Det är fullmåne, och det är den första Skördefesten: majs, squash, rädisor, mangold, bönor, ärtor, tomater, och björnbär i mängd. Den allra första zuccinin har tagit form och sent planterade klart röda tagetes visat sina ansikten. Bergen och fälten är djupt gröna. Det finns mycket att vara tacksam över, och mycket att fira.
Det är en tid att hylla alla sina relationer: dom mänskliga, dom till djuren, till växtrike och alla riken, och såklart våra allierade i andevärlden. Skicka en tanke till din egen och din släktes fylgja. Lägg något på altaret för Freja, Jord och Ran.
Varje årshög är ett steg mot något och från något. Liksom varje månvarv tar oss vidare. Med tiden skapar de flesta av oss helt personliga ceremonier utifrån personliga rytmer, invävda i naturens cykler. För mig är det nu ännu en gång dags att lämna ett par trasiga, mer än bokstavligt talat, utgångna sneakers bakom mig, och gå in ett par helt nya. Förra gången jag gjorde detta var på Tijuana beach innan jag och M reste inland mot pyramiderna och de vita stränderna i Mexico. Ända sen dess har grå, stjärnprydda skor burit mig mest överallt. Men nu är de så trasiga att de nästan trillar av fötterna. Ett par klart röda får ta över. Precis innan nya förflyttningar, avtal och möjligheter. Tror att rött är helt rätt färg för denna fas. Frejas färg: passion och aktivitet, kärlek och att vara sin egen krigare.
Månvarv, årsvarv, personliga cykler. Det finns många anledningar att fira. Och mycket att vara tacksam för.
(Gamla skor, nya skor och lite rädisor: Verandan Creekside, Virginia)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar