Slingra Väl

Ormen kröp uppför mitt ben

och bet sig fast i låret

hennes fjäll

svart glas

kroppen stark och tung

magnifik

hängde där innanför kjolen

fastnaglad med krökta tänder

jag var rädd

livs rädd

sjuk av ångest

gungade kroppen

i hopp om

att hon skulle ramla ned

hon gungade med

tungt målmedveten

giftet från henne till mig

sen släppte hon plötsligt taget

glänsande ringlade hon bort

sa adjö

adjö

köttet var svullet

runt bettet

vaknade ur drömmen

hela dagen i dimma

fukt innanför kläderna

små droppar som en hinna

vart jag än vänder mig, vad jag än gör

ser jag ormen tatuerad på armen

har suttit där i flera år

min transformationssymbol

metamorfos -

förvandling -

omvandling symbol

hon lämnade sitt gift

sin kunskap

adjö du svarta

skrämmande vän

jag vandrar vidare

tills du kommer tillbaks igen

kanske grön?

kanske röd?

kanske lila?

slingra väl

slingra väl

slingra väl i världen