4 juli 2010

Ord

Orden blir liksom färre och färre.
...
jag ...
kan ...
....
inte ....
fånga
....

Det är inte som om jag inte har upplägg. Tvärtom. Det kommer hela inlägg som flaxar förbi om både det ena och det andra som skulle kunna vara intressanta att skriva om. ... skulle kunna vara ...
Men jag har inte riktigt lust att håva in dem. Dels för att jag inte vet riktigt vad jag ska fokusera på av allt detta intressanta. Dels för att en stor del av mig vill bara uppleva - inte prata om det.
Så vad gör en ordmänniska när orden tryter? Lånar någon annans såklart. Här är Marit Bergman och en sång hon skrev bara för mig ... nästan

Inga kommentarer: