Det var längesen jag började skriva kapitlet om Ran. Och nu när stranden börjar dra - om inte för att bada så åtminstone att vara vid - var det hög tid av göra detta klart.
Det finns inte mycket skrivet om Ran - vår havsdrottning i norr - men det gör inte så mycket. Havet finns, och om vi vill träffa henne sätter vi oss vid havet och lyssnar. Det här är vad jag har hört men du hör säkert mera själv.
1 kommentar:
Väldigt suggestiv text! Började längta till havet jätte-mycket!
Skicka en kommentar