart.
Det var en fantastisk vacker dag som jag spenderade till största delen på gården. Satt och tänkte: "Jag behöver verkligen mycket tid att tänka. Det har jag alltid behövt. Sitta och vara och bara tänka. Det hör ihop med skrivandet, med magin och allmänt med vilken person jag är. Vilken tur att jag kommit på det och kan se till att jag tar den tiden att göra så."
Jag flyttade på växter i rabatten. Lät katten vara ute en stund. Hennes svarta kropp och gulgröna ögon är det vackraste man kan tänka sig bland kärleksört och vissnande ringblommor. Mina grannar kom ut och drack kaffe med mig, vi pratade om Indien, om boendeförhållanden och att vi trivs där vi är. Jag brände rökelse för de tre nornorna i Östra hörnet av gården och la en hörnsten på plats som jag plockat på en magisk havsdag med Klansyster. Satt. Tänkte.
Bästa kompisen ringde och behövde låna pengar för dagen på grund av struliga förhållanden. Hon kom förbi och jag bjöd på Mintthe på gården. Hon fick en andningspaus och pengar nog att klara sig för dygnet. Hon drog vidare och jag satt. Och tänkte. Tittade på fåglar, moln och kom några saker till sista kapitlet i boken. En av grannarna kom ut och placerade sig på gräset. Bra idé, tänkte jag som började bli trött i ögat. Drog ut filtar och bonade in mig på gräset. Somnade under blå himmel. Blev väckt av leende sambo. Som trots det haft en jobbig dag. Bäddade in honom bredvid mig och låg och lyssnade en stund.
Det blev kallt och jag satte mig inne för att skriva. När jag var nöjd packade jag väskan och tog mig ut för att ta en fullmånestund i parken. Vid cykelställen träffade jag kompis som - visade det sig - gärna följde med. Under en skön kväll i parken drog vi runkort, badade i fullmånesken, jag gjorde en liten ceremoni för mig med ett månvarvslöfte, vi började lösa upp knutar för henne. Väl hemma skrev jag en stund till. Sen gav jag sambo välbehövlig massage. Gick och la mig.
Jaha vad har jag lärt mig idag? sa jag till Nornorna innan jag somnade. Då slår det mig att hela dagen varit ett enda långt meddelande:
Jag kan vara själv utan att vara ensam. Det finns tid att både tänka och prata. Dom som behöver mig dyker upp när dom gör, och jag finns till hands utan att behöva anstränga mig. Det finns tid att skriva. Ju mindre jag försöker desto mer får jag gjort. Ledig tid kan vara såväl kreativ som social. Balans är det som håller hjulen i rullning. Magi invävt i vardagsbestyr är nog så effektivt. Och sist men inte minst - en sovstund under bar himmel mellan varven är aldrig fel.