Ormen: transformation, medicin, djupa drömmar, energi, slingrande längst ryggraden, Världsträdets familiare, uppåt och nedåt: uppåt är nedåt, nedåt är upp.
M har fortsatt att stöta på ormen, längre in i trädgården där han nästan trampade på den två gånger och vid ett tillfälle råkade ta tag i dess svans när han skulle dra upp ogräs.
"Du måste sluta terrorisera den stackaren. Den kommer att bli helt traumatiserad", sa jag.
"Det är inte med flit", svarade M.
Men jag undrar. För vi söker upp den medicin som vi behöver; snubblar över den, grabbar tag i den av misstag, tills den lämnar en bit hos oss som vi har längtat efter.
Ormen verkar inte ha tagit särskilt illa vid sig. För igår kväll lämnade han ett perfekt skinn till oss som gåva, närmare en meter långt med allt intakt inklusive formen av ett perfekt huvud med runda cirklar där ögonen suttit. Skinnet ligger nu på en hedersplats på altaret.
Ormen: att lämna bakom sig, att bli större, att stiga in i sin kraft, att läka, att hela. Att göra skuggorna till sina bästa allierade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar