Den Nya Året

Efter mycket filosoferande över vad jag gjort under året som gått blev det en ganska diger mental lista. Men det viktigaste är ändå de emotionella , fysiska och tankemässiga förvandlingsakter jag genomgått, som förändrat förutsättningarna för allt. Hur ofta lever vi inte fast i till synes olösbara motsättningar? Tills vi hittar en Tredje väg. Vi kan ha sån tur att det enda som krävs är fantasi. Men ofta krävs mer än så: det krävs offer.

Nu sveper det nya året in mig i Uranus elektriska gröna, i Alvheims mörka murgröna och solens gyllene sjalar.


Visst kan vi offra kakor och nötter till de gröna, vin och mjölk till jorden att dricka. Men jag tror att de offer som gör stor skillnad är lite annorlunda. Offer är något som gör oss större än vad vi är. Att offra är att ta bort våra skyddsmantlar: svartsjuka, avundsjuka, oginhet, misstänksamhet, och själviskhet är populära exempel på självskyddande reaktionära känslor och tankar. Ibland måste vi till och med offra våra favoritfiender, de enkla motståndare som hindrar oss att se balken i vårt eget öga. Jag har offrat många saker, och nu breder den Tredje vägen ur sig framför mig:

Nu sveper det nya året i mig i svarta organzaband och violetta skira dimmor. Ett år jag klär mig i shorts, hattar och klackar: något av Plutos makt och än mer av Uranus eccentriska kraft.


Tredje vägar är alltid ovanliga, något märkliga, men o så självklara. Sällan behöver vi egentligen välja mellan sanning och sanning. Vi behöver bara välja bort det osanna och föra samman motsatser med fast hand. Sen kan vi snurra kring paradoxens klara kärna, i en elliptisk bana mellan det vi önskar.

Nu penslar jag glittrande guld på mina naglar och dansar mer än jag går. Nu plockar jag fram trummorna och slår takten för året. Tassar in på vägen till Alvheim, den bortglömda, som vare sig går till himlen eller helvetet, utan till våra äldsta allierades nejder: poeternas väg, och prästinnornas.


Detta år tänker jag pendla mellan stenhård disciplin och kattlik avslappning. 2010 är tiden att öppna armarna för stora, eldiga cirklar och året att dra sig undan och segla ensam över världshavet. För det som ligger närmast mitt hjärta är också det som är grunden för mitt sociala liv. Det som jag hittar i ensamheten är det jag har att lära ut i cirkeln. Det jag drömmer är det jag skriver. Aldrig mer kommer jag missta ett behov för ett annat. Aldrig mer acceptera andras självmedlidande som mitt ansvar. Aldrig mer ursäkta det som är min faktiska själ, mina själklara skäl att vara här.


Nu leker älvorna runt mina öron och de är prästinnans bästa vän. Sunna och Saga dansar med varandra och Oden drar sig undan för att ge dem plats. Skratt för alltid blandad med djupaste allvar, andlighet och klarhet parade, sex och integritet varandras bästa vänner.

Det är därför helt i sin ordning att jag har den mörka sega Idegransrunan som årsruna, samtidigt som jag bett Sunna gå vid min sida. Och inga som helst problem att kombinera mina planer att driva upp frön och plantera blommor med att skriva poesi. Det nya året har redan börjat, fullt av arbete och lek, vakenhet och vila, rotkraft och ljus, växtkraft och Diserna.

(Bilderna är skapta av Hans Arnold och tagna från Jolanda den tredjes tarotlek. Från ovan nio i stavar, nio i bägare, Alkemisten och två i bägare)

Den Vilda Jakten

Jag hör Henne rida i natten
den vilda jakten,
den vilda jakten
Släpper taget om kroppen och följer,
hovar så snabba, smattrande klackar,
fötter så tunga, fjäderlätta tassar

Spring, spring genom natten:
knytt och väsen, alla vakna själar
Rid min Dam på hjorten vit,
kronor på era skallar
Lev min drottning, din långa ritt,
ger oss mod i barm
värme i såväl fitta som stake
rid, rid, natten lång
skönhet isande kall
förförande
förgörande
gnistrande kristaller runt din hals

en hjortrygg mellan mina länder
rider i natten och Du är min frände
själssyster
stjärnsyster
ur den mörka jorden
bredvid oss springer en jätte, ett troll
djupt in bland tallar
hörs Odens skall

Skogen är så gammal
var den här igår?
milsvida stammar
älvornas irrbloss lyser i träden,
eller är det topparna som når himlen

Min Dam sträcker ut handen
så blek, så fin
förstörande
förgörande
bland hovtramp, stjärnor och grenar
i vansinnesfärd som skogen renar
förförande
förgörande
Hon drar mig nära och kysser mig på munnen
fryser sönder, förståndet flyr

benen som bär landet
...
benen
...
djupt under myllan - urvatten
urdjuret som gnager och gnager
och benen - dom bara, eviga
som bär landet, och köttet
i benen: ett språk, en formel, en sång ...

Katten spinner, sängen är varm
i fjärran hör jag dem yla
Att få vara varm, vilken lycka
Katten och Älskaren - hud och kött
vi vilar tryggt på sjungande benkristaller

Året som gått

Vintersolståndet närmar sig med stormsteg, och sinnet rör sig både i marginalerna på året som är på ingång, liksom över året som gått. Häromdagen tyckte jag att allt gick så långsamt, att jag var så långsam. Sen började jag fundera på vad som hänt de senaste året och insåg att det var en hel del:
Jag har avslutat en tvåårig utbildning inom Socialpsykiatri.
Jag har utvecklat ett häxsamarbete som kommer att ligga grund för cirklar och ceremonier år framöver.
Jag har flyttat till ett hem att trivas i, skapa i och växa i.
Jag har skrivit en halv bok och många dikter, blogginlägg och mindre texter.
Jag har firat tioårsjubileum med min sambo - i Indien av alla ställen.
Ja, jag har ju också varit i Indien. En spännande, märklig och intensiv resa som satte spår i huden.

Alla dessa detaljer: Spindelliljor och röd trollslända

En resekamrat - My personal Jesus

En resekamrat till - Min vackra storasyster

Korparna flyger även i Himalayas berg

Jag är Skamlös

Jag älskar Mannen jag lever med
och skäms inte för det

Jag älskar blodsbanden jag kommer från
förgrenas med
och skäms inte för det

Jag avgudar mina syskonbarn
mina drakyngel, mina sparvar,
små stjärnljus, irrbloss i etern,
och skäms inte för det

Jag älskar mina Vänner, min förandligade familj:
krigarna, prästinnorna, trashankarna,
drottningarna delvis dolda,
och skäms inte för det.

Jag är skamlöst älskande,
totalt depraverad
Lojal bara av vilja,
inga påtryckningar fungerar.

Jag är skamlöst älskande,
fiende av ordning och reda

Jag är kär och svällande,
ingen skam i kroppen,
totalt livsfarlig och obrytbar,
förödande och obytutbar
bara för kärleks skull

Jag hälsar Skadi

Jag hälsar Skadi;
hon som går på snön och bär kristallerna i sin hand:
snökristaller, iskristaller, bergskristaller, prismor, världarnas ben och mönster.

Jag hälsar Skadi:
iskall, sammandragande, klar, klarhet, döljande, upplysande, svarta, vita Jungfru.
Skida över fjällen, vandra över snön, sitt i bergsbyggda salar vida, vargar vid fötterna, vit päls runtomkring.
Se du sköna, över världen.
Se hur vi väntar, och förändras.
Skicka meddelande till Sunna: alla barn är redo nu, alldeles snart kan hon komma.

Berätta en saga när vi väntar du sköna.
Berätta om mörker och ljus;
om kampen som pågått i alla tider, som blir väl till slut.

Jag hälsar Skadi, Jungfru sköna, mörkrets dagar är räknade nu.
Berätta en saga du vita, kära;
att allt blir väl till slut.

Ring in det Vilda

Idag söndag 15.00 ringer kyrkklockor över hela världen för klimatet. Alla som arbeta med magi vet att ringa in och kalla in är en mäktig företeelse. Jag vill därför uppmana alla Moder jordianer att passa på att använda den kollektiva kraften och klockornas toner att kalla på vilda krafter som hjälper oss förvandla planeten till det bättre. Kloclor är bara klockor, vilken religion de än tillhör, använd stunden väl. Den kan bli mäktig, och kyrkan kan lätt få mer än den bad om.

I Arla urtid

I Arla urtid
Fanns ingenting
Ej sand eller hav
Eller svala vågor

Hos Audhumbla har allting precis börjat och just slutat. Vi är simultant ett litet irrbloss i det kalla universum, likväl som eviga själar som vandrar liv efter liv. Trygga, inte därför att någon vakar över oss, utan därför att vi vakar över oss själva. De trosföreställningar vi tar till oss väljer vi med öppna ögon, medvetna om att de ger gemenskap, sammanhang och språk att beskriva det oändliga, men i samma ögonblick som de inte hjälper oss att växa lämnar vi dem bakom oss utan sorg.

(Från Valans spådom samt Nordiska gudinnor och Skadinavisk vitka)

Skönhet och Magi

Det finns gott om skönhet i världen. Det finns också gott om människor som är beredda att lägga tid, energi och mod att bevara och bereda väg för den. Dessa människor blir vackra av ansatsen. Att bry sig om sin omgivning skapar den största skönheten. Ett råd att lansera på kvällstidningarnas löpsedlar:
Bry dig om världen: bli yngre och snyggare

Idag är skönhet för mig mina Vänner - gamla som nya. Det är en rävbensgåva och svart saltgåva. Det är planer att arbeta i marker och att göra trummor. Det är planer att skapa trumcirklar och byta kunskap. Det är trumcirklar om gjorts och sånger som fortfarande ekar i luften. Det är modiga själars kamp mot tiden, och kamp för tiden. Det är ceremonier, altare och bergskristaller. Det är tröst, middagar och fika. Det är ljuslyktor och stearinljus. Det är kraftdjur och nytändningar. Det är trädgårdars makt att göra oss till bättre människor. Det är stjärnor och tall. Det är det nya året som närmar sig ... och närmar sig ... och närmar sig ...

Det här kan man också sjunga

Mother of darkness, mother of light ...



som ni hör kan man lätt kombinera den med We all come from the goddess

Den 7:e december Trummar Vi

Den sjunde december trummar vi för klimatet. Läs mer här.

Klassisk trumsång

Hoof and Horn är en klassisk sång inom wicca. Håller man lite tempo är den en bra trumsång. Personligen tycker jag att första versen räcker för att sedan återgå till huvudslingan. Texten blir då:

We all come from the goddess, and to her we shall return
like a drop of rain, flowing toi the ocean (x2)

Hoof and horn, hoof and horn, all that dies shall be reborn
corn and grain, all that falls shall rise again

(och återigen) We all come from ...

Här är melodin också så blir det ännu lättare ;)

Rikedom och Hedendom, del fem: Ta med Känslan

Ju mer exakta vi är när vi önskar, ber och gör formler, desto bättre resultat. Ju mer fokuserade och säkra vi är när vi böjer verkligheten efter vår vilja, desto snabbare förändring. Känslan är en avgörande partner till viljan; rå vilja utan uppbackning av känsla ger sällan fruktbara och varaktiga förändringar. En vän berättade att hon till och från gjort magi för att hon behövde pengar och när magin fungerat fått dåligt samvete och gett bort pengarna. Ett praktexempel på dålig synkronitet mellan behov, akt och resultat. Allmänna formler för mer pengar kan mycket väl fungera men säger ingenting om vad vi verkligen vill. Om våra föräldrar, syskon eller vänner får plötslig lust att ge oss en oväntad check, hjälper det oss knappast att bli självständiga individer eller uppnå våra långsiktiga mål.
Vad menar vi med att ha det gott ställt; handlar det om att bli skuldfri, ha en rimlig inkomst, eller starta och expandera ett företag? Vilken typ av arbete är vi beredda att lägga ner för att uppnå våra mål? Hur bidrar vi till världen om vi får det vi vill? Den sista frågan är viktig. Om vi kan formulera vilka unika, vackra, världsförbättrande saker som världen får ta del av utifall vi lyckas, finns möjligheten att mer exakt formulera våra mål. Vi kan också börja släppa den eventuella rädsla vi har att förvandlas till giriga kapitaliser så fort vi har tillgångar att röra oss med. Närhelst vi är redo kan vi förändra meningen 'om jag hade x skulle jag ... ' till 'när jag har x kommer jag ... ', och sakta börja böja verkligheten efter vår vilja till allas bästa.
När vi har en positiv framtidsbild där vår rikedom gynnar oss såväl som världen är det bra att göra en konkret bild av målen. Det kan vara ett kollage, en målning, en dikt, en samling av foton etc. Den som är ambitiös kompletterar med en nedskriven plan med kortsiktiga och långsiktiga mål. Planen kan alltid ändras och är till för att göra oss medvetna om vad vi vill och vad vi själva behöver göra för att nå dit. Låt förvandlingen fortsätta, men var tydlig med universum. Det finns krafter som lyssnar, och de lystrar bäst till kombinerad vilja och känsla.

Declaration of the Four Sacred Things

Sejd och Trans

Den som har en stund över och har dragning åt sejdkonsten kan gärna lyssna på denna konversation mellan T. Thorn Coyle och Diana Paxson, om sejd och trans.
Jag tycker särskilt om Dianas upplägg av spådomssejden i deltagande form, då detta kan vara ett sätt att undivka spådomssejd som uppträdande och performance. Utifall deltagarna själva är i lätt trans ha de också möjlighet att bättre avgöra Völvans skicklighet. Väl värt att lyssna på är också diskussionen om "spiritual hygien". Något alla vi resenärer i olika världar kan behöva påminnas om till och från.

Mmmmmmmmmmmmmmmm musik

Vinter, renar, vargar, .... och en finstämd Mari Boine.

Drömtiden

Älskade syster
du som är vit
lys
lys upp
väck världen all
från dina ögon, din tunga
och ditt bröst

ljuset slungas
lögner avslöjas
lys för oss alla
lys

Älskade syster
du som är röd
gräv efter styrka i myllan
finn ormarna i marken
och äggen dom bevakar
gräv
och sjung när du gräver
med röst av eld och stål

Älskade syster
du som är gul
läk med ditt milda ljus
sprid Sunnas strålar vidare
lägg dina händer på trötta pannor
och värkande kroppar
och brända egon
milt föser du ut varje tagg,
varje självbedömt fel
allt agg

Älskade syster du som är svart
vi vet vad vi måste göra
seglar med dig
på kalla hav
sjöjungfrur sjunger för oss
när vi förgör
demoner från förr
höga herrars följeslagare
Du dansar så skönt
med hetta och svärd
månskensrustning och pärlemosköld
livsfarlig tango
för vissa
- Kom hit din lille gynnare
dags att gå hädan
förintas
utplånas
tillintetgöras

Så skönt att veta vem man är

Älskade systrar
och bröder också
lila, rosa, gröna och blå
silver, lavendel, guld eller grå

Cindy Lauper sjunger
ser dina sanna färger

Var den du är
var den du är

bemästra
förhäxa
dig själv

Jag
Hexefus, hexa, hex

Är
Isis, Diana, Astarte, Hecate

Sann
Pentagram - alla element i min famn

Färg
Strålande prismas tråd av Gudinnans märg

(bild: av mig)

Hedendom och Rikedom, del fyra: att Arbeta med den Positiva Bilden

Den sista övningen avslutades med en positiv bild. En visualisering av vårt rika jag. Genom att utgå från denna bild kan vi arbeta vidare med idén om ett jag omgiven av rikedom.
Börja med att visualisera bilden igen, titta på hur du själv ser ut: på färgerna, och på detaljerna. Fundera på hur du kan föra ut delar av bilden i den fysiska verkligheten och manifiestera dem. Om den är gyllene; se efter om du har gyllene saker i ditt hushåll. Plocka fram smycken, tygbitar eller stenar som du tycker ger en gyllene känsla och bär dem på dig eller arrangera dem på altaret.
Om särskilda människor visade sig i bilden, fråga dig själv om du tar hand om dessa relationer. Det kan lätt bli så att de mest postitiva relationerna är dem vi ger minst tid och energi, då de flyter smärtfritt. Men det är en dålig investering. Det som ger oss energi är det vi ska ge mest uppmärksamhet, särskilt gällande människor.
Om bilden är mycket enkel, och inte innehåller något annat än till exempel en viss färg, börja då med att arbeta med den färgen. Den är viktig. Det är med all säkerhet en färg du behöver mer av och som kommer att hjälpa dig mot ditt mål. Vanliga färger som associeras med rikedom är grön, gul, röd och gyllene. Men det kan också vara något helt annat som du behöver för att komplettera ditt jag och göra dig helare.
Att låta våra inre bilder ta fysisk form är viktigt i allt magiskt arbete. Det är än viktigare när det handlar om något så jordbundet som pengar och materiella tillgångar.
Ta nu en titt på hur din omgivning i övrigt ser ut. Är det en plats som gett utrymme för rikedomens symboler och attribut. När jag själv var nere i min värsta ekonomiska (och psykiska) svacka insåg jag en dag att nästan allt jag hade omkring mig var symboler för underjorden, vatten, Väster , drömmar och månen. Och även om jag älskar dessa flytande, svala och sagolika energier är de mer eller mindre motsatsen till de vibrationer som krävs för framgång och ekonomisk tillväxt.
Ge plats för Eldens och solens vibrerande, självklara symboler. Se till att det finns gott symboler för fertilitet och Jordelementet omkring dig. Lika lockar lika, och vill vi ha det bättre ställt måste vi skapa - om ni ursäktar en dålig ordvits - rätt jordmån och ljuförhållanden.

(bild: del av kollage till Bella)

En Regnig Dag

Det kräver sin människa att hålla humöret uppe när det blåser och regnet oupphörligen rinner på rutan. Och mörkt blir det också - sådär tidigt att det känns som om jag inte riktigt hann med ljuset.
Så vad göra? Massor av saker såklart. Det är Sagas och Luftens dag - en dag för ord, kommunikation och ljud. Det är Drömtid och hinnan till andra världar är tunn. Kylan, fuktigheten och mörkret ger dock extra behov av doft, värme och färger.
Det här är vad jag gör:
Bär orange kläder och gröna smycken. Tänder stearinljus i alla rummen. Tvättar upp favoritkläder för hand i handfatet, med några passande droppar aromolja för varje plagg. Skriver inlägg, mail och skriver på min bok. Letar upp mina favoritartiser på Myspace för att se om dom gjort någon ny musik sedan sista. Det har dom oftast. Spelar den. Ser vilka musikaliska kompisar favvoartisterna har och spelar deras låtar också. Tittar på dom regniga rutorna och inser att dom är vackra. Ser mina fantastiska Vänner för mitt inre öga och inser att jag är rik. Skriver mer eller mindre meningslösa inlägg i min blogg, bara för att ...

Samhällets Tärande Krafter

Vem som är tärande på samhället har sedan länge ställts på huvudet. Höginkomsttagare skitar ner mest. Att ha råd att köpa ekologiskt eller placera en solpanel på taket till villan kompenserar på intet sätt bilåkande, flygresor, köttätande och lyxkonsumtion. Den vite höginkomstagande mannen är naturligtvis värst. Denne man håller på att bli samhällets paria. Inte som människa, men som identitet. Det är dags för honom att titta på sina värderingar och göra helt om.

Svartmåne och Djupa Vatten

Svartmåne under Månen och Vattnets dag. Drar mig undan ett tag. Inte för att jag måste - utan för att jag vill. Tänker på Döden, min egen - och den stora Resan över Vattnet i Väster. Tänker på Skapandet från djupen, på kunskaper vi återtar.
Fundera över detta. Om radion står och skvalar varje dag, kommer orden att fastna i ditt system, förändra dina vattenkristaller, kommer du bli programmerad av medelsamhällets krav.
Tänk på detta, om nyhetsbilder når ditt öga jämt, fastnar dessa bilder på din inre blick och bränner fast.
Om andras röster når dig varje dag - hur kära de än må vara - hur kan då den röst som är bara din få plats; hur ska du höra ditt unika särskilda spektrum.
Ett par dagar i mörkret. Väljer några sånger som programmeras in i mina strömmande ådror. Väljer några bilder som bränner in i min själ. Väljer en röst - bara en enda - som är så djup att vi når botten tillsammans.

Skönhet och Alver

Jag blir till mig i trasorna av denna överjordiska Skönhet:


Jag lyssnar just nu på en konversation mellan Henne och T. Thorn Coyle om existensen av alver och att göra musik med sinnet öppet för andra världar, bland annat ...

mer musik av det helt utflippade underverket finns på Hennes myspace sida.

...

Regn och rusk, regn och rusk
grått, grått, grått
tusen fuktiga droppar, innanför min hud
står inte ut
med det

tur då att den Andra världen glimmar så skönt
guldskimrande och alvgrönt
kranium av skinande ben
kraftdjur med päls så len
starka steg och runor alla
jag hör dem kalla, hör dem kalla
broar av marmor
broar av sten
visa mer, mer och mer
lämna hemmet, gråheten och fuktens kalla
lämna allt därhän
se hur dom kråmar sig
känn hur dom åmar sig
vänner i Andevärlden
vattnet viskar
plantorna talar
blommorna fnissar

ett alldeles särskilt lugn i mitten
där jag går
där dom springer

när jag återvänder

i rummen färgerna återvänt
ser ande i ljus och matta
murgrönans spår runt min arm
utanför höst
i hjärtat alla årstiders arv

Hedendom och Rikedom, del tre: Tacksamhet

En grundläggande komponent i arbetet med Rikedom är såklart Tacksamhet. Hur lätt är det inte att stirra sig blind på det man inte har, och helt glömma det vi faktiskt har. Dom flesta som läser denna blogg befinner sig i ett land där det bland annat finns en rättstat och ett vårdsystem. Det fungerar inte alltid perfekt, men vi behöver inte oroa oss över att bli uppdragna av militärpoliser mitt i natten därför att vi tillhör en viss organisation, eller att blöda till döds på gatan därför att vi saknar pengar till sjukvård. Detta är i högsta grad något att vara tacksam över. Vi är också tacksamma för att vi har tak över huvudet, mat på bordet och värme i elementen. Liksom att vi har luft att andas och vatten att dricka. När vi inte tar något för givet är tacksamhet en självklar följeslagare.
Tacksamhet är framförallt en känsla. Visst kan vi tänka på och rabbla upp saker vi är glada för, men utan en genuin känsla finns inte kraften med. När vi verkligen känner tacksamhet strömmar den smaragdgrön och gyllenkantad ur bröstet och blir synligt för allehanda väsen. Därmed attraherar vi mer saker att vara tacksam över, under lagen att lika drar till sig lika.
Tacksamhet ger oss också ledtrådar om vad vi verkligen behöver och vill ha. Det vi känner djup tacksamhet för är också det vi inte kan vara utan. Det kanske också är något vi behöver mer av. Om vi exempelvis är tacksamma över tid med familjen, kanske mer tid med familjen är det primära, och inte fler timmar på jobbet.
Tacksamhet är en grundläggande komponent i allt arbete kring Rikedom. Be en bön till Freja och tacka för allt hon ger. Eller börja dagen med att gå igenom allt du har som får dig att känna dig rik. Glöm inte till synes självklara saker och be en bön att dina nära och kära också ska få uppleva känslan av rikedom.

November är en gudagåva

November kom som ännu en gåva från gudarna. Jag finner mig skriva berättelser, yoga och göra trumresor. Jag skriver också i svarta boken, plockar upp magiska ting och gör dem i ordning. Passande nog blev sagostaven prydd med band och påfågelfjädrar under fullmånekvällen.
På arbetet och hemma lyssnar jag på de kloka rösterna av T. Coyle Thorn med gäster, på klipp med Starhawk och Budapest på youtube, på lustiga små sångklipp av roliga häxor runtom i världen.
Ingen vill ha något av en liten witchy bitch i denna kalla höstmånad och jag får röra mig lika mycket inåt som utåt. Det finns balans, det finns tid, det finns gott om gudagåvor.

Hedendom och Rikedom, del Två: att Släppa Taget och Göra Plats

Det finns så många negativa associationer kring pengar, tillgångar, brist på pengar, skulder och ekonomisk oförmåga. Om vi ska kunna hitta ett sätt att vara rika inför oss själva är det där vi måste börja. Vi kan ta hjälp av Hel, eller någon annan kraft eller gudinna vi känner oss trygga med som handhar nedbrytning och avslutning. Vi kan också använda oss av vilken nedbrytande magi som helst för fokus. Jag har valt två klassiska sorter; att klippa av och att gräva ner. Förmultning tar sin tid, och det krävs en viss tid att göra sig av med inrotade idéer och känslor. Att arbeta med jord är ett långsamt element, men resultaten blir handfasta och långtgående.
Välj ett eller flera band som symboliserar det du vill göra dig av med: det kan vara beroende, negativa attityd, avundsjuka etc, allt som håller dig fast och snärjer dig djupare i ekonomisk olycka. Du kommer också att behöva en sax. Välj ut en tid du får vara ifred och gör dina sedvanliga förberedelser: tända ljus, dra cirkel, bränna salvia; använd dom tekniker du känner dig trygg med. Sitt på golvet eller marken - nära jorden där Hel och hennes trälar bor. Håll upp banden ett i taget, projicera in all känsla i bandet, lyft saxen och klipp av. Släng de avklippta banden i en papperspåse eller linda in dem i en tygbit. Håll dem hårt i handen och gå utomhus för att gräva ner dem. Välj en stadig plats, vid en stor sten eller ett gammalt, starkt träd till exempel. När du grävt ner dem kan du skapa en gravplats om du vill med sten och kors (men tänd inga ljus eller lägg blommor, ingenting livfullt ska finnas på platsen). Avsluta med att spotta tre gånger på graven.
Gå tillbaka till arbetsplatsen. Sätt dig bekvämt och andas djupt. Visualisera en bild av dig själv som rik i dess mest symboliska betydelse. Du behöver inte ha en klar bild av vad du kommer att göra när du är av med dina skulder, eller vad du kommer att köpa om du har mer pengar. Du behöver bara sätta in en ny positiv bild av dig själv, som placerar sig i det tomrum du skapat med förgående del av ceremonin. Att låta ett gyllene sken ligga kring sin person är ett sätt att föreställa sig rikedom och framgång, grönt står för växande, särskild smaragdgrönt som står för ymnighet, rött tillhör baschakrat och kan handla om att ha allt vad man behöver. Du kan också se dig själv hålla i symboler som står för trygghet och överflöd; till exempel sådant man skördar, grönsaker, rotfrukter och äpplen, eller varför inte sagans guldäpple och spira.
När du är säker på att den nya bilden av dig själv är inkorporerad i ditt system, avsluta ceremonin på det sätt du tycker lämpligt. Vila i det som kommer. Notera dina drömmar och vet att om du drömmer mardrömmar så är det förmodligen ett bra tecken. Någonting i dig är på väg att släppa taget.

...

Klimatkonferenser
ödesmöten
kris i klimatet, kris i finansen, identiteter i upplösning
många är rädda,
bedövade,
hoppberövade

Vilken sorts prästinna vill du vara?

Tröttnade för länge sen på uppfostrarna, tillsägarna, det dåliga samvetets röst
Ut med Martyrmorsan, drar ur varje fiber med glödhet pincett
att blöda för världen är så kristet, så förnumstigt,
men mest av allt så irriterande
rättrådigt
självförhärligande
hjälper ingen

Världens Prästinna vakar över födelse och död
fötterna rotade och huvudet tidlöst bundet
starka händer, röst som berättar, plädar, tecken och vatten
massor av vatten
Hon tar aldrig över
det som dör gör så utan vårt martyrskap, det som föds gör så utan våra krystningar
Det här är Barnmorskornas tid
Hels prästinnor visar var vi slänger kadavren av vårt tidigare liv

omvandla sig själva måste var och en
varje människa, ande och själ
under utdragna dödsskrik, eller i extatiskt begär

Symboler säger mer än ord
tänd lyktor och ljus vart du än går:
i trädgården, på gården, i skogen, på vägrenen, i parken, på marken;
vi vet alla vad det betyder
minnet flimrar i själens bakvatten

Toner säger mer än föreläsningar
sjung Hennes sånger vad du än gör

Färger säger mer än uppläxningar
klä dig din roll, visa vem du är

Levnad säger mer än predikan
Säg inte, säg inte, bara gör

många är rädda
var en Prästinna av vikt
när världarnas födslovåndor
- själarnas dödsskrin -
ekar över nejden
Stå stolt
och lämna martyren under gravstenens tyngd

(bilden heter Idegransrunan, ibland kallad Dödsrunan, från Runkortsprojektet)

Hels Afton

Tystnad

den mörkaste tiden
de döda rör sig i natten
innan vinterns vita
innan vild vila
bara tystnad,

och mörker

och död

nere hos Hel finns juveler i myllan
bergsammanpressade eldsopaler
granater, graniten
krackelerad magma
ametist, krysopras, meteorit
moderns destillerade bröstmjölksdroppar
ditt sannaste, sannaste, sanna

tystnad

Se tystnaden

i Ginnungagap
norrskensfäger
i tusen och tusen lager

visst behöver vi lysande pumpor i på gården
och gravljus och marschaller
låt dom veta att vi hjälper dom
hitta hem

orange ljus i köket
och svarta på altaret
låt dig själv veta
själen hittar tillbaks igen

själen är stor och gul
som en sol lyser den
lätt att se dessa svarta nätter

tidens slut har redan varit
världen drar sig samman
klarar vi det?
klarar vi övergången?
Ragnarök är redan här
Nagelfars lanternor syns på himlen
Ragnarök är stilla som Hels döda

dödsstilla
en yogaposition
och allts Moder

Hon dillar nu, hon dillar den gamla häxan …
kanske
klokskapen och dårskapen är hårfint nära
vi går lina på Gudinnans hårstrån
grova, starka strån

klarar vi det?
klarar vi det?
finns världen här imorgon?
yoga på, yoga på

Se
Ginnungagapet är norrskensfärger i tusen lager
Bli vad du vill, var vem du vill,
när världen går under är allt möjligt

Hedendom och Rikedom; Hels mylla

På begäran (åh det är så underbart att säga så) kommer jag att skriva en serie om Hedendom och Rikedom. Öppnar i dagarna också en tråd i Komposten där det finns möjlighet att diskutera och arbeta vidare. Jag vänder mig till alla hedningar som haft och har problem att få ihop sin tro, levnadssätt och förmågan att försörja sig.
Som för så många hedningar har levnadsform och försörjning varit en återkommande stöttesten i mitt liv. Idag har jag funnit ro i detta och anser mig rik på de flesta plan. Men jag har fortfarande kvar utmaningar; som att kombinera anställning med min utbildning och mina intressen, liksom att starta ett hobbyföretag utifrån mina kreativa ansträngningar. Jag utgår ifrån T.Thorn Coyle och Christopher Penczaks diskussion kring ämnet. Lyssna gärna på den.
Det kan uppfattas som fel tidpunkt att prata rikedom när världen brinner och det sista vi behöver är större fixering vid materiella ting. Men jag tror att det är precis rätt tid. Därför att hedendomens representanter behövs i världens omställning till ett mer hållbart samhälle. Att förstå behovet av en total omställning i hur vi fördelar och hanterar jordens resurser ingår per automatik i den hedniska erfarenheten. Vi kommunicerar med Naturen, och Naturen talar om för oss vad som inte fungerar. Men vi behöver vara delaktiga i samhällsekonomin; för att visa på alternativa sätt att förhålla sig till pengar, framgång och rikedom. Det är svårt att vara delaktig om vi klär oss i aska och gömmer oss i skogen.
Vilket direkt leder mig till den här seriens första övning. Den handlar om att göra sig av med våra självskapade snubbeltrådar. Som Thorn och Webster påpekar kan det finnas en rädsla hos många av oss att framgång leder till att vi tappar greppet och helt plötsligt tillhör den överkonsumerande, giriga grupp människor vi vänt oss bort ifrån. För att vara på den säkra sidan ser vi helt enkelt till att inte ha någonting alls. Vi kan också hysa föreställningar om att vi inte förtjänar bättre än vi har, att vi inte skulle klara av framgång eller att pengar förstör vänskaper och familjesammanhållning.
Jag tror vi mår vi bra av att kunna försörja oss själva. Jag tror att vi mår ännu bättre om vi kan tjäna pengar på ett för oss meningsfullt sätt. Jag tror också att de flesta hedningar mår som bäst om de kan tjäna åtminstone en del på sådant som har direkt med hedendom och kreativitet att göra. Det ger oss mer utrymme att utöva det vi älskar mest med gott samvete.
Det första vi behöver är att göra oss av med föreställningar som förstör för oss. Vi kan tillkalla Hel för detta.
Hel representerar förstörelsen såväl som den rika mylla ur vilket nytt kan gro. Be henne om hjälp att gräva i de djupa lagren. Titta noga och fundera kring dina negativa föreställningar och rädslor kring rikedom. Du kan använda dessa frågor för att komma igång:
Vilka människor som har det gott ställt tycker du illa om?

Tror du att du har något gemensamt med dessa individer?
Har du dåliga erfarenheter av människor som plötsligt fått mer pengar?
Har du själv betett dig tvivelaktigt när du haft mer pengar än vanligt?

Visst finns det gott om moraliskt tvivelaktiga rika individer. Men vi har en fri vilja. Någonstans måste vi hitta självförtroendet att inse att vi avgör vad rikedom är och tro att vi kan hitta moraliskt försvarbara sätt att ha det gott ställt. Själva definitionen och upplevelsen av rikedom är en nyckel vi ska titta närmare på längre fram.
Hitta på fler frågor som kan hjälpa dig vaska fram hämmande föreställningar kring rikedom. Nästa inlägg kommer att handla om hur man kan transformera sina snubbeltrådar.
För övrigt vill jag tillägga att den som undrar om jag helt glömt bort Hels afton, kan titta in på Klanen och se vad jag och klansyster kuckilurar om under veckan.

Stillhet i Själen, Paus från Världen

Drömde igår natt om en bergsklättrare som tog sig upp för ett isklätt stupande berg med bara händer och ispiggar. Under sig hade bergsklättraren ett rep och i det repet hängde en bunte människor.
I natt drömde jag om folk som blev snittade över huden och hade stora revor efter vassa knivar som gick över hela kroppen, rakt in i senor och kött.
Det krävs ingen drömexpert för att inse att det är dags att ta en paus från världens hussle and bussle och sjunka in i mig själv. Inser att jag dragit för mycket i andra och försökt bära andra framåt (inte för att dom bett om det, utan för att jag blir så ivrig) Inser också att jag varit tunn i huden ett tag nu; överkänslig mot andras kommentarer, även skämtsamma sådana.
Efter ett bad med rosenolja och Gudinnevälsignelse framför spegeln börjar det kännas bättre. Tänder svarta och röda ljus. Sitter och lyssnar på Gudinnemusik och så ringer älskad prästinnevän: pratar och pratar om denna världen och andra världar. Allt börjar falla på plats.
Nu tar jag några dagar i mitt eget sinne. Återställer, drar in trådarna, sjunker in i mig själv.

Östersjön, Östersjön, Östersjön

Idag sa Danmark ja till den planerade och omdiskuterade gasledningen i Östersjön. Företaget Nord Stream antar nu en än mer självgod attityd. På sin hemsida utrycker de sig som om beslut redan är taget till deras fördel av alla länder involverade.
Jag ber om styrka till den svenska regeringen att behålla sin integritet och visa att Sverige har en egen röst i detta. Och att de röstar för Östersjöns skydd och fortlevnad. I en rapport från Världnaturfonden WWF kan vi läsa om riskerna för Östersjöns redan utsatta miljö. Vårt vackra hav ska inte ha denna ledning. Jag trummar och skickar allt annat än snälla tankar till det företag som hotar Östersjöns hälsa.

Frejas Prästinna med Katt

Frejaprästinnor tycker vi om.

http://www.norrteljetidning.se/nyheter/artiklar/id/11445

Season of the Witch

Innan Jag Somnar - Frejas Ansikte

Det har varit en riktig Freja dag, med mycket jobb och en trygg stund i mitt hem där jag bland annat lagade en stor grönsakssoppa att ha med på mitt kommande tjugofyratimmarspass: inkomst, trygghet, att vara behövd, föda, min egen borg.
När jag var hemma råkade jag av en slump hitta en Frejaring jag haft i min ägo i flera år. Tar den på mig utan att tänka närmare på saken. Först senare inser jag att det är just Frejas dag, och jag inser också att den kvinna som jag köpte ringen av, idag är en av mina käraste magiarbetskamrater.
Ringen kom med en text, och eftersom jag inte läste texten förrän efter jag valt ut ringen blev det som en spådom. Den handlade bland annat om att sätta gränser och att avsluta destruktiva förhållanden. Det var på den tiden mitt i prick. Länge såg jag Freja så; en krigardrottning som kunde hjälpa mig hitta min styrka, och min förmåga att stå upp för mig själv, särskilt när det kom till personliga relationer.
När jag kom till jobbet hade jag bråttom och ringen fastnade i mina torgvantar, gick sönder och några pärlor flög av. Jag lagade ringen och insåg att den faktiskt passade mig bättre nu, och var mer bekväm.
Frejas ansikte har skiftat. Idag är hon den som hjälper mig nå och värdesätta livets goda. Allt sådant jag varit oförmögen att skaffa eller till fullo uppskatta mig när jag var yngre. Hon väcker värme och närhet, trygghet och sex, är närvarande i förmågan att sörja för mig själv, att skaffa mig ett tak över huvudet och mat på bordet
Under kvällen har jag lyssnat på Thorns podcast Earth, om att använda jordens element för framgång i den fysiska världen. Den passade mig bra just idag. Och jag rekommenderar den för alla som funderat över kombinationen hedendom och pengar, försörjning och företagsanda.
(Bild: Färunan - egen design, från Runkortsprojektet)

Morgonstund har ...

Alla nyhedningar försöker hitta en sfär att leva där den så kallade vanliga världens värderingar och krav inte når oss. För mig är detta något jag utvecklar hela tiden, så att jag kan skapa denna sfär, men fortfarande hålla balansen och vara närvarande överallt jag är.
Det är - har jag märkt alltmer - de små detaljerna som gör det.
Jag tycker om att lyssna på radio på morgonen då jag stiger upp efter att ha sovit jour. Jag tycker om att höra intressanta röster prata om intressanta saker. Men radioprogrammen är inte alltid sunda för själen, och alltför mycket nyheter gör oss grå.
Häromdagen blev jag tipsad om underbara T. Thorne Coyle och hennes podcasts som går att ladda ner. Så nu lyssnar jag på inspelniingar om elementen och andligt arbete under morgonstunden på jobbet. Ett perfekt sätt att börja dagen. Allra mest tycker jag om Episode 20 Water. Här finns Thorns Elemental castings:
http://www.thorncoyle.com/offerings.html
Tipset kom från Spindelmor på det utmärkta Gudinneforumet Komposten.
Ännu ett sätt att bredda sin magiska dimension i vardagen.

... rytmer från Söder ...

Vinande vindar bär rytmer från Söder
Ur dansen föddes Krigaren; alla kampsporter ur rytmen och den sköna rörelsen
jag stiger ut på dansgolvet; plankorna sviktar, svetten rinner som saltad honung utmed kroppen, bazookan på axeln, värme i ryggen
välj en kamp: en själ, en sanning, en bit land. Bit fast och släpp inte taget; detaljerna bygger helheten, mycket står på spel. Vem äger landet? Vem äger själen? Vem har rätten att bestämma över världen – demonen eller trälen?
Jag dansar för dig syster, och dig, och dig
fallna krigare, stå upp
känn rytmen av Gaia:
kroppen minns, livsormen minns.
Jag ser dig – vidunderlig
full av liv
Rytmen är starkare än dom ovärdiga. Ni kan förlora slaget, men vinner kriget. Min kära krigare mina systrar mina döttrar valkyrior amazoner livsormar prästinnor häxor
under fullmånen
under huden
brinnande
världsförändrande
själsfrände
själssyster
stjärnsyster
väck drakarna i myllan
vrid tidsaxeln rätt
förändra balansen på jorden

Stå upp
ingen kan dansa liggandes

Vinande vindar bär vågor från Väster
vi har kommit till slutet, början på allt, på andra sidan vattnen finns evigt land,
där stort blir litet och litet stort, Drömmens land, årets slut.
Katten sitter på stranden – stjärnor i pälsen, tassar i sanden
hjärtat sväller, hoppar och kränger
Det är dags att gå min kära – din päls är så len och mjuk
Det är dags att gå min kära – nu är det jag och du
över vattnen ska vi fara, till tidens slut

det är allt

... bud från Norr ...

Hösttid, Heltid, Förmödrars tid
Vinande vindar bär bud från Norr
Lyssna lilla syster, på kunskaper från förr; vi har varit med i alla tider,
har väntat länge på denna stund,
vi som bor i din kropp, flyter i ditt blod,
alltid samma kunskap, alltid samma tid,
samma kamp, samma krig.
Sträck dig genom kampen, finn friden i det väldiga, rak som en fura, skratta åt de ovärdiga. Deras tid är över. Det är dödskampen du ser.
Vet: människor kommer och går, liksom jättar, alver, dvärgar och år.
Bara några saker förblir, samla dem under hela ditt liv.

Vinande vindar bär sånger från Öster
Tala. Berätta det du vet: dina ord, din sanning.
Det finns plats för dina sånger nu,
det som glömdes kommer fram, den som gömdes kan skrikas ut.
Tala. Berätta. Berätta det du vet,.
det som göms i snö … och snön töar bort du vet.

Sången – den hedniska, från hjärta och sköte – är nyckel till porten mellan världar.
En silvernyckel fick du av Skogens fru. Lås upp, lås upp, skicka silvertrådar ut i stratosfären. Bind samman en värld med en annan. Vi har saknat så länge nu.

... och

Hösttid, Heltid, Skådandets tid
den syrepackade luften är kristallkulan

Ser mig som gammal

väderbitet rynkig, men kroppen är stark och blicken klar
vildvuxen trädgård, naturen in på knuten
huset är skraltigt
kattorna regerar
hela dagen är en testund
så ytterligt förnöjd

precis så
ska det bli

Ibland kommer hoppfullt besök till mitt hus
- Kanske hon den gamla häxan,
har bot för trasig själ, tänker han eller hon.
hon som rest i många världar, plockat stenar i Peru, sovit under stjärnor och grenar, trummat så länge, sökt så långt och skrivit flera böcker om ämnet. Borde inte hon veta?

De kommer med hopp
men jag är gammal
pensionerad i min tro
trumman är upphängd
staven likaså
korten spridda för vinden
inte ens en kristall kan jag bjuda på

inget kan jag göra, annat än att se dem
som jag ser allt nu;
vidunderligt liv:
hasselbladen i dungen, kråkorna på taket,
fladdermusen under nocken, mössen på vinden

Jag ser,
jag ser dem,
precis som de är
och den som lämnar mitt hus
är inte längre samma
jag svär

att bli Sedd
medicin av destillerad sort
tänker,
måste jag vänta, tills alla år har gått

Jag ser dig
Jag ser dig
vidunderligt rik

full av liv
full av liv

... och djupare in i hösten

Hösttid, mörker tid, Hels tid, vacker tid
bli stark i själen när vindarna viner
och kallt regn smattrar på rutan i natten
och huset gnäller men står fast

Räkna välsignelserna: varm, trygg, älskad, torr, mätt, alla kroppsdelar som fungerar, intellektuella förmågor, syn, smak, hörsel, lukt, känsel, fantasin oändlig, tillgång till vatten, syre, mat, kläder, sex, kramar, öppna hjärtan, oslagbara konversationer, uppmuntran, acceptans, vänner, familj, humor, nöjen, underhållning …

klara dagar ser vi hur långt som helst

Planer för kyla och rusk:
True blood, café med varma lampor, äpplen, kollage, stor anslagstavla, massor av bilder, berättelser, stearinljus, lyktor i trädet utanför, Dragon keeper, stunder i fåtöljen, té, guldramar, mer bilder, fler berättelser, titta bakom stjärnorna, sex, ramla rakt ner i abyssen och upptäcka att man kan flyga, extravaganta dekolletage, trumma stadigt, hångel, mer sex, Xena (sista säsongen), ständigt en intressant bok i väskan, långa kjolar, stora örhängen, varma bad, fackla, paraply med spets, fladdermus, jord, eld och vatten, svart, varma vantar, pälsmössa, skotskrutigt, dans, mycket musik: långsam, dynamisk, vidunderlig. Tystnad.

Vem kan säga vilket magiskt arbete som ger resultat?
Trumresor, visualiseringar, amuletter, nedgrävda garndockor, tusen fjädrar i handen och än fler i skogen, böner, färglära, doftlära,

Jag vet inte, men någonstans började gamla kläder falla av
- Du klär verkligen inte i det här: för klumpigt, för krångligt, för trångt
det som varit så viktigt, tonade bort, blev passé
och det som alltid varit viktigt, blev det viktigaste

det jag trodde mig behöva bevisa
var inte den jag skulle vara

men det jag var, var nog
och min värld än mer

Magi fungerar och det gör verkligheten också

Ingenting är omöjligt, det tar bara lite längre tid,
säger min blodsmamma alltid
Magi fungerar, men ibland tar det lite längre tid,
säger min häxmamma alltid
Om du är mitt i smutsen, i leran, i uppförsbacken, tänkades:
- När? När ska det ta slut? Har jag inte gjort allt, allt jag kan? Gått på min instinkt, gjort varje övning, bett varje bön. Varför händer detta mig, och detta, och det här också … ?

Ge inte upp. Gå på varje instinkt, gör varje övning, be varje bön.

Magi fungerar, ibland tar det bara lite längre tid

Magi fungerar, ibland tar det bara

Magi fungerar

Magi

Mmmmmmmmmmmmmmmmmmm

... och vidare

Efterlängtad tegelstensroman hämtas på biblioteket
berättelse om en annan värld:
om drakar och förlorade städer
en värld som vår

Gör plats, gör plats
ut med skitjournalistiken,
och fragmenteringsradio,
ut med snack och vita lögner,
bort med småsinthet och fyrkantighet
inte en enda halvsmält notis kommer inför mitt öga

hakar mig loss från kvinnorna
som inte tar ansvar för sin kraft
tröttnade på dem
flera livstider sen
men brinnande, världsförändrande kvinnor
som slutat skylla ifrån sig
och öppnat flödet från underjorden
för dem är famnen öppen
liksom mina rum och min sfär

observerar vem som ger
och vem som tar
där balansen finns
stannar jag kvar

ristar runor på stearinljuset
Ur för god början
Bjarka för skönhet och själsligt moderskap
Ken för inspirationen
tänder veken

bränner rökelsestickor av Aloe
för helande och lenhet
och stickor av Gran:
hedrar anmödrarnas kunskap och odödligheten
Ros sluter tretalet; den rödas värme från sommaren
stannar kvar

Jag kallar Dig, jag kallar Dig
att cirkla bland stående stenar
väcka drakarna i myllan
vrida tidsaxeln rätt
förändra balansen på jorden

Jag kallar bröder och systrar från förr
Hör ni mig, hör ni mig?
dansa under fullmånen,
rörelserna djupt under huden
kroppen minns, livsormen minns,
spiralerna i cellernas kärna minns,
liksom spiralerna ristade på portarna till underjorden

Jag kallar Dig, jag kallar Dig
Själsfrände, Själssyster, Stjärnsyster
aldrig har vi behövt dig så mycket som nu
aldrig har tiden varit så knapp
minns vem du var, och vem du ska bli
minns dina löften, dom binder dig
ingen frihet, ingen frid för dig
förrän du infriat dem

... vandrar vidare

Klimatkrisen, Finanskrisen
vi pratar för lite om Identitetskrisen
miljönördarna hade rätt
miljönördarna hade rätt?
chocken för stor att bära
liksom förödmjukelsen
den kollektiva psykosen sprider sig
många talar med kluvna tungor
det är chock, inte ondska

Lyssnar på klimatforum
kloka röster
läker
dom har byggt kunskap i decennier
borde vara våra ledare
nu när världen krampar

spinner trådar av intelligens och magi
runt mina rum

stänger ute männen
bara dom jag älskar kvar:
far, Oden, älskaren, Hjortkungen, bror, Balder
män som med utsökt försiktighet,
rör sig i varje ekosystem
älskar dem desto mer

cityjeep är det osexigaste som finns

erövrar det Nya Hemmet
huset är gammalt, bostaden misskött
det tar Tid att återfå förtroendet
centimeter per centimeter
orange i köket
chokladmousse i hall och vardagsrum
Laid back brown, står det på förpackningen
sovrumsfärgen heter Frej

Allting räknas, säger Syster UrEld.

Allting räknas

Allt jag gör, gör jag för dig,
dig och dig
liksom för mig själv
skillnaden en formalitet

Spinner trådar av intelligens och magi
bygger rum för avgudadyrkan

Snabbt
duckar undan
dansar bort
krokar loss från malande röster
Ja men visst är det si och så, säger han, säger hon.
Är det verkligen det?
är inte si och så
snarare självuppfyllda småttighetsprofetior

Frihet är inte människan givet
frihet måste erövras och befästas
den som inte tar sin frihet
slukas snabbt av andras krav

Om Hösten Vandrar Hjärtat inåt

Om Hösten Vandrar Hjärtat inåt
Saga är nära
En Jungfru i Haggans tid?
visst, Jungfrun och Haggan står nära,
vänner sen urminnes tider
minns detta, och fördubbla din styrka
Haggan viskar i Junfruns öra, Jungfrun får Haggan att skratta

Om hösten vandrar hjärtat inåt,
in mot Gudinnans navel
navelskådande
av arketypiskt slag

sommarens soliga, sociala, resande, familje-vän-och barnkramande dagar
lämnas med kärlek
utan saknad
varje säsong har sin skönhet
Saga fnittrar
otåligt
Hon Vet
nu blir Skrivandet, Skapandet, Drömmandet, Magin och Passionen centrum
igen

- Vi är ju båda lite neurotiska om vårt skrivande,
sa Syster Eld och Urvatten.
Jag säger,
- Den kvinna som inte är neurotisk kring sitt skapande,
får ingenting skapat
Alltför länge har vi lyssnat på Mannens cirklande kring sig själv
i århundrade, årtusende, i hela mitt liv
nu lyssnar jag inte längre,
hör jag ingenting
vänder blicken inåt och cirklar kring mig själv,
korparna kraxar och äter upp gårdagens kadaver
cirklar kring mina systrar och vårt kollektiva Själv
miljarder prismor av berättelser
Här är en:

Gammelmoster Ella älskad extramormor, mormors tvillingsyster, extramamma till min mamma, är 102 år.
- Hur länge ska du hålla på, frågar mamma.
- Tja, säger Ella, jag är ju fortfarande nyfiken

Precis

Hösttid, tacksamhetstid
varje dag soppa på grönsaker och svamp
gåvor från andras trädgårdar, och skogen
Färgerna skärps, luften djupnar, himlen är högre
möter en kvinna i parken
som ler mot mig
blir kär
spänner ut septembervingarna och lyfter mot oktober

Gudinna över alla Väderstreck

Är hos mina föräldrar och tänkte att när jag ändå håller på kan jag lika gärna fortsätta röja upp efter mig i alla hörn. Således har jag gått igenom källaren och plockat upp mina sista rester av saker jag glömt kvar. Det blev en bunte med dikter, konstnärsmaterial och en liten symaskin. Perfekt att ta hem till min nya arbetsplats. Bland dikterna hittade jag en mycket gammal text. Den enda från denna tid där begreppet Gudinna fanns med. Trots att mitt begrepp om gudinnligheten vid den här tiden var vagt vet mitt hjärta uppenbarligen två saker. Dels vem Hon är, dels att bönens kraft är väl värd att prova.

Gudinna över alla väderstreck
ge mig en själ som är vis
en varg att rida
och ett språk av min tid

Du stora, lysande, vackra
se till oss som bara står och trampar
se till oss som vill men bara famlar
se till oss som inför skönheten ramlar

Du bärare av allt liv
hjälp mig att dö, så att jag hinner
bli lite större
innan tiden försvinner

Så här xxx antal år senare kan jag konstatera att jag fortsätter be där jag slutade sist. För visst är detta saker att sträva efter. Och trampandet och famlandet ... se det har sedan länge gått över. Bön fungerar. Alla ord kommer ursprungligen från Gudinnan.

Livet Spelar Vidare

Med en blinkning till MalinSyster ... och till Mamma.

We All Come from the Goddess

Den här sången sjunger jag på idag. Sjung med mig vad Du än gör. Jag målar, sorterar smycken och arbetar för lön. Jag njuter av skapelsen, står i solen, vädrar violetta kläder i vinden ... och sjunger ... Sjung Du också.

Visst AvGudinnligar vi dem Fortfarande

Jag Älskar Mäktiga Kvinnor!

Med en blinkning till MeganaSyster (egentligen var det ett ganska självklart val, eller hur?)

Den Är Vacker Helt enkelt

Fler Mäktiga Kvinnor Sjunger Ut

mer PausMusik

med en blinkning till LisaSyster

Packar, Fixar, Drömmer - Pausmusik

med en blinkning till WillendaSyster

En Resa, ett Land, en Plats, ett Hem

Två veckor på resande fot i ett land där levande gudar vandrar bland fattiga och rika; där rikedomen är stor i själar och sjalar, och den fysiska misären lika mäktig; där gamla traditioner brottas med vulgära importer - Kali, Durga, rosa, rött, grönt, väldiga fladdermöss, sopor, haltande hästar, skönhet, saris, bindis, hemlösa hundar, Coca-cola, uppträdande barn, hjälpsamhet, påstridighet, tänkvärdhet, rikshaws, tutor, buller, blått, lila, avgaser, grillad majskolv, gammal, helig, orange, Vishnu, guld, tredje öga, platt, trångt, öppet, luft, bön, berg, himmel -
Det här har varit en tid att uppleva snarare än producera.
Nu flyttar vi; behåller närheten till gården och äppelträdet som växer, närheten till grannarna och parken, men får större utrymme: ett sovrum och varsin arbetsplats, rum att dansa, träna och meditera. Varje penseldrag, varje placering, varje uppsatt bild är ett manifest över hur vi vill leva och vara - Sunna, Saga, orange, guld, vit, kaffe latte, musik, frid, blått, sagoböcker, foton, anslagstavla, mattor, trägolv, doftljus, Idun, meditation, dörr, Hel, Nornorna, livsplats, öde, rymd, öppet, luft, bön, berg, himmel -
En tid att göra snarare än beskriva.
Därför går bloggen fortsatt på lågvarv, liksom skrivandet i övrigt, bildgörande och skapande. En sak i taget, ett projekt åt gången. Som det stod på min favoritvägskylt på väg upp i bergen: Drive slow, Live long.
(foto: av mig, från Manali, Himalaya)

SEMESTER PAUSMUSIK

Ormen och Kvinnan

Kvinnan och Ormen går långt tillbaka. Gudinnor världen över har åtföljts av ormar i alla tider. Det är som om ormen är en del av det kvinnliga, en del av det mänskliga. Kanske är det en djupt rotad bild av vårt DNA som slingrar sig runt, runt; kanske är ormen en påminnelse om vår närhet till Nerthus, jordemodern; kanske är det ormens synbara odödlighet som lockar. Den ömsar och ömsar, förändras men dör inte. Precis som Gudinnan, precis som kvinnan genom sina åldrar, precis som människan som återföds om och om igen.
Gudinnor som associeras med ormar är bland andra Isis, Hecate, Persephone, Athena, Gaea, Kadi, Kadru, Kali, Ninhursag, Brigit, Coatlicue och Coyolxauhqi. Vi ska inte heller glömma Hera och hennes livgivande äppelträd som vaktades av en orm, eller statyetterna från Knossos av prästinnor med ormar i var hand. Dessa statyetter påminner mycket om den Gotländska ormkvinnan eller ormgudinnan. En bild som till min fröjd numer kan hittas intatuerad på många kvinnors kroppar. Sannerligen ett återtagande av ormens kraftfulla närhet till det kvinnliga. Personligen har jag tatuerat in en orm på underarmen som slingrar sig fram mot handen. Det är den enklaste av designs, men jag får ständigt kommentarer om den, liksom jag kommit på människor att nästan hypnotiserat stirra på tatueringen. Jag tror att det beror på att ormen och kvinnan, ormtatuering och prästinna, slår an en urgammal sträng i dessa personers inre.
Ormen står för livs och dödsrytmen, odödlighet och evighet, kreativ energi, visdom, förvandling och initiering. En initiering som handlar om att möta sina rädslor och transformera dem.
Flertalet ormar är giftiga. Den ormbitne som överlever kan genomgå samma form av omilda andliga initiering som den träffad av blixten. Giftet liksom blixtens energi tros aktivera vilande potential och ge den drabbade extraordinära förmågor. Ormen hör nära samman med blixt, regn, vatten och stjärnor.
(vissa fakta hämtade från D.J.Conways Animal magick)

En Stund vid Havet

Maneter seglar runt mina fötter,
vilka vilar i vattnet;
vars glittrande yta svalkar min ögon
- Eftersom stjärnor svalts av min kropp, viskar Ran,
Vet jag allt om deras fäste och fall.
Lyssna ...

Edda betyder mormoders moder

Edda betyder mormoders moder eller åldermor och vi kan vara säkra på att kunskaperna om de forna myterna kommer att leva så länge som ung lyssnar på gammal.

(citat från Vikingarnas Gudar och Myter av Lars Magnar Enoksen)

Att Adoptera en Plats - eller Flera

Det spelar ingen roll om vi äger vår trädgård, eller har en gård utanför som "ägs" av vår hyresvärd. Platser tillhör alla och vi är gemensamt ansvariga för dem. Ett bra sätt att manifestera detta är att adoptera platser; göra dem till sin angelägenhet, oberoende av mänskliga ägandeförhållanden. Helt enkelt att ta ansvar för sin närmiljö.
Jag har adopterat vår gårdsplan utanför vårt hyreshus. Det har inte varit en helt lätt adoption; periodvis har jag svurit över mängder av plastleksaker som lämnas på gräsmattan, skräp som bara kastats på gräsmattan, fimpburkar som inte töms. Mitt sura jag har martyrat sig och demonstrativt gått till soptunnan med irriterade steg. Det är INTE ett rekommenderat sätt att gå till väga.
För att adoptera måste man ha tålamod, och helst tycka att det är roligt. I takt med att jag har köpt och planterat plantor, släpat hem tunga krukor, gått och plockat efter andra har det hänt något på gården. Det har blivit renare, inte bara på grund av mitt plockande, utan för att det smittar av sig. Jag har också fått hjälp att vattna, och en vacker dag började flera grannar (från olika hushåll) påta ner sticklingar i jorden. Numer känner jag enbart glädje över att gå ute och pyssla lite. Det är en perfekt början på en dag att gå ut och nypa några vissna blommor och ställa tillbaka trädgårdmöblerna. Om det är fint väder kanske jag tar ett yogapass mot solen. Jag tjänar platsen. För trots asfalt och mängder av trampande människofötter är det lika mycket en naturlig och helig plats som någon annat.
Jag har också adopterat en del av parken intill. En av de allra vackraste hängpilarna har accepterat mig som samarbetspartner och jag ger henne blod och uppmärksamhet. Ibland sitter jag vid trädet och sjunger. Att plocka upp skräp runtomkring faller sig helt naturligt.
Att blanda det praktiska med det magiska är ett sätt att skapa förbund; att inge platsen förtroende. Visa att vi är seriösa häxor och magiker som vill leva samman med Jorden. När vi värnar en plats börjar den ofta ge av sina hemligheter. Platsen är inte bara utgångspunkten för vårt varande i fysiskt hänseende, den är också källan till kraft och kunskap. Varje plats har sin energi, sin megin. När vi kommunicerar med platsen öppnar vi oss för den äldsta och mest naturliga form av magiskt utövande.
Jag har adopterat en plats till och det är inget litet område. Jag har adopterat Östersjön och pratar ständigt med Ran, havets härskarinna. Att arbeta för ett friskare hav längst vårt lands kuster är inte längre en angelägenhet enbart för idéella organisationer, utan har nått politiskt nivå. Många arbetar för ett sundare Östersjön, och jag tror att alla som hoppat över illaluktande alger för att kunna ta sig ett dopp är medvetna om hur viktigt detta arbete är. Själv arbetar jag framför allt magiskt vid stranden, år efter år. Inget arbete är viktigare än det andra, med att kommunicera med havet är något jag kan, och därför är det vad jag gör. Jag trummar, sjunger, lyssnar på vågorna, offrar blommor, ritar stärkande symboler i sanden, mediterar. Och pö om pö fyller havet mig med sin megin, ger mig sånger, ramsor och viskar sina blöta hemligheter.
Platsen är utgångspunkten för vår vällevnad, vår kunskap och vår kraft. Att värna om en plats är att värna om sig själv. För det lilla vi ger får vi mångfald tillbaka.

Beskyddad

Om Inspiration

Oden satt surandes på sin tron. Allt hade han prövat och ingenting fungerade. Han hade lyssnat på Völvornas sång, språkat med Saga vid Sökkvabäck, skickat Hugin och Munin långväga kring och lyssnat på deras tjatter. Men han kände sig fortfarande lika andefattig, lika uttråkad och torr. Nu flaxade korparna runt hans huvud tills han irriterat slog ut mot dem. De flydde skränande och från Hugins vinge släppte en fjäder. Sakta singlade den nedåt i en spiral, och Oden följde den med blicken; runt, runt flöt fjädern genom luften, som en orm genom jordens innanmäte. Något lystes upp i Odens enda öga.
Munin! ropade han. Berätta om jättarnas dryck, den du hörde talas om av fåglarna i Utgård.
Korpen blängde misstänksamt på honom och vägrade komma nära. Istället satt han kvar på takbjälken, men berättade ändå vad han hört av en grupp sparvar i Utgårds förmak. Omigen fick Odin höra om drycken som jättarna älskade, som gav gnista och inspiration till den som drack, varav det bästa bryggdes av Gunnlög, jättedottern med det svarta håret.
Oden hoppade upp från tronen och slet åt sig hatten och vandringsstaven.
- Kom nu Gugnir, sa han och klappade den slitna staven, dags att vandra en stycke igen.
Det var länge sen Oden varit ute på vandringsstråk, och det piggade upp honom. Barn lekte med segelbåtar av vass i en damm, askträden susade och sjöng, en ung kvinna vallade getter och en äldre kvinna spann lin under en björk och såg nog så förnöjd ut. Så länge hade han litat på Hugin och Munins betraktelse att han glömt att det var annorlunda att se och dofta med eget öga och egna näsborrar.
- Hmm, sa Oden till sig själv, vilket han alltid gjorde då han påmindes om något han redan visste. Vägen till Utgård är lång och Oden fick sova många nätter under stjärnorna. Men det bekom honom inte. Vandringen var mycket bättre än att sitta på en tron och gå i salar fulla med skrävlande krigare dagarna i ända.
Slutligen kom han fram till platsen Munin berättat om, och han språkade själv med sparvarna som på sparvars sätt var beskäftigt behjälpliga och visade Oden en spricka i en jordfast sten. Oden förvandlade sig till en orm och slingrade sig in i sprickan och nedåt tills han hamnade i Gunnlögs boning.
Jättinnan satt på sängkanten och var vacker på jättinnors vis: hon hade sjok av ramsvart hår lindat runt kroppen, guldringar i både öron och näsa, men framför allt en kropp så voluminös och muskulös att den kunde blivit för mycket för en vanlig man. Men Oden var ingen vanlig man och han kände hur safterna flöt till av hennes åsyn. Han förvandlade sig raskt från orm till den vackraste av män.
Om Gunnlög blev förvånad över uppdykandet visade hon det inte. Men glad blev hon och det visade hon desto bättre. Tillsammans red de genom natten och så fort Odens krafter tröt bjöd Gunnlög på det beryktade mjödet. Genast flöt blodet snabbare i Odens ådror, poesi dunstade från hans porer, lusten fyllde honom och han galdrade och älskade natten lång. När tunnan bara var bottenfylld föll de i sömn.
I gryningen reste sig Oden försiktigt och samlade ihop det som var kvar av mjödet i sitt vattenskinn. Gunnlög tittade på honom med ett slött öga när han smög iväg. När hon en stund senare hörde en örn skria ovanför sin underjordiska boning log hon snett. De var roliga gudarna, med sin tro att allt var ändligt och behövde stjälas. Imorgon skulle hon brygga mer mjöd. Men nu behövde hon verkligen vila. Nöjd föll hon i sömn och genomlevde natten ännu en gång i drömmarnas rike. Snart skulle huvudvärken ta henne, det var hon van vid. Och den efterverkningen skulle också Oden upptäcka. Oden döpte mjödet till Odrörrir, men jättedottern benämnde det på sitt sätt, och i det namnet finns mjödets ursprung bundet.

(Text: Oden och Jättinnans mjöd ur skrivprojektet Nordiska gudinnor; en häxas tolkning. Bild: Asarunan från bildprojektet Runor.)

Sjung för Jorden

Vi kan tala med Jorden, om vi talar på rätt frekvens.
Vi kan sjunga och trumma vid stående stenar och i gamla lundar.
Vi kan hålla en ton och offra vårt blod - men vi offrar ingen annans.
Sjung för havet som sväller,
för solen som stormar, för jorden som skälver.
Skapa rytm, en melodi, en sång som får Henne
att lystra, att fnittra och gunga.
Det är inte över förrän den feta Damen sjunger.
Jag är fet av kraft, och sjunger gärna,
låter Jorden byta skepnad till musik och sång.

Små Goda Figurer på Utställning

Astrid Möller ställer just nu ut sina fina, små lerfigurer.
Plats - Smedjan i Trollenäs; Annelis Glas och Keramik;
öppentider fre 12 - 18
i helgen 12 - 16 lö och sö.

Snart på var hednings altare.
Väl värt att se för den som är i krokarna!

SvartmåneBjörn

Till fullmåne arbetade jag och några kamrater på var sitt håll med kraftdjur. Hela dagen följdes jag av en björn. Mig vetandes har jag ingen koppling till den stora lufsaren, men tänkte sen att kvinnor över landet som arbetar med månmagi mycket väl kan aktivera björnar både här och var. En saga kom också denna dag. Men det var mer en svartmånesaga, än en fullmånesaga, så jag publicerar den nu, när månen är mörk och tiden tickar långsamt.

Völvan och Björnen

Det finns dom som känner stillhetens och tystnadens villkor: Skadi är en, Hel en annan. Det finns dom som vet varför kylan tränger genom märgen och varför isen drar allt samman: Nornorna vet, liksom Pertra och dom små i jorden. En till vet, och det är Völvan, som kan tala med dom alla.
När hösten faller och månen är svart går Völvan till den jordfasta stenen framför grottan, bakom lunden. Hon har manteln över axlarna och huvan gömmer ansiktet. Hon lämnar blommor och bär framför grottan, eller runor och ben om nöden kräver. Inne i grottan finns bara kraniet kvar av den väldiga björn som levde där.
Völvan sätter sig på stenen och väntar. I skymningen kommer andebjörnen, ställer sig på bakbenen och ryter så att Völvan vibrerar ända in i benen; vrålen skakar loss henne från kroppen; hon lyfter och sätter sig på björnens rygg.
Tillsammans springer de genom rymderna. Ingen värme eller tröst når dem, inga ljud, inga toner, ingen röst. Tyst, kall och stjärnbeströdd är den väg som är deras. Men de ser allt, de ser allt, de ser allt - så berättas det om Völvan och björnen.

(Völvan och Björnen är del i skrivprojektet Nordiska gudinnor - en Häxas tolkning.)

Väven

Av silver väver vi Väven
när sinnet är klart och hjärtat fullt
Vi väver av nålar av guld
som vi funnit i fuktig mull
Vid vävens kant skäller räven
visar vägen
visar vägen
av silver väver vi Väven
när sinnet är klart
och hjärtat är fullt

Ord i Silver

Igår upplevde jag det märkliga att få se ord jag skrivit bli återupprepade intryckta i ett silverhjärta som hängde runt halsen på en Vän. Det var smickrande och rörande men framförallt tankeväckande.
Om man tänker sig att alla ord vi säger med gott syfte blir inskrivna i silver, eller någon annan ädel metall; då vore vi nog mycket vördnasfulla inför hur vi använder dom. Och om vi tänker alla ord som vi fräser ur oss i irritation och ilska som inbankade i järn och stål; då skulle vi var mycket försiktiga med vad vi låter ramla ur våra munnar.
Jag tänker att det fungerar så i den andliga dimensionen. Att allt vi säger står kvar som inmejslade bokstäver runt omkring oss, som vi ser med tredje ögat och läser om och om igen. Det är viktigt då att tänka över om vi bankar in hårda ord i järn, eller trycker in mjuka ord i ett silverhjärta att hänga om halsen.

Min Granne som Älskade Blommor

I fredags natt dräptes eller mördades min granne som bodde i lägenheten mitt över från vår. Det är tomt därinne, och polisens 'utredning pågår' skylt har plockats ner.
Jag har inget som helst intresse att helgonförklara dom nyligen döda. Min granne var en alkoholiserad man i övre medelåldern som för några år sedan brukade bråka med sin exfru så att väggarna skakade. På senare år var hans relation med henne i det närmaste harmonisk. De diskuterade hårt och högljutt, men jag lärde mig med tiden att det oftast var bara diskussioner. Ibland var jag skitirriterad för att de rökte så mycket i trappuppgången att det letade sig in i vår hall.
Vi pratade knapphändigt, då hans svenska var klart begränsad. Vår kommunikation bestod mestadels av nickningar och gester. De senaste åren har jag lekt hustomte på vår lilla gård och han hängde på. Ibland hjälpte han mig att vattna och häromdagen rensade han den där rabatten som jag gått och tittat på men inte orkat. Han talade om för mig att han grävt ner lökar så att det kunde komma upp blommor nästa år.
En kväll när jasminen blommade kom han ut i trädgården och plockade några stycken. Han log brett och sa med inlevelse och polsk brytning,
- Jag älskar blommor.
Idag fick jag äntligen ett bra tillfälle att göra det jag ville för min granne. Utanför hans fönster har jag ställt en glasburk med vita rosor, tänt några gravljus och rosenrökelse. När altaret gjort sitt ska jag plantera en liten vit samling blommor som är hans. För att han var min medhustomte, och för att han hjälpte mig att vattna. Men framförallt för att han på stapplande svenska tog sig tiden att med eftertryck berätta för mig att han älskade blommor.
Det är tomt i fönstret i lägenheten brevid. Jag behöver inte längre reta mig på cigarettrök som letar sig in i hallen. Rökelsen luktar bättre, men det är onödigt tomt. Sådär tomt som bara oväntat död är. Jag har ingen som kommer att hjälpa mig att vattna mer. Jag hoppas att han tycker om sina vita rosor. Och att han fortsätter att älska blommor var han än är.