I Arla urtid

I Arla urtid
Fanns ingenting
Ej sand eller hav
Eller svala vågor

Hos Audhumbla har allting precis börjat och just slutat. Vi är simultant ett litet irrbloss i det kalla universum, likväl som eviga själar som vandrar liv efter liv. Trygga, inte därför att någon vakar över oss, utan därför att vi vakar över oss själva. De trosföreställningar vi tar till oss väljer vi med öppna ögon, medvetna om att de ger gemenskap, sammanhang och språk att beskriva det oändliga, men i samma ögonblick som de inte hjälper oss att växa lämnar vi dem bakom oss utan sorg.

(Från Valans spådom samt Nordiska gudinnor och Skadinavisk vitka)