Facklan lyser upp mörkret. Lyser upp grottans väggar och avslöjar bilder och ord som ritats med röd färg från jordens inre. Eller är det målat i blod? Ett meddelande till den som förstår dessa tecken. Med hjälp av facklans fladdrande sken ser bäraren av facklan både det ena och det andra.
Frejas prästinna sitter på sejdstenen, Sejdkraften nedlagd i sten för mången år sedan. Sejdkraften nedärvd i blod och livmoder för många generationer sedan. Sejdkraften, völvastassen, allvädershatten, skinnetfrånkatten, fittasaften, lyckotassen, livsochdödsskatten ... världen exploderar i kunskap och ljus.
Barnet sitter bland fårskinnsfällar, leker med jongleringsbollar i alla färger. Genom den tunna huden ses chakrans färger lysa svagt. Nu kryper livskraften från jorden genom rotchakrat, och se hur det blossar och sprakar rött, nu kryper livskraften från jorden genom navelchakrat och se hur det lyser och flammar orange. Livskraften från jorden kryper upp genom barnet som växer i kunskap och styrka. Och elden från himlen möter och slingrar sig runt och barnet växer i mod och glädje. Kraft och kraft möts och drakarna får barnets förmågor att växa i väldig fart.
Den här bloggen handlar om att leva ett magiskt liv, att vara kreativ och skapa varje stund. Den handlar om att skriva, för orden är ett av magikerns verktyg. Den handlar om att vara en ständig nomad, om att våga vara den du är. Häxkonst, andar, äventyrslusta och kärleken är mina allierade. Målet är frihet. Frihet från samhällets begränsningar och konventioner. Den nordiska häxan dansar vidare. Just nu är hon i Virgina, där lianer och ormar föder mer liv.
3 kommentarer:
Älskar ditt sätt att använda orden, de kryoer under huden och in i själen och vill bara mer, mer!
Tack min Vän - det värmer och får mig att vilja skriva mer ...
Ah min årsruna detta år, så underbart du beskriver den :)
Skicka en kommentar