Svart som Lilith, Vit som Skadi

När man skriver om färger, stenar och andra energimässiga influenser låter det lätt som om man har en ceremoniklänning i varje färg med medföljande smycken av perfekt uttänkt art. Så är inte fallet. Men med lite olikfärgade sjalar, linnen och tunikor, hemmagjorda smycken och åtminstone några ceremoniklänningar kommer man långt. Det underlättar naturligtvis om man har en grundfärg i sin garderob som går med allt. I mitt fall är den grundfärgen SVART. Svart - som egentligen är frånvaron av färg - är det ur vilket allt kommer. Det är Ginnungagapets tomhet och nattens tystnad.
Jag benämnde svart som den ultimata healingfärgen i förra posten. Att diskutera healingfärger är alltid intressant för de flesta människor starka men olika åsikter. Det kan bero på att alla färger har helande potential, men att vi favoritiserar dem vi behöver. Att jag kallar svart för den ultimata helaingfärgen beror naturligtvis på att den är det för mig.
I nattens tystnad, i födelsens grotta, när vi flyter tyngdlöst i Ginnungapet före tiden - där kan allt helas, för ingenting har riktigt påbörjats. Där är allt möjligt, och helt tryggt. Där finns ingen stress, och inga förväntningar. Jag tror att vår alltmer upplysta tillvaro, med fragmenterad sömn och upplysta nätter skadar oss in i roten. Vi behöver tystnaden och mörkret.
Svarta kläder ger sin bärare beskydd och visar på stadga och makt. Ingenting är så sexigt som en kvinna i svart kostym, för en sådan kvinna är inte rädd att visa sin koppling till Lilith. Många unga människor bär helsvart som ett slags statement gentemot det etablerade samhället. Jag tror att de följer en instinkt som säger dem att den mörka sidan av livet behöver få plats. Även goths och vampyrister bär med sig en slags klokskap i sina vackra mörka, utstyrslar.
Ibland behöver vi dock en motsats till vårt vardagsjag. Därför tar jag emellanåt på mig vita kläder - dom få jag har. Att klä sig i VITT är ett enkelt sätt att höja sin vibrationsnivå och öka omfånget på sin aura. Jag blir glad när jag ser människor i helvitt. De utstrålar bästa sortens helighet, den som säger: jag vet vem jag är, jag kommer ihåg mitt ursprung och jag vågar visa det för världen. Det finns stolthet och mod i den vita färgen, en viss sorts kaxighet som anspelar på gudomligt ursprung.
Vitt är alla färger på en gång. Det är det odelade, helheten, det som är ett, det gudomliga. Ingen färg är så renande som vit. Det är strävan uppåt, att utvecklas och att bli ung på nytt. Men det rena kan också vara kallt och oåtkomligt som snön, isen och renskrapade benknotor. Det är intet för intet som vitt är dödens färg inom många kulturer.
I fornnordisk mytolologi är Balder den gud som bäst representerar det nyfödda gudomliga, det perfekta och oförstörda. Balder kan ses antingen som Odens son, eller som Oden som återfödd. Av de kvinnliga gudarna finner vi den vita färgen bland Jungfrurna som Skadi, Idun och Saga.