4 november 2008

Drömtiden

Varje år upptäcker jag med förtjusning att vissa tidsperioder är bättre än jag trott, och vissa blir bättre för varje år. Så den gamla höstmänniskan har börjat tycka om våren, dyrka sommaren, blivit barnsligt förtjust i julen. Kanske är det åldern, kanske är den magins friska vibrationer som blåser nytt liv i varje årstid. Nu har turen kommit till den här tiden. Den som är så anonym att den nästan inte har ett namn. Efter Hels afton och innan Yule. Den svartaste och mörkaste; när höstens sprakande färger bleknat, men utan att vinterns gnistrande kyla kommit. Med Hel har jag gått ner mot underjorden och mött döden. Jag skulle ljuga om jag påstod att det varit helt lätt att koncentrera sig på uppgifter som involverat många människor; eller att skriva halvakademisk lingo med sinnet riktat mot den Svarta Gudinnans domäner. Men nu är tiden vid praktikplatsen slut och jag återgår för en stund till mitt ensamma kvälls och natt jobb. Och uppsatsen är inlämnad. Hel har jag mött. Vid Yule föds ljuset åter. Vad är däremellan?
Drömtiden. Som jag just vaknat till. Jag är klarvaken, men ser tydligt kosmoskatter som tassar runt knuten och drakar blåser mig i nacken. Sagor och myter rör sig i mitt liv, som vore dom människor av kött och blod. Stjärngudinnan öser ljus ur sin skål och gör eoner av tid till ögonblick bara. Jag är klarvaken och ser vilka varelser jag har runtomkring mig. Ser vilka dom är under skalet, vem dom varit och vilka dom ska bli.
Med Hel somnade jag. Till Drömtiden vaknade jag, och här ska jag vara till ljuset kommer åter. Färgerna är starka och luften frisk. Ni kanske tror ni ser en alldeles vanlig kvinna, men ni har fel. Jag är Drömmerskan nu; sagor och myter lever hos mig; strömmar genom mitt blodomlopp; gör mig frisk och ny. Snart ska jag berätta en av dessa sagor för dig.

(bild: The cat and the dragon, av Lindy Kehoe)

4 kommentarer:

Anonym sa...

Mmmm,drömtiden...
Lullar runt i en dimfylld värld full av drömstoff. Känner mig långt ifrån vaken. Väntar på en saga...

Anonym sa...

Ah! Jag har oxå lärt mig uppskatta hela året numer. Alla skiftningar och årstider. Kanske åldern, kanske levnadssättet,,,,
Saga blir underbart!
Läste just ut din bokrekommendation "Namnbrunnen" älskade den!
Wynja

Anonym sa...

Jag har också kommit in i en viktig drömfas där drömmarna talar till mig. Jag lär mig att hitta mina egna symboler och tolka in det som kommer till mig. Stärkande, helande och läkande drömmar. Viktig tid!

Sofia sa...

Bra. Vi drömmer och läser sagor, och berättar sagor, och ser symboler tillsammans och var och en för sig. Det ligger i tiden ;)
tack för att ni tittar förbi. Det gör mig glad.