En dag vi Ale stenar. Sitter i två världar - i en hör jag spridda kommentarer på svenska, tyska och engelska:
- Undrar vad de är till för. Vem har byggt dem. Stenarna kommer inte härifrån ...
i den andra världen lyssnar jag på Moder Jord. Känner den trygga stenen bredvid mig och Hennes pirrande under mig.
En dag vi havet. Gör en stencirkel i sanden och lyssnar på havet. En trygg, torr trädstock bakom ryggen. Ser ett fåtal sommarbadare längre bort, men jag är i min egen värld. Bär presenter med mig hem. En vriden gren som badat i havet - den blir en talpinne, eller en trollstav. Några stenar till trädgården, några små stenar till den kommande runpåsen.
Starka krafter, visa ord, de finaste gåvor. Så nära, så lättillgängliga. Viska tyst om detta. Tänk om kommersialismens vinnare visste. Att de häftigaste tripperna är gratis, de vackraste upplevelserna där för alla, den bästa tryggheten en jordfast sten och ett havsbadad gren.
Den här bloggen handlar om att leva ett magiskt liv, att vara kreativ och skapa varje stund. Den handlar om att skriva, för orden är ett av magikerns verktyg. Den handlar om att vara en ständig nomad, om att våga vara den du är. Häxkonst, andar, äventyrslusta och kärleken är mina allierade. Målet är frihet. Frihet från samhällets begränsningar och konventioner. Den nordiska häxan dansar vidare. Just nu är hon i Virgina, där lianer och ormar föder mer liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar