2 oktober 2010

Svart katt



Att ha en katt är att få umgås med den ljuvligaste av varelser. Vila, sträcka på sig, leka, jaga, leka, äta, vila ... det är medicin för själen att vara med. Och den där lilla nosen, svarta pälsen, svassande gången, långa svansen, gulgröna ögonen. Som hon pratar. Kräver sin plats och breder ut sig i knät, över skrivbordet, över datorn. Mjuka tassar, len päls, mjukt spinnande - inte högt, precis innan motorn sätter igång.
Svart katt, en bringare av lycka, i varje hem och på varje gård.

(the swamp king av Ann-Julie Aubry)

2 kommentarer:

Lilitha sa...

Ja, vad skulle vi göra utan våra underbara katter... Mysig blogg. Titta gärna in hos mig om du har tid eller lust. Där står det lite om vardagens magi och lite annat hokus pokus. Nu ska jag kika runt lite här. Kram Lilita

Anonym sa...

Vi har varit kattvakt en vecka. Haft en lekfull 1-åring hemma som har sovit som en boll om dagarna, och lekt med bollar om nätterna, som kan konsten att göra sig osynlig bakom blomkrukor, jaga händer och tigga munsbitar på ett fenomenalt sätt.

Min kattlängtan är stor och det här var det längsta umgänget sedan min förra katt dog för 10 år sedan. Det förvånade mig att jag blev så förvånad över att min nack- och ryggvärk försvann under tiden katten var här och kom tillbaka när den åkte hem.

Ett vackert inlägg Sofia - och tänkvärt!

/Rosenklon