30 mars 2009

Färgstark Vår - Små Knep i VarDagen


Igår gick jag till arbetet söndag morgon och visste att jag skulle vara där 24 timmar framåt. Under natten hade jag haft en släng av något irriterande, halsen sved och jag svettades floder. För att orka jobbet plockade jag fram orange kläder, inklusive en tunn orange sjal som luktar underbart gott av rökelse. Runt halsen hängde jag ett halsband av klara bergskristaller och månstenar. Eftersom det är vår och jag vill vara i tiden och fortsätta min gröna influens bar jag också ett grönt armband. Med massor av frukt i väskan för dagens fruktfasta och skivor med skön musik kunde jag vara på jobbet och ändå bli påfylld av energier som kropp och själ behövde.
Ingen färg är så återställande som ORANGE. Den varma färgen blandar det rödas hetta med det gulas glädje och tar udden av respektive färgs aggression och egocentritet. Orange brukar kallas för Gammelmors färg, och den är precis som en gammal kvinnas humoristiska vishet, brasan där sagor berättas och tryggheten i en älskad gammal pläd. Jag brukar använda orange när jag känner att livet har gått lite fort och hela jag behöver en effektiv restaurering. Den passar också bra att använda på Söndagen, Sunnas dag för att fira Solkvinnans varmare och klokare sidor.
BERGSKRISTALLEN är mästarstenen. Den förstärker och klargör allt vi arbetar med; den är också stenen för kommunikation på alla nivåer. Med hjälp av bergskristallen kan vi höja oss över småpetitesser och finna fridfullhet och klara visioner även i de mest vardagliga situationer. Den manar oss att stänga av ljudet omkring oss en stund och lyssna på det som viskas i etern. Framför allt är den vitaliserande och renande. MÅNSTENEN är kvinnlig och mjuk. Den plockar fram den lugna rytmen i oss och drar vårt sinne mot sköna drömmar och sensuella tankar.
Den GRÖNA färgen påminner oss om vår närhet till Naturen, till allt som växer och ger oss liv. Den skapar ett rofyllt sinne och påminner oss om det överflöd som finns i världen om man slappnar av och tar emot. Moder natur ligger aldrig på latsidan, och hon håller inte tillbaka sina gåvor. Allt det gröna snirklar, växer, kastar frön, skapar blommor, vissnar, multnar, börjar om på nytt; hela tiden och alltid. I förändringen ligger tryggheten.
Nu är det Månens dag och jag kan tillåta mig vara sjuk. Skräpet i kroppen är kvar och jag är trött. Men det är ju inga problem när jag har tid att vila. Kryper ner bland fårskinnsfällarna och drar täcket över huvudet. SVART är trots allt den ultimata healingfärgen. Men mer om det en annan gång.

(bild: foto och redigering Peter Hallin)

1 kommentar:

Ingrid sa...

Krya på dig nu! Det är tråkigt att må dåligt men tur att du besitter så mycken klokskap att du finner vägar till helande.

Kram!