Den Vilda Jakten

Jag hör Henne rida i natten
den vilda jakten,
den vilda jakten
Släpper taget om kroppen och följer,
hovar så snabba, smattrande klackar,
fötter så tunga, fjäderlätta tassar

Spring, spring genom natten:
knytt och väsen, alla vakna själar
Rid min Dam på hjorten vit,
kronor på era skallar
Lev min drottning, din långa ritt,
ger oss mod i barm
värme i såväl fitta som stake
rid, rid, natten lång
skönhet isande kall
förförande
förgörande
gnistrande kristaller runt din hals

en hjortrygg mellan mina länder
rider i natten och Du är min frände
själssyster
stjärnsyster
ur den mörka jorden
bredvid oss springer en jätte, ett troll
djupt in bland tallar
hörs Odens skall

Skogen är så gammal
var den här igår?
milsvida stammar
älvornas irrbloss lyser i träden,
eller är det topparna som når himlen

Min Dam sträcker ut handen
så blek, så fin
förstörande
förgörande
bland hovtramp, stjärnor och grenar
i vansinnesfärd som skogen renar
förförande
förgörande
Hon drar mig nära och kysser mig på munnen
fryser sönder, förståndet flyr

benen som bär landet
...
benen
...
djupt under myllan - urvatten
urdjuret som gnager och gnager
och benen - dom bara, eviga
som bär landet, och köttet
i benen: ett språk, en formel, en sång ...

Katten spinner, sängen är varm
i fjärran hör jag dem yla
Att få vara varm, vilken lycka
Katten och Älskaren - hud och kött
vi vilar tryggt på sjungande benkristaller