Årsrunan - bilder från en resa

Årshjulet snurrar - väldigt, långsamt, ostoppbart, . Vinter blir vår, vår blir sommar, sommar blir höst; högtider löser av varandra: Alvablot, Jul, Ljuslågefest, VårFrudagen ... Gudarna stiger fram och sjunker tillbaka: Skade, Oden, Saga, Idun, Freja, Ran, Frej, Nornorna, Hel, den väldiga kosmiska kon ... ljuset, mörkret, skymningen, gryningen, igen, igen och igen.

Freja blåser frön över marken, de flyger i olika riktningar och landar där de landar. Freja skrattar åt sin syster Sunna som värmer jorden, blinkar konspiratoriskt åt småfolket som arbetar för att fukta, söva, väcka och beskydda. Freja begraver fröna i sin famn och håller dem nära genom vintern - håller alla varelser nära med sina skyddande händer och viskar till alla som lyssnar,
- våren kommer, våren kommer, våren kommer när tid är.

Eken är väldig och hem för många varelser. När hösten kommer dignar grenarna av dess frukter, som blir mat och näring till tusentals. Ett ekollon faller från den stora eken, blir bortburet, tappat och rullar ner i en mossklädd skreva. Här finns fukt och mylla. Dagarna går, det regnar och sen skiner solen. Ekollonet gonar sig i fukt och värme, slår rot och låter en fin stjälk leta sig upp. Åren går och den unga plantan växer, barken hårdnar, grenarna blir fler. Flera hundra år går och det unga trädet är nu en jätte, lika vis och väldig som sin anfader: en plats att hitta skugga, en plats att finna näring och en plats för rikedom.

Den unga människan har arbetat hårt och finner sig plötsligt se sig om i köket där hon befinner sig. För lönen hon tjänat har hon köpt mat som hon nu packar upp på bordet. Bordet som hon tidigare sandpapprat och oljat så att ytan glänser i solljuset. Där står också plantan hon för flera år sedan fick som skott, som hon planterat om, gett näring och vattnat, tills den nu växt sig stor och blommande. Det är inga världsomstörtande resultat hon ser, men det är lön för mödan, resultatet av det egna praktiska arbetet och av ett generöst universum. Och den unga människan översköljs av en ovan stolthet.
- Jag har gjort det här, tänker hon, och världen har gett mig förutsättningarna.

Frejas eldar i oss alla

Dansen är med när Frejas eldar börjar flamma och med vårens sista högtid tända oss alla.

Frejas eldar tänder oss

Vi vandrar genom våren med stormsteg mot Frejas eldar och Valborg. I keltisk tradition kallas högtiden Beltane. Vi firar sexualiteten och frambringandet av nytt liv.
- Jag är Allsexuell, sa en hednavän nyligen.
Jag förstår precis vad hon menar.
I många hedniska traditioner firas Guden och Gudinnans sammansmältning denna tid. Jag respekterar och förstår detta firande, men för mig är det inte av intresse. Jag firar elden inom oss och sexualiteten i dess mångfald. I fornhebreisk myt finns urvarelsen Sofia som tillfredsställer sig själv tills hon i orgasmens eruption skapar världen. Det primära skapandet av liv är celler som delar sig. Vår sexualitet innefattar väldig skaparkraft vart och hur den än uttrycker sig.
Vår nordiska Freja tänder eldar vart hon än går: saven som stiger i Världsträdet och väcker världen till liv igen. Med henne går jag och upptäcker alla sexualitetens uttryck.
Inom Hedendomen finns stor potential att tillföra symboler och myter som naturliggör sexualitetens mångfald. Inom naturreligioner har det funnits och finns gott om queera uttryck. Den som arbetar med shamanska tekniker märker snabbt att gränserna för vår kropps former och energier är flytande. Det finns bara en regel:
'ingenting får göras för att skada barnen' - det vill säga alla varelser som står i tillitsfull relation till dig. Sexualitets kraft rymmer också makt, och vi får aldrig tvinga oss på någon annan.
Jag vandrar med Freja och uppväcker Allsexualiteten - mannen, en kvinna, basen på ett träd rygg mot rygg, vem vet vad jag binder mig samman med? Jag hoppas på hedendomen och dess förmåga att hylla våra kroppar och livskraften i alla dess former. Jag önskar mångfald till världen, även under Beltane.

(Bild från Deviant art)

Hedendom och Rikedom, del tre: Tacksamhet

En grundläggande komponent i arbetet med Rikedom är såklart Tacksamhet. Hur lätt är det inte att stirra sig blind på det man inte har, och helt glömma det vi faktiskt har. Dom flesta som läser denna blogg befinner sig i ett land där det bland annat finns en rättstat och ett vårdsystem. Det fungerar inte alltid perfekt, men vi behöver inte oroa oss över att bli uppdragna av militärpoliser mitt i natten därför att vi tillhör en viss organisation, eller att blöda till döds på gatan därför att vi saknar pengar till sjukvård. Detta är i högsta grad något att vara tacksam över. Vi är också tacksamma för att vi har tak över huvudet, mat på bordet och värme i elementen. Liksom att vi har luft att andas och vatten att dricka. När vi inte tar något för givet är tacksamhet en självklar följeslagare.
Tacksamhet är framförallt en känsla. Visst kan vi tänka på och rabbla upp saker vi är glada för, men utan en genuin känsla finns inte kraften med. När vi verkligen känner tacksamhet strömmar den smaragdgrön och gyllenkantad ur bröstet och blir synligt för allehanda väsen. Därmed attraherar vi mer saker att vara tacksam över, under lagen att lika drar till sig lika.
Tacksamhet ger oss också ledtrådar om vad vi verkligen behöver och vill ha. Det vi känner djup tacksamhet för är också det vi inte kan vara utan. Det kanske också är något vi behöver mer av. Om vi exempelvis är tacksamma över tid med familjen, kanske mer tid med familjen är det primära, och inte fler timmar på jobbet.
Tacksamhet är en grundläggande komponent i allt arbete kring Rikedom. Be en bön till Freja och tacka för allt hon ger. Eller börja dagen med att gå igenom allt du har som får dig att känna dig rik. Glöm inte till synes självklara saker och be en bön att dina nära och kära också ska få uppleva känslan av rikedom.