Jag pratar Magi med Aaron O'Dowd på Sancit Holistic Podcast

En intervju på Sancit Holistic Podcast från i somras, med underbara Aaron O'Dowd, som med sin mjuka stämma får mig att låta som en härjad pirat. Vi pratar om Magi såklart, och om att leva med andar och gudar.

Fånga ljuset

När många säger "Ljus och Kärlek" som en hälsningsfras inom Hög New Age, brukar jag och mina närmare vänner säga, "Kärlek och Mörker". För att påminna oss om att det finns gott i det ljusa och det mörka. För mig måste det finnas balans. Inget är ont eller gott i sig, bara för att det tillhör nattvärlden, dagvärlden eller skymningstider. Men det finns en skillnad i kvalité i alla sorters energi, beroende på varifrån det kommer, och underliggande syfte. För mig är det mer meningsfullt att tala om förvriden och förvirrad energi, och ren och klar energi (oberoende av hur mycket svärta det är i nyansen). 

Med allt detta sagt känner jag att detta är en tid som kräver mycket ljus: att fånga in ljuset och ta vara på det. Inte för att ljus är i sig godare än mörker, men för att ljuset kan klargöra, hålla de förvrida och förvirrade skuggorna borta. Så jag fångar ljuset. Och eftersom jag är uppmärksam på det, och kanske för att ljusalverna väljer att tala ljust nu, eller därför att förmödrar, förfäder och spöken väljer att visa sig i lysande skrud, så glittrar det överallt. I glasburkar, i prismor, i kristaller, daggdroppar och ibland helt enkelt i dammpartiklar i luften. Lysande, pulserande ljus i klara färger svarar och växer, med strålar åt alla håll då jag tittar på dem.

Det är såklart vara höstsolen som ligger i en särskild vinkel, och luften som är extra klar. Men vad spelar det för roll. Allt hör ändå ihop. Det lyser, det finns ljus. Mycket ljus - att fånga.

(Glasburk med ljus: Trädhuset, Creek side, Virginia)

Äntligen riktig höst!

Äntligen riktig, bitande höst med frostmornar och fallande löv. På de virvlande löven sitter små, små alver som skrattar från magen och skriker i denna årstidens tivoliåk. Vinterhalvåret är här på riktigt. Det är friskt, luften är torrare, och vi ser längre. Jag har inte sett en några insekter inomhus på flera dagar. Men ödlor passar på att fånga solen där det fortfarande är varmt. Förmödrar, förfäder, gamla släkten och spöken vill tala. De talar genom ljus ... och skugga; genom bilder från hemma: stora ekar, ekoxar, nordiskt ljus; och genom bilder från hemma: andar som går över fältet, trädens ansikten, händelser frusna i luften, Virginias alla spöken.

Skördetid är plötsligt över. Frostnätter tog det mesta. Bara några tåliga örter kvar: oregano och salvia, att bunta ihop till knippen och hänga, liksom sötpotatis att gräva upp. Sen är också det över. Tid frigörs till annat.

Som att läsa. Höstböckerna, vinterläsningen på väg in: Illustrerade novellserien Saga, Margaret Attwoods After the Flood. Planer på att äntligen läsa Den Tibetanska Dödsboken, liksom den Egyptiska. Barnböcker om cirkus, tivolin och spöken finns med. Det burleska och futuristiska står på schemat. Långa kvällar med stearinljus, te och inspiration.

Sidenörten är kanske aldrig så vacker som nu. Fröskidan är ett rymdskepp med små varelser redo att ta fart i vinden, flyga och landa.

Äntligen är det riktig höst.

Morgonpromenad

Efter regn kommer sol. Morgonpromenad med ljus och ödesspinnare.

(Foto: Bland bergen, Creekside, Appalacherna)