21 oktober 2008

Människan är ett Rasande Vackert Djur


En stilla dag. Utan pretentioner. Funderar lite. Sett psykoser och depressioner - på praktiken. Så sköra vi är ändå. Och så mycket styrka vi genererar. Så mycket kraft som går åt - att få ut vår sanning - eller dölja den.

En regnig dag. Men inte kall. Funderar lite. På kärlek, ja på allt. Värme är en särskild gåva. Men inte särskilt svår att ge.

En mörk dag. Med gnistrande galenskap i kanterna. Människan är ett rasande vackert djur. Det kan bli både rätt och fel.
(bilden kommer från Fables)

3 kommentarer:

Wynja sa...

Resan inåt & galenskap, går de han i hand? Eller,,,när man störs och inte får resa i lugn och ro, fast Hon kallar. När vardagens bekymmer ständigt som irriterande myggsvärmar tränger på. Är det då det över går i psykos o mani...?

Sofia sa...

Det låter som en förklaring (och en förklaring som säger mkt om dig kanske, o mkt om många människor idag). Sen tror jag också att rädsla är en stor bov. Rädsla för sin egen styrka (och det ansvar som följer om man väcker sin stryka), men också rädsla för resan inåt i sig. Det finns alltid folk som vill skrämmas. Som menar att resorna inåt i sig kan skapa psykiska sjukdomar. Det tror inte jag, men bristen på dem kan säkert göra det ............

lellasöstärn sa...

Människan är ett rovdjur och vissa är verkligen fenris!! Jag är bara så trött på galen industri.